Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 12 aug. 1933 - Konferensförhandlingarna, av K. G. Ljungdahl, Emil Gustafsson, Evert Norlin, Tom Nordensson, Holger A. Lundberg och Åke Anjou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nomenklatur och normering av provningsmetoder, ledde
till antagande av en enhällig resolution, vari
hemställdes till "The Executive Committee" att vid en
följande världskraftkonferens eller inom annan
lämplig internationell organisation föra fram denna fråga
till fortsatt behandling.
2. Vilka erfarenheter föreligga ifråga om
möjligheterna att genom brikettering av lågvärdiga
stenkol, torv, träavfall m. m., vilka förbehandlats och
lämpligen blandats, framställa förbättrade bränslen?
Ingenjör v. Gálocsy lämnade ett synnerligen
intressant diskussionsinlägg beträffande i Ungern i stor
skala utförd försökstillverkning av olika slag av
briketter av brunkol och stenkol samt koks från
lågtemperaturförkoksning, varvid de erhållna
briketterna uppvisat relativt höga värmevärden och i
övrigt goda egenskaper.
4. Vilka möjligheter förefinnas att genom
laboratorieprovning av en dieselbrännolja bedöma, om
oljan är lämplig, speciellt om den är lättbrännbar i
dieselmotorer och icke framkallar korrosion eller
avsättningar på ventiler och andra delar av motorerna?
Direktör Jacobsson, Stockholm, hänvisade till i
U. S. A. pågående omfattande undersökningar
beträffande denna fråga och meddelade i samband
därmed bl. a., att brännoljor från krackprocesser ibland
brinna dåligt i dieselmotorer men däremot lätt tända
i Hesselmanmotorer. Evert Norlin.
Sektion 2. Kraft-värme-kombinationer.
Att en anläggning för värmealstring för industriella
eller borgerliga behov kan anses som en
potentiell billig kraftkälla vinner ökat beaktande. Få
industribranscher eller andra större företag med ett
värmebehov av betydelse sakna numera anordningar
för kraftgenerering ur värmeånga eller en
"avfallsvärme". De till sektion 2 insända uppsatserna
bekräfta, att kraft-värme-teknicis åsikter numera
mindre bryta sig beträffande sådana kombinationers
nytta och möjligheter än om sätten för deras
rationella användning i olika fall och då särskilt rörande
den utsträckning, i vilken denna är lämplig och
ekonomiskt motiverad jämförd med andra tillgängliga
kraftkällors.
Av i uppsatserna och diskussionen framförda
synpunkter torde vara att bemärka:
Man är ense om att varje fall måste noga undersökas
och bedömas var för sig, helst av specialister.
Sammankopplingen av kraft- och värmeproduktionerna
medför vanligen stora ekonomiska fördelar
men ock nackdelar genom de båda energialstringssystemens
inbördes avhängighet, ty i stort sett
verkar värmegenereringen som "avfallskraft"-källa
endast i den utsträckning, som temperaturnivån och
momentana tillförseln resp. behovet av värmet
tilllåter en samtidig generering av denna kraft.
Graden av samtidighet och relativ storlek hos kraft- och
värmebehoven samt höjden av de senares
temperaturnivå bestämma därför fundamentalt dessa
anläggningars driftsresultat. Olika industrier etc. visa
typiska olikheter i dessa avseenden. Behoven
variera oftast med årstid och med tidpunkt under
dygnet, varför växlingarna såväl i ortstemperaturen
och dagsljuset som i de individuella förbrukarnas
behov av värme, temperatur (ångtryck) och kraft
måste beaktas vid planläggningen för uppnående av
god ekonomi i drift och i utnyttjning av
anläggningskapital. Genom centralisering av
energiproduktionen (kraft och värme), helst för flera
angränsande verk eller andra avnämare, vinnas fördelar
i nyssnämnda avseenden.
I utlandet vinner kombinerad kraft- och värmealstring
ökad användning i samband med de system
för värmedistribution för borgerliga behov i
samhällena, som alltmer ersätta de individuella
värmepannanläggninga,rna i husen.
Därigenom få elektricitetsverken ett välkommet
krafttillskott, särskilt vintertid.
Vanligen behöver den i kombination med värmealstring
genererade kraften kompletteras (ofta blott
för reserv) med annan kraft, t. e. lokal
kondenseringsångkraft eller kraft från allmänt
distributionsnät, varigenom samköming med detta etableras.
Men å andra sidan kunna vissa större industrier,
såsom t. e. cellulosafabriker, ur värmeångan producera
ett betydande överskott av mottryckskraft för
avsalu till lågt pris i konkurrens t. e. med vattenkraft.
Kombinerad kraft- och värmealstrings möjligheter
som källa för billig "avfallskraff-alstring böra
sålunda mera allmänt uppihärksammas, ty den torde
så småningom bli en faktor av betydelse för
praktisk kraftpolitik och en värdefull nationell tillgång
även i vattenkraftländerna.
De viktigaste frågorna för denna kraftkällas
framtida bruk äro att bestämma de ledande allmänna
principerna för densammas rationella användning i
samarbete med övriga kraftkällor till fromma såväl
för de individuella verken som för den nationella
ekonomien och de naturliga resursernas utnyttning i
allmänhet och att utföra en nationell inventering
(kvantitativ och kvalitativ) av befintliga och
blivande fall av värmeförbrukning, i vilka, vid normal
kapitalinvestering, framställning av "avfalls"-kraft
skulle löna sig.
Beträffande behandlade, viktigare specialfrågor
märkas:
Nyttan av den ökade kraftmängd, som vinnes
genom den moderna tendensen att betydligt stegra
trycket och temperaturen å färskångan resp. att
sänka trycket å värmeångan, motväges av ökade
kapital- och driftskostnader. De senaste årens
snabba utveckling av ångpannetyperna och
turbinerna mot högre tryck och stegrad specifik effekt
och av eldstadstyperna mot ökad kapacitet och
"elasticitet" har skänkt mottryckskrafttekniken
avsevärt ökade resurser jämte kostnadssänkning per
kW installerad effekt. Preliminära resultat med en
helt mekaniserad ånggeneratortyp, med förbränning
under övertryck i eldstaden visa på kommande
möjligheter till stor reduktion av vikt och platsbehov
och därmed de fasta kostnaderna.
Nyare framsteg i framställandet av högtemperaturhållfasta
stålslag lova gott för viss framtida stegring
av pannångans temperatur. Även gasturbinens
problem torde med dessa material (ev. i kombination med
inre vattenkylning av skovelsystemet) ha bragts
närmare sin lösning.
I den ständiga utvecklingen mot ökad anläggningsverkningsgrad
bör beaktas, att hög sådan är viktigare vid dellast och
tomgång än vid fullast, som vanligen sällan förekommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
