Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 10 juni 1933 - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: »Kosmos», Svenska fysikersamfundets årsskrift, av Sven Benner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II:2. Normer och tekniska anvisningar m. m.
rörande elektriska anläggningar jämte hissföreskrifter och
speciella stockholmsföreskrifter. Stockholm 1932.
Wahlström & Widstrand.
Handbok för metall- och byggnadsarbetare, av
Ph. Nehrman. Göteborg 1933. N. J. Gumperts bokhandel.
Pris kr. 3:50.
Tekniska samfundets handlingar. Göteborg 1932.
Nr 3. Föredrag och diskussioner rörande
Byggnadsmaterialens kemiska egenskaper. Samfundets avd. f.
kemi den 21 oktober 1932.
Bilbatteriet, dess praktiska teori och utveckling, av
J. R. Rixdorff. Göteborg 1933. N. J. Gumperts
bokhandel. Pris kr. 2.
Räkneuppgifter i elektroteknik, av Helge Bohlin.
Stockholm 1933. P. A. Norstedt & Söners förlag. Pris kr. 2:25.
Grafisk metod för beräkning av järnbetongkonstruktioner,
av C. A. Hagelberg. Göteborg 1933. Elanders
boktryckeri a.-b. Pris kr. 10.
Die Luftspeicher-Dieselmaschine, av Berthold
Klaften, Berlin 1932. Carl Heymanns Verlag. Pris Rm 14.
Eigenspannungen in grossen Schmidestücken, av
G. Kirchberg. Berlin 1932. VDI förlag. Pris Rm 5.
Zuschlagermittlung in der Massenfabrikation für
freie und gebundene Handarbeit, av R. Engel. Berlin
1932. VDI förlag. Pris Rm 4:10.
Untersuchungen an fahrbaren Förderbänden für
Baubetrieb, av Max R. Ehrt Berlin 1932. VDI förlag.
Pris Rm 4:50.
Brückenästhetik, av Hermann Rukwied. Berlin 1933.
Wilhelm Ernst & Sohn förlag. Pris Rm 9:50.
Grundlagen des Stahlbaues, 6: te uppl., av G. Schafer.
Berlin 1933. Wilhelm Ernst & Sohn förlag. Pris Rm 22.
Erläuteruogen zu den Eisenbeton-Bestimmungen 1932
mit Beispielen, av W. Gehler. Berlin 1933. Wilhelm
Ernst & Sohn förlag. Pris Rm 4.
Berechnung gegliederter Knickstäbe, av Dietrich
Rühl. Berlin 1932. VDI förlag.
Handbuch der chemisch-teehnischen Apparate
maschinellen Hilfsmittel und Werkstoffe, av A. J. Kieser.
Leipzig 1932. Otto Spamer förlag. Pris Rm 8:50.
Bokanmälan.
"Kosmos", Svenska fysikersamfundets årsskrift. A.-b.
P. A. Norstedt & söner. Stockholm 1933. Pris 10 kr.
Svenska fysikersamfundet har sedan sin bildning tagit
som en viktig uppgift att göra de vetenskapliga
framstegen inom fysiken tillgängliga även för icke
specialister. Under åren 1921–33 har sålunda utgivits tio
band av publikationen Kosmos, innehållande biografier
över märkesmän på fysikens område, orienterande
översikter samt uppsatser behandlande viktiga och aktuella
problem inom den fysikaliska forskningen och dess
gränsområden. Tionde bandet, för 1932, av Kosmos
inledes med en biografi av fil. lic. Anna Beckman över en
experimentalfysikens mästare, A. A. Michelsen. Dennes
två berömda interferometerförsök stå i intressets
centrum. Den ena avsåg att konstatera en skillnad i ljusets
fortplantningshastighet i olika riktningar i förhållande
till jordens rörelseriktning. Det negativa resultatet av
det flera gånger med allt större noggrannhet upprepade
försöket blev av största vikt som ett starkt stöd för
den speciella relativitetsteorien. Det andra
interferometerförsöket avsåg att bestämma ljusvåglängder i
absolut mått. Vissa linjer i kadmiums spektrum
uppmättes med en oanad precision och skulle kunna tjäna
till att åter framställa en längdlikare, om alla
normalmåttstavar i världen ginge förlorade. Michelsons
mätningar av ljusets hastighet och många andra
precisionsmätningar skildras även.
I följande uppsats redogör docent A. Anzelius för de
anisotropa vätskornas rörelse. Under vissa
omständigheter ordna sig de långsträckta molekylerna i många
organiska vätskor på visst sätt, varvid viskositeten
starkt minskas; detta är av vikt bl. a. för
smörjmedlens verkan. Förf. framlägger i huvuddrag sin i
anslutning till Oseen utvecklade teori för dessa fenomen
och jämför den med de experimentella resultaten.
Amanuens E. Fredlunds uppsats behandlar
energiutbytet mellan gasmolekyler och fasta kroppar, särskilt
för det fall att trycket är så lågt, att sammanstötningarna
mellan gasmolekylerna inbördes spela en
underordnad roll i jämförelse med deras sammanstötningar
med de fasta kropparna. Finnes härvid en
temperaturskillnad mellan dessa, uppkommer en resulterande
kraft, som kan utnyttjas för tryckmätning (Knudsens
"absoluta manometer"). De intressanta förhållandena
vid ytor, som adsorberat olika gaser, skildras i
anslutning till teorier av Langmuir m. fl.
Professor E. Hulthén skildrar i en högaktuell artikel
nyare undersökningar över atomkärnans konstitution.
Atomkärnorna betraktades förr som odelbara, och man
visste föga mer om dem än att de ha massa och
elektrisk laddning. Nu har man även funnit ett
magnetiskt moment och därmed sammanhängande
impulsmoment ("kärnspin"). Dessa visa sig i spektrallinjens
hyperfinstruktur och intensitetsförloppet i bandspektra.
Spektroskopiskt har man även funnit små mängder nya
isotoper i ämnen, som förr betraktades som enkla, t. e.
syres isotoper med atomvikten 17 och 18 och vätes
isotop 2. De radioaktiva fenomenen och atomsprängningsförsöken
ge ytterligare upplysningar om atomkärnorna.
Intressanta äro de försök, som 1932 utförts av I. Curie
och Joliot i Paris och Chadwick i Cambridge över den
svaga men ytterst genomträngande strålning, som
utsändes av beryllium och andra lätta ämnen vid
bombardemang med alfapartiklar från polonium. Denna
strålning består av neutroner, egendomliga partiklar med
atomvikten 1 och atomnumret 0, alltså utan någon
elektrisk laddning.
Docent H. Köhler skriver om vattenångans
kondensation i atmosfären och molnens konstitution. Olika
typer av dimfrost och deras uppkomstbetingelser
skildras. Märkliga äro förf:s mångåriga undersökningar på
optisk väg – diffraktionsfenomen – och med andra
metoder över storleksfördelningen bland dimdropparna.
Dessa synas följa enkla heltalslagar.
Professor C. W. Oseen återvänder till ett i samma
tidskriftserie förut behandlat ämne i sin uppsats om
fysikens rumskonstruktion, där han ej blott klarlägger
de geometriska grundbegreppens betydelse och
sambandet mellan de icke-euklidiska geometrierna och
relativitetsteorien – det är ej så farligt som det låter, om
man följer en så skicklig vägvisare – utan även
diskuterar de psykologiska och fysikaliska grunderna för
våra olika rumsåskådningar. Det är säkert nyttigt att
se, hur svagt det reella underlaget är för många
föreställningar, som man oftast betraktar som självklara!
Inblickar i de höga tryckens fysik och teknik ger fil.
lic. J. Tandberg. Upp till 12 000 atm tryck tycks man
ha undersökt nästan alla tänkbara egenskaper hos alla
möjliga ämnen. Bridgmans sinnrika packningsanordning
medger att gå till 20 000 atm och däröver.
Tryckmätningsmetoder, kemiska reaktioner och dödande av
mikroorganismer glömmas ej heller. Ofattbart mycket
högre tryck ha vi i stjärnornas inre, där man räknar
med millioner eller billioner atmosfärer och materia
med en täthet hundratusen gånger större än vattens.
Skada blott att man ej kan komma in i dessa enorma
högtryckslaboratorier och ta närmare del av resultaten!
Fil. dr R. Thoræus skriver om röntgenstrålarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
