Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 10 juni 1933 - Notiser - Vätgasmotorer - Matematikundervisningen vid läroverken - Mekanisterna på studieresa - Svenska kommunal-tekniska föreningen - Reseberättelser - Svenska betongkalendern - Litteratur - Insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa med vattenånga och sedan inblandar knallgas till
ca 1/3 av volymen. Detta förfaringssätt uppgavs lämpa
sig för dieselmotorer å U-båtar. För övrigt anfördes,
att tillsatser av vätgas kunde vara lämpliga vid motorer,
som arbeta med magra eller svårtändbara bränsleblandningar,
i vilket fall vätgasen kan påskynda förbränningen.
Matematikundervisningen vid läroverken. I dagarna
har ett stort antal lärare vid högskolor och allmänna
läroverk riktat ett upprop till representanterna för
ämnena matematik, fysik och kemi inom svenskt
undervisningsväsen och näringsliv. Uppropet är av följande
lydelse:
De genomgripande förändringar, de nya
undervisningsplanerna för läroverken avse att genomföra för
matematik och naturvetenskap, ha uppväckt allvarliga
bekymmer hos dessa ämnens målsmän. I känslan av sin
plikt mot svensk ungdom och fullt övertygade om de
naturvetenskapliga ämnenas stora bildningsvärde och
praktiska betydelse har ett antal lärare dryftat frågan
om en sammanslutning mellan alla för nämnda ämnen
intresserade personer – lärare vid universitet och
högskolor, vid läroverk av alla slag, seminarier och
mellanskolor, ingenjörer, studerande vid universitet och
högskolor samt alla, som önska befrämja
sammanslutningens syften.
Föreningen syfte skall vara: ött verka för en effektiv
och ändamålsenlig undervisning i matematik och
naturvetenskap, att väcka och stärka känslan av
samhörighet mellan dessa ämnens representanter och att
organisera ett samarbete mellan dem.
Medlemsavgiften skall vara den minsta möjliga,
förslagsvis 2 kronor per år.
För att utröna i hur hög grad intresse finns för
bildandet av en förening med angivet syfte ha
undertecknarna inbjudit till medlemskap i föreningen. Får
anslutningen tillräcklig omfattning, kommer föreningen
att konstitueras i början av nästkommande hösttermin.
Anmälan mottages före den 15 juni av lektor C.
Bergholm, Östermalms läroverk, och lektor Elis Hjalmar,
Norra latinläroverket i Stockholm. Tydlig adress,
gällande även vid höstterminens början, bör därvid
uppgivas.
Mekanisterna på studieresa. Årets studieresa med
tekniska högskolans mekanister har företagits i en
buss driven med Hesselman-motor. Som program för
studieresan har lagts den principen, att huvudsakligen
sådana industrier skulle besökas, vilka tillverka eller
använda maskiner, som icke komma till behandling
under studietiden på högskolan.
Besök ha gjorts vid a.-b. Nordiska kompaniets
möbelfabriker i Nyköping, glasbruket och järnverken i
Oxelösund, Nävekvarns gjuteri, Harvesters lantbruksmaskinfabriker,
Norrköpings bomullsväveri, Nyborgs yllefabrik
och Holmens pappersbruk i Norrköping, Huskvarna
vapenfabrik, glasbruket i Orrefors, Kockums emaljverk
i Ronneby, stenindustrierna i Karlshamn och
Sölvesborg, Kockums varv i Malmö, cementindustrien i
Limhamn, stenkolsbrytningen i Ormastorp och
tegeltillverkningen i Bjuv, Götaverken, Volvo, Svenska
kullagerfabriken och Pellerins margarinfabrik i Göteborg, Lilla
Edets och Trollhättans kraftverk, Arvikaverkens
lantbruksmaskinstillverkning, Hagfors bruk,
turbintillverkningen i Finshyttan, gruvindustrien i Grängesberg,
transformatortillverkningen m. m. hos Asea i Ludvika,
Avesta och Sandvikens järnverk, sågverksindustrien i
Skutskär samt såsom historisk avslutning de
industrihistoriska minnena i Österby och Dannemora.
Resan har omfattat 2 531 km, varvid
Hesselmanmotorns funktionerande med intresse följdes.
Bränsleförbrukning har varit 2,49 liter per mil.
Bensinförbrukningen för igångsättningen kunde tyvärr icke
mätas, emedan ett rör gick läck. Smörjoljan, vilken
icke bytts under resan utan endast efter behov påfyllts,
visade påtagligen ringa utspädning av brännolja vid
resans slut.
Svenska kommunal-tekniska föreningen. Svenska
kommunal-tekniska föreningens handlingar för år 1932
ha nu utkommit i samlad form. Medlemsförteckningen,
daterad april 1932, upptager 343 medlemmar. Volymens
huvuddel upptages av redogörelse för nordiska
kommunaltekniska mötet samt årsmötet i Oslo 1932. Bland
överläggningsämnena där märkas följande: "Förslag till
skandinavisk standard för gatsten och kantsten" med
inledningsanförande av gatuchefen A. Hultman,
"Automobilskattemedlens fördelning och användning" (förste
ingenjör Nils Lidvall), "Standardisering ur
kommunalteknisk synpunkt" (hamndirektör Gustaf Edlund),
"Byggnadsordningar enligt den nya byggnadsstadgan"
(föredrag av stadsarkitekt G. Leche) och "Ombygning
av Oslo kloakknett med tilhørende rensestasjonsproblemer"
(föredrag av vannverkschef Owe, Oslo).
Reseberättelser. Följande reseberättelser m. m. ha
inkommit till tekniska högskolans bibliotek, där de finnas
tillgängliga för studier: Hedlund, R., Erfarenheter från
finska cellulosafabriker under en studieresa i juli 1932.
55 maskinskr. sid., 17 fig. 4:o. – Mellner, H., Ueber
Viskositäten von verdünnten und unverdünnten Oelen.
(Erfarenheter från studieresa i Tyskland 1931–32.)
4:o. 9 maskinskr. textsid., 13 tab., 14 fig. – Nyblin,
Sigvard, Berättelse över resa till U. S. A. för studier
av järnvägselektrifiering oktober 1930–januari 1931.
Föl. 44 maskinskr. sid., 12 fig. – Johansson, Arvid,
von Seth, Rutger, och Elfström, Nils, Undersökningar
rörande ytavkolning av stål. Stockholm i oktober 1932.
Föl. 47 maskinskr. sid., 24 tab., 63 fig. – Palmær, W.,
Berättelse för deltagande i det fjärde nordiska
kemistmötet i Oslo den 27–30 juni 1932. Stockholm den 24
september 1932. 1 sid. (Ms) och Bil. 1 (Program og
medlemsfortegnelse).
Svenska betongkalendern har nu utkommit med
årgången 1933 från J. Mauritz förlag. Bland de inledande
uppsatserna märkes i år en av dr Hjalmar Granholm
om armerad betong, varjämte civilingenjör B.
Bäärnhielm författat en uppsats om kvalitethöjningen inom
den svenska cementvaruindustrien, direktör Tage Bilde
lämnat en betongvägrevy, civilingenjör Ivar Ekelund en
uppsats om trottoarplattor och kantsten av betong samt
ingenjör R. Lejmark om det nya byggnadsmaterialet
tretong. Kalendern utfylles för övrigt med normer och
den egentliga kalenderavdelningen, upptagande diverse
organisationer, fabrikanter, entreprenörer och
leverantörer. Priset är 3:60 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
