Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 22. 3 juni 1933
- Teknokrati, ett amerikanskt slagord, dess innebörd och syfte, av G. Settergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 22 ÅRG. 63 3 JUNI 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Teknokrati, av auditör G. Settergren. – Pontus Henriques †. – Notiser,
TEKNOKRATI,
ETT AMERIKANSKT SLAGORD, DESS INNEBÖRD OCH SYFTE.
Vid teknologföreningens avdelnings för
industriell ekonomi och organisation möte
i Borås den 7 april d. å. diskuterades
rubricerade fråga. Inledningsföredraget, som
hölls av industriförbundets v. verkst.
direktör, auditör G. Settergren, återgives i det
följande.
Den 21 augusti 1932 innehöll ett antal New
York-tidningar, bland dem världsbladet New York
Times, på framstående plats en intervju med en
dittills åtminstone för den stora allmänheten fullständigt
okänd man vid namn Howard Scott. Intervjuen hade
ägt rum inom Columbia universitet, som därigenom
i viss mån fick låna sitt namn och sin auktoritet åt
Mr Scotts i hög grad uppseendeväckande uttalanden.
Vad Mr Scott hade att meddela var i stora drag
följande:
En grupp ingenjörer, av vilka han var en, hade
sedan mer än tio år tillbaka varit fördjupad i en
ingående analys av Amerikas ekonomiska och sociala
organisation och resurser, som därvid mättes med en
splitterny måttstock, energiförbrukningens måttstock.
Dessa ingenjörer hade i tysthet och utan vädjan till
offentligheten arbetat på något, som de kallade The
Energy Survey of North America, innebärande vissa
statistiska översikter över utvecklingen under de
senaste hundra åren inom 3 000 olika industrier. 150
översikter voro redan färdiga och en mängd
personer skulle sysselsättas vid Columbia universitet
för att snarast färdigställa undersökningen inom de
återstående industrierna.
Scott förklarade att han och hans kamrater tagit
till orda redan innan deras utredningar och planer
voro färdiga, därför att Amerikas ekonomiska och
sociala system vore så undergrävt och förvärrades
så hastigt, att verklig fara vore å färde. De
beräknade t. e. att antalet arbetslösa redan inom två år,
alltså 1934, måste komma att uppgå till minst 20
mill. Industriens tekniska effektivitet hade i
Förenta staterna nått en sådan höjdpunkt att
sysselsättningen måste ständigt och oavbrutet minskas.
Han yttrade bl. a.: "Vi stå inför det faktum att hela
världen är utsatt för en kris av huvudsakligen
teknisk art, som för den skull kan lösas endast enligt
rent tekniskt-vetenskapliga linjer av personer med
ingenjörens sätt att se och tänka." Han slutade med
att meddela, att han och hans anhängare för sig
accepterat beteckningen teknokrater och för sitt nya
ekonomiskt-sociala system antagit namnet teknokrati.
Namnet teknokrati är enligt mönster av exempelvis
demokrati bildat av det grekiska ordet "kratein",
härska. Ordet betyder alltså bokstavligen
teknikervälde på samma sätt som demokrati ordagrant
betyder folkvälde. Namnet var genialt valt, det var
grekiska och hade en viss air av vetenskaplighet över
sig; det var otvivelaktigt ett av dessa ord, som i hög
grad tilltalar den amerikanska publiken.
Det är svårt att säga om det var intervjuens
sensationella innehåll, Columbia universitetets prestige
eller den välfunna quasi-vetenskapliga terminologien,
som utövade den starkaste dragningskraften på
publiken. Alltnog, inom få dagar började det nya
begreppet teknokrati att nå en publicitet och
aktualitet av enorma proportioner. Nyhetsbyråerna slogo ned
på teknokratgruppen och avpressade den uttalanden,
spådomar, slagord, statistik, matematiska formler om
vart annat. På några få veckor blevo artiklar om
teknokrati lika normala ingredienser i de seriösa
tekniska och sociala tidskrifterna som i den mondäna
veckopressen och man har påstått att den publicitet
som teknokratien nått i omfattning t. o. m. överträffat
varje annan frågas efter världskriget.
Innan jag fortsätter skildringen av själva teknokratien
tror jag det vara lämpligt att först söka bilda
sig en föreställning om de psykologiska faktorer,
som medverkat till att teknokratien tilldragit sig en
sådan oerhörd uppmärksamhet i U. S. A.
De psykologiska orsakerna till teknokratiens
uppblomstring.
Teknokratiens eruptiva uppblomstring är förlagd
till några av de egendomligaste och mentalt
intressantaste månader, som det amerikanska folket
genomlevat. Efter ett tillstånd 1929, som av sakkunniga
betecknats såsom det eviga välståndets början, hade det
amerikanska folket under de efterföljande åren sett
den ekonomiska krisen såsom en värdeutplånande
pest gå fram över Guds eget land, obarmhärtigt
avslöjande från månad till månad tomheten och
osanningen i nationalekonomernas och politikernas
förutsägelser, löften och tröstegrunder. Man hade burit
oket med en enda levande förhoppning, att den 8
november 1932 få vid valurnorna göra slut på vad
man ansåg vara en till botten komprometterad och
inkompetent regim. Vi veta att valets utgång också
blev förkrossande. Rösterna samlade sig med en i
Amerikas historia enastående enstämmighet icke om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0235.html
