Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 24. 17 juni 1933
- Notiser
- Sveriges geologiska undersökning
- Chalmers tekniska institut
- Stockholms spårvägar år 1932
- Ångpanneföreningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOTISER
Sveriges geologiska undersökning. K. m:t har den
9 juni utnämnt och förordnat biträdande geologen vid
Sveriges geologiska undersökning fil. dr Alvar Högbom
att vara statsgeolog vid geologiska undersökningen.
Chalmers tekniska institut. K. m:t har den 9 juni
utnämnt och förordnat ingenjören Anders Fredrik
Lindblad, associate professor of nåväl architecture vid
University of Michigan, att vara professor i skeppsbyggeri
vid Chalmers tekniska institut.
Stockholms spårvägar år 1932. Styrelseberättelsen
över a.-b. Stockholms spårvägars verksamhet under år
1932 visar, att den tidigare obrutna ökningen av
passagerarefrekvensen under fjolåret avstannade och t. o. m.
förbyttes i en minskning, låt vara av jämförelsevis
obetydlig omfattning.
Å spårvägsnätet utgjorde antalet resande (inkl.
passagererare med års- och skolkort) 136,0 mill. mot 137,3
mill. år 1931, varför här uppstått en minskning med 1,7
%. Inkomsterna av spårvägstrafiken utgjorde år 1932
22,1 mill. kr. mot 22,5 mill. kr. år 1931 (minskning
1,5 %). Samtidigt har antalet körda vagnkm minskats
från 29,58 mill. till 29,51 mill., eller med ca 0,2 %.
Antalet resande (inkl. resande med års- och skolkort) per
vagnkm utgjorde 4,57 mot 4,64 åren 1931 och 1929.
Antalet spårvägsresor per invånare och år utgjorde 262
mot 273 år 1931, 290 år 1930 och 275 år 1929.
Å spårvägarnas inomstadslinjer utgjorde antalet
(direkt betalande) passagerare per vagnkm 5,3 mot 5,4 år
1921. Motsvarande tal å förortslinjerna var 2,5 såväl år
1932 som år 1931. Den direkt betalande förortstrafiken
har ökats från 26,14 mill. resande år 1931 till 26,16
mill. år 1932, medan motsvarande inomstadstrafik å
spårvägarna minskats från 103,20 mill. till 100,78 mill.
passagerare. Inkomsten per vagnkm har vid
inomstadslinjerna minskats från 83,6 till 83,0 öre, vid
förortsbanorna från 57,2 till 55,9 öre. Sistnämnda minskning
sammanhänger med att vagnkm-antalet ökats från 10,41
till 10,61 mill., sålunda proportionsvis mycket mera än
passagerarefrekvensen.
Passagerarefrekvensen å omnibusslinjerna har under
året ökats, utan att dock denna ökning kunnat
kompensera minskningen å spårvägslinjerna. Antalet
busspassagerare (inkl. resande med års- och skolkort) uppgick
till 43,5 mill. mot 42,1 mill. år 1931, 34,6 mill. år 1930 och
24.6 mill. år 1929. Ökningen mellan åren 1931 och 1932
utgör exakt 1 454 867 passagerare, motsvarande 62 % av
spårvägspassagerarefrekvensens minskning. Den tidigare
konstaterade hastiga stegringen i busspassagerarefrekvensen,
vilken mellan åren 1930 och 1931 utgjorde
21,7 %, har väsentligt avtagit, nämligen till 3,5 %
mellan åren 1931 och 1932. Avsaktningen får väl
delvis ses mot bakgrunden av den höjning av
passageraretaxan från 15 till 20 öre, som vidtogs den 1 juli 1932.
Under året kördes å busslinjerna 9,89 mill. vagnkm
mot 7,98 mill. år 1931. Ökningen utgör 23,9 %.
Samtidigt ökades längden å omnibusslinjerna från 125,7 till
140,7 km. Antalet resande per vagnkm å busslinjerna
(inkl. resande med års- och skolkort) uppgick till 4,40
mot 5,27 år 1931. Antalet omnibussresor pr invånare och
år utgjorde 85 mot 84 år 1931, 71 år 1930 och 52 år 1929.
Å omnibussnätets inomstadslinjer utgjorde antalet
(direkt betalande) passagerare per vagnkm 5,2 mot 6,0
ett år tidigare. Motsvarande tal för förortslinjerna var
2,0 mot 2,1 år 1931. Den direkt betalande inomstadstrafiken
å busslinjerna har minskats från 36,45 till 35,48
mill. passagerare, medan förortsbusslinjernas trafik
ökats från 3,93 till 6,00 mill. passagerare. Inkomsten
per vagnkm har vid inomstadslinjerna minskats från
86,8 till 86,3 öre, vid förortslinjerna däremot ökats från
43,8 till 44,8 öre.
Driftkostnaderna per vagnkm utgjorde å spårvägslinjerna
59,92 öre mot 63,39. öre år 1931, å busslinjerna
60,09 öre mot 63,10 öre år 1931.
Sammanlagda antalet resande å spårvägs- och
omnibusslinjerna utgjorde under året 178,5 mill. (härav 10,1
mill. med års- och skolkort) mot 179,4 mill. år 1931,
motsvarande en minskning med 0,5 %. I medeltal per dag
trafikerades spårvägs- och omnibussnätet av 60 200
direkt betalande passagerare. Största trafiken inträffade
den 30 april, då 669 121 passagerare (inkl. resande med
års- och skolkort) befordrades. Sammanlagda antalet
spårvägs- och omnibussresor per invånare och år
utgjorde 347 mot 357 år 1931, 361 år 1930 och 327 år 1929.
Utbyte av räls har under året utförts till en
sammanlagd längd av 3 275 m. Därav ha 390 m spår
thermitsvetsats. Sammanlagda längden av för allmän
trafik avsedda huvudspår uppgick till 79 628 m, därav 78 711
m dubbelspår. Härtill komma 10 131 m sidospår, vadan
sammanlagda spårlängden vid årets slut belöpte sig till
168 470 m enkelspår, eller 426 m spår mera än
föregående år. Försliten kontaktledning har under året
utbytts till en längd av 6 395 m. Förbrukningen av
elektrisk ström för spårvägstrafiken uppgick till 32,9
mill. kWh eller 1 116 Wh per vagnkm mot 1 103 Wh år
1931, 999 Wh 1930 och 983 Wh 1929. Några större
förändringar i fråga om spårvägens rullande materiel ha
ej inträffat. Vagnparken bestod vid årets slut av bl. a.
322 motorvagnar och 375 släpvagnar. För
omnibussdriften levererades 29 st. chassier, och vagnparken
bestod vid årets slut av 222 bussar med i medeltal 25
sittplatser och 17 ståplatser. Personalen utgjorde vid årets
slut sammanlagt 4 025 personer mot 4 054 år 1931.
Ångpanneföreningarna. Södra Sveriges
ångpanneförening har utgivit sin berättelse för år 1932, det
trettioåttonde verksamhetsåret. I berättelsen anföres, att
föreningens strävanden i besparingssyfte medfört
gynnsamt resultat. I ett stort antal fall hava åt både
industri- och jordbruksföretag kunnat beredas rätt avsevärda
lättnader i ekonomiskt hänseende, något som under
nuvarande svåra depressionstid inom näringslivet varit
särskilt välgörande. Under sista året har antalet hos
föreningen inregistrerade medlemsanläggningar ökats
från 3 060 till 3 140.
Antalet hos föreningen inregistrerade pannor
utgjorde 3 174 (föregående år 3 017) samt antalet kokare
och andra apparater 3 147 (3 123). Antalet besiktningar
å pannor var 5 533 (4 951) och å kokare 4 878 (4 706).
Pannornas fördelning å olika typer var följande:
tubpannor 694 (683), cornwallpannor 545 (551),
lokomotiv- och lokomobilpannor 393 (419), vertikala pannor 476
(452), lancashirepannor 110 (111), vattenrörpannor 226
(226), dubbelpannor 23 (23) och gallowaypannor 8 (8).
Antalet sektionspannor av gjutjärn uppgick till 699
(544). Den äldsta hos föreningen registrerade pannan
har tillverkningsåret 1874. Under året registrerades
15 nytillverkade pannor mot 39 år 1931. Av pannorna
tillhörde 358 (366) storleksgruppen med 5,1–10,0 m2
eldyta. Antalet pannor med högst 50 m2 eldyta voro
1797 (1802), med 50,1–100,0 m2 434 (429), med
100,1–200 m2 Hl (113), med 200,1–400,0 m2 115 (113) och med
större eldyta än 400 m2 18 (14) st.
Antalet hos föreningen registrerade elektriska
anläggningar utgjorde 1 835 (1 800), motsvarande 67 645
(66 031) tariffenheter. Till föreningen voro anslutna
3 096 (3 069) km utomhusledningar och 2 528 (2 442)
byggnadsåskledare. Under föreningens kontroll stodo
vid årets slut 275 (270) personhissar, 503 (387)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0256.html
