Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 33. 19 aug. 1933
- Världskraftkonferensens nordiska sektionsmöte 1933, av H. Bager, J. Körner och Erik Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 33 ÅRG. 63 19 AUG. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Världskraftkonferensens nordiska sektionsmöte 1933. – Ljudvågors kemiska inverkan. –
– Notiser. – Litteratur.
VÄRLDSKRAFTKONFERENSENS NORDISKA
SEKTIONSMÖTE 1933.
I föregående häfte lämnade tidskriften
en redogörelse för konferensens allmänna
förlopp samt en översikt av viktigare
rapporter och konferensförhandlingar inom
sektionerna nr 1–4. Vi fortsätta här med
sektionerna nr 6–9. Sektion 5 kommer att
refereras i ett följande häfte.
Sektion 6. Överföring och anordning av drivkraft
för industriell drift.
Sjätte sektionen (generalrapportör ingenjör Axel
Hansson, Västerås), bjöd på ett rätt olikartat
rapportmaterial.
Beträffande elektrisk svetsning observeras den
kraftiga utvecklingen sedan föregående konferens.
Belysande för dessa svetsningsmetoders ståndpunkt
i Tyskland är en rapport av Kuchel, Tyskland,
Förf. räknar med en energiförbrukning av 7 à 8 kWh
pr kg svetsningsmaterial och en utnyttjningsfaktor
hos anläggningarna av 95–30 %. I en väl utnyttjad
verkstad bör årliga energiförbrukningen pr
svetsställe utgöra 10 000 à 12 000 kWh.
Tidigare ha alla kvicksilverlikriktare för större
effektbelopp utförts med kärl av stål, men Bertele,
Österrike, framhåller, att glaslikriktare med eller
utan gallerstyrning under senare år utvecklats för
högre strömstyrkor. Användningsområdet anges till
100 à 3 500 A och 100 à 3 000 V.
Komprimerad luft som energikälla synes alltmera
få vika för elektriciteten även på områden, där den
tidigare haft dominerande betydelse. Martinoff,
Ryssland, påpekar, att det hastiga brytningstempot i
ryska kolgruvor skulle motivera användning av
elektriska maskiner för brytningen. Å andra sidan
ha nya och förenklade kompressorer med förbättrad
verkningsgrad uppfunnits. En vevlös dieselkompressor
beskrives i en rapport av Witkiewics och
Wicinski, Polen.
Huvudparten av rapporterna inom sektionen
behandla problem i samband med elektriska motorer,
apparater och distribution. I vissa storindustrier
finnes en tendens till övergång från direktdrift till
remdrift medelst V-remmar med hög verkningsgrad.
En jämförande undersökning mellan skruvväxlar och
V-remmar framlägges av Wernerkinck, Sverige, som
konstaterar, att något generellt omdöme om det ena
eller andra systemets överlägsenhet ej kan fällas.
Förbättringen av en industrianläggnings belastnings-
och effektfaktor förutsätter en riktig dimensionering
av de i anläggningen ingående motorerna.
Press, Ryssland, har publicerat några enkla
metoder för beräkning av erforderlig motoreffekt under
olika driftförhållanden.
Motorer med burlindade rotorer finna allt större
användning även vid intermittent drift. Kind,
Tyskland, påpekar, att startfrekvensen är begränsad till
90 à 100 igångsättningar pr timme, om ej artificiell
ventilation av motorn skall behöva tillgripas.
Övergången från likström till växelström vid
samhällenas energidistribution har stimulerat
användningen av trefasmotorer för variabel hastighet. I
fall, där automatisk och kontinuerlig hastighetsreglering
erfordras, har trefas kommutatormotorn med
shuntkarakteristik funnit en vidsträckt användning,
vilket för Italiens del belyses av Mariani och
Rebecchi.
Hastighetsregleringen vid sektionsdrivna pappersmaskiner
behandlas av Calonius, Sverige, som
anser nuvarande regulatorer otillräckliga, om
pappersbanans bredd ökas över 7 m och papperets
hastighet över 400 m/min. Förf. har undersökt en
regulatorkonstruktion, som vid laboratorieprov visat sig
reducera maximala hastighetsvariationen till 0,002 %.
Rörande användningen av rullager i stora elektriska
maskiner har Palmgren, Sverige, påpekat
dessas fördelar speciellt däri, att de i motsats till
glidlager äro driftdugliga en avsevärd tid efter det
en felaktighet i lagret konstaterats.
Elektriska problem vid energifördelning i industriella
anläggningar behandlas av Scharowsky,
Tyskland, som bl. a. beskriver det arbete som på
senare år nedlagts på säkerhetsanordningar mot
kortslutning i lågspänningsnät. Samma tema utvecklas
av Schneider, Tyskland, som närmare behandlar
säkringar och automatiska strömställare inom
industriella anläggningar.
Sektion 7. Järnvägsdrift.
Ångdrift. Tekniskt mera fulländade
konstruktioner, såsom turbinlok eller lok med mycket högt
ångtryck, bli komplicerade i utförandet, vilket hittills i
regel menligt inverkat på den för järnvägsdrift så
betydelsefulla driftsäkerheten. Den nu 100-åriga
grundtypen med liggande panna med måttligt högt
ångtryck samt liggande kolvmaskineri har ännu ej i
varaktig användning överträffats av någon annan,
ehuru givetvis väsentligt förbättrats.
Dieseldrift. Särskilt "för drivmotorer, avsedda för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0317.html
