Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 12 aug. 1933 - Konferensförhandlingarna, av K. G. Ljungdahl, Emil Gustafsson, Evert Norlin, Tom Nordensson, Holger A. Lundberg och Åke Anjou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsvarande gasrörnät inom Englands största
kol- och industridistrikt, Sheffield-området, gav till
resultat, att den ekonomiska gränsen där nås redan
vid 32 km. I rapporten beröras en del av
anledningarna till dessa så vitt skilda uppfattningar,
varvid bl. a. framhålles, att utom hindrande äldre
koncessionsbestämmelser en starkt bidragande orsak är
den olika grad, i vilken teknikens senaste framsteg
på förbränningsområdet tillämpats inom de olika distrikten.
Genom bl. a. "diffusionsförbränning" och
"kontrollerad atmosfär" i industriella ugnar, t. e. för
stålbehandling, erhållas nu verkningsgrader upp till
50 % utan och 70 % med luftförvärmning mot
tidigare 20–30 % samtidigt med en mycket
skonsammare behandling av det upphettade godset.
I generalrapporten påvisas även betydelsen för
gaspriset av en lönande användning för den vid
gastillverkningen erhållna koksen. En sådan är
eldning av varmvattenpannor för uppvärmningsändamål,
där koksen enligt svenska omfattande
undersökningar ger en verkningsgrad av i genomsnitt
81 % mot av en del författare antagna 50 %.
Under diskussionen framhölls av Smith, England,
Lassalle, Belgien, och Lent, Tyskland, att den
ekonomiska gränsen för transporten av
koksugnsgas måste ligga mycket olika i olika länder och
distrikt på grund av olika lokala betingelser, men att
den i stort sett allt mer förskjutes uppåt. Lent
nämnde, att man inom Ruhrgas A. G., som handhar
den stora gasdistributionen inom Ruhrgebitet, ej
längre anser gränsen ligga vid 150 km utan nu
anser, att det lönar sig transportera koksugnsgas från
Ruhr så långt som till Hamburg och Berlin.
Rosenthal, Tyskland, och v. Galocsy, Ungern,
framhöllo rörande koksanvändningen, att de i
Sverige anställda proven med kokseldade
varmvattenpannor måste ha visat så höga verkningsgrader på
grund av särskilda omständigheter, såsom god
skötsel, jämn värmeförbrukning m. m.; under
mellan-europeiska förhållanden skulle man aldrig med där
använda höga vattentemperaturer, upp till 90°,
komma upp till högre verkningsgrad än 50–60 %
för hel eldningssäsong. Hultman, Sverige, upplyste
emellertid, att vid de svenska provningarna
eldningen skötts av den ordinarie personalen och blott
kontrollerats av de provande ingenjörerna, och
verkningsgraderna fastställts på både direkt och indirekt
väg med samstämmande resultat. Genom
undersökningar av närmare 2 000 pannor i Stockholm har
senare fastställts, att de provade pannorna kunna
anses ha befunnit sig i normalt skick. Emil Gustafsson.
Sektion 1 c. Fasta och flytande bränslen.
I generalrapporten påvisades, att den nuvarande
världskrisen och de handelspolitiska förhållandena i
varje land framtvingat ett målmedvetet arbete på
att utnyttja inhemska och lokala bränsle tillgångar
samt att göra mindervärdiga bränslen användbara
för sådana ändamål, vartill tidigare använts bränslen
av bättre kvalitet och högre pris.
Till genomförandet av denna utveckling hava i de
flesta länder statsmyndigheterna bidragit genom att
direkt eller indirekt organisera forskningsarbetet på
bränsleområdet. Ett illustrativt exempel härpå
lämnar Mittons och Sinnatts rapport: "The British
Fuel Research Coal Survey".
Övriga inlämnade rapporter behandla på ett
synnerligen belysande sätt olika faser av
nyssnämnda utveckling på bränsleområdet. Dr
Matsunawa redogör i sin rapport: "Use of briquette" för
ett i Japan utarbetat förfarande att genom
brikettering av en blandning av två eller flera kolsorter,
vilka förut krossats, förbehandlats och blandats på
lämpligt sätt, framställa äggbriketter, vilka äro
bättre i alla avseenden som lokomotivbränsle än
styckekol av i Japan tillgängliga motsvarande kolsorter.
I tre rapporter från Värmetekniska institutet,
Moskva, U. S. S. R., "Kohlenstaubverfahren fur
Antrazitstybb", "Die Verwertung von Fräsertorf in
Suspension" och "Die Feuerungstechnik in U. S. S. R."
lämnas en intressant beskrivning av eldstadskonstruktioner
och eldningsmetoder, som utarbetats i
Ryssland för användning av svårbränd, askrik
antracit till pulvereldning, finfördelad icke
pulveriserad torv för pneumatisk eldning samt på,
förbättrade sätt och anordningar för lokalt utnyttjande av
andra tillgängliga, lågvärdiga bränslen.
Wielezynski: "Gazol, Liquid Natural Gas",
tillvaratager de lättflyktigaste beståndsdelarna,
huvudsakligen propån och butan, i bensin ur naturgas och
ur destillat från bergolja. Gazol, som produkten
kallas, kokar under 0°C, förtätas i stålbomber och
användes till svetsning, som bränslegas, i motorer
för vätgasframställning osv.
I tvenne rapporter, Immich "Die Kraftstoffe fur
den Antrieb von Schiffen" och Vedeler: "Diesel oil
for the Merchant Marine" behandlas konkurrensen
mellan kol och olja, förloppet vid oljors förbränning
i dieselmotorer samt de fordringar en dieselbrännolja
bör fylla vid leverans för att vara lämplig i
drift. Särskilt diskuteras fall, då dieselbrännolja
vid laboratorieundersökningar fyllt vanliga
laboratorieprov men brunnit dåligt i motorn och
framkallat driftstörningar.
Det i Sverige så aktuella problemet om gasgeneratorer
för träkol eller träavfall på bilar framfördes
i rapporter av Schuster: "Holz als Treibmittel von
Verbrennungsmotoren und die Auswirkung auf die
Oesterreichische Volkswirtschaft", Kyrklund:
"Erfahrungen mit Holzgas als Automobiltreibstoff" och
Hubendick: "Motorfahrzeuge mit
Generatorgasantrieb". Schuster och Kyrklund ställa sig ganska
optimistiska till användningen av generatorgas i
stället för bensin, medan Hubendick framför en mera
kritisk uppfattning och anser, att möjligheterna för
ekonomisk drift med trägeneratorgas äro mera
begränsade än optimisterna tro.
Bland de av generalrapportören framförda fem
frågorna föranledde följande diskussion:
1. Är det möjligt och önskvärt att i kolcertifikat
införa en karakteristik över levererade stenkol,
angivande deras egenskaper för avsett
användningsändamål och med gränsvärden, inom vilka
analysdata för stenkolen skola ligga?
Den livliga och intressanta diskussionen, varunder
framhölls, att en karakterisering av stenkol i
certifikat vore både möjlig och önskvärd, men att ett
förarbete erfordrades ifråga om klassificering,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
