Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 38. 23 sept. 1933
- Motorbränslesakkunnigas förslag, av C. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MOTORBRÄNSLESAKKUNNIGAS
FÖRSLAG.
(Forts, fr. sid. 345.)
(5 öre pr kg) för jästfabrikernas utgångsmaterial,
melass, tillverkningskostnaden skall bliva tillräckligt låg.
I organisatoriskt avseende föreslås, att partihandeln
med skattefri sprit, som hittills handhafts av ett
särskilt bolag, överflyttas på a.-b. Vin- och
spritcentralen samt att den brännvinstillverkarna nu
tillkommande rätten att själva eller genom ombud handhava
försäljningen av motorsprit ävenledes överflyttas på
nämnda bolag. Inköpspriserna å förtäringssprit och
jästsprit avses reglerade genom en särskild nämnd,
med hänsyn tagen till olika inverkande faktorer,
potatispris resp. melasspris m. m. Spritcentralen skall
icke äga rätt uttaga någon handelsvinst utan enbart
få sina omkostnader täckta.
Beträffande frågan om rationalisering och
koncentration av driften vid potatisbrännerierna framhålla
de sakkunniga, att de svenska potatisbrännerierna i
tekniska och vissa andra avseenden i stort sett icke
kunna anses uppfylla de fordringar, som med nutida
utveckling böra ställas på en rationellt skött
bränneridrift. I stor utsträckning äro brännerierna hållna
i ett otillfredsställande skick, och tillverkningen
bedrives i många fall under förhållanden, som utvisa
efterblivenhet i tekniskt hänseende. Om behovet av
en ändring härutinnan anse de sakkunniga icke kan
råda delade meningar. En koncentration av driften
genom statens försorg till ett färre antal fabriker
avvisas emellertid dels med hänsyn till kapitalutlägget
för nyanläggningar och inlösen av äldre fabriker,
dels med hänsyn till försvårad avsättning för
jordbruket av bränneripotatis och minskade möjligheter
till drankens utnyttjande. Sveriges bränneriidkareförening
får emellertid en allvarlig reprimand att
hålla efter sina medlemmar att modernisera
fabrikerna genom införande av bättre apparatur och även
genom att verka för sammanslagning av närliggande
fabriker för uppnående av bättre ekonomiskt
resultat. Jämväl framlägges tanken på att Vin- och
spritcentralen skall själv bygga en eller ett par större
brännerier, vid vilka erfarenhet om tekniska frågor
och produktionskostnader m. m. kunna vinnas samt
lämpliga potatissorter m. m, utprovas.
År 1932 importerade Sverige 454 mill. liter bensin,
och värdet av hela mineraloljeimporten samma år
uppgick till 67 1/2 mill. kronor. Till jämförelse kan
nämnas, att importvärdet av stenkol uppgick till
ungefär samma belopp. Den stora oljeimporten, som
väntas stiga ytterligare, har sina givna olägenheter,
Den tynger handelsbalansen, och det innebär
betydande risker, att brännoljebehovet helt skall
tillgodoses genom import. En avspärrning av importen
skulle medföra allvarliga verkningar, och även en
mera avsevärd höjning av världsmarknadspriset på
bensin vore ytterst oangenäm. Vid avspärrning
skulle visserligen även tillgången på sulfitsprit bliva
begränsad på grund av minskad eller upphörd
tillverkning av sulfitmassa för export, men utsikter
anses föreligga att också på annat sätt tillverka
motorsprit t. e. genom direkt försockring av trä.
Ett irrationellt moment vidlåder f. n. den i
jämförelse med bensin väsentligt dyrare svenska
motorspriten, nämligen den temporära befrielse från skatt
som medgivits i subventionssyfte och som medför att
i den omfattning biltrafiken använder motorsprit
denna trafik icke bär sin rättmätiga anpart i
vägkostnaderna. De sakkunniga anse, att stödåtgärderna
till förmån för motorspriten böra frigöras från
nämnda beskattning och i stället givas formen av
lagstadgad skyldighet för importör eller tillverkare
av bensin att enligt särskilda bestämmelser inblanda
sprit i bensin. Hela produktionen av motoralkohol
skulle för ändamålet via Vin- och spritcentralen
övertagas av bensinfirmorna i förhållande till deras
import resp. tillverkning, och tillverkarna av
motoralkohol skulle tillförsäkras ett pris för varan, som
svarade mot framställningskostnaderna jämte skälig
handelsvinst.
För närvarande uppskattas den årliga försäljningen
av motoralkohol till 8 mill. liter å 99,5 %,
motsvarande endast omkr. 2 % av landets
bensinimport. Vid en uppskattad framtida produktion av
40 mill. liter motoralkohol, vartill en avtalsuppgörelse
tillsvidare anses böra begränsas, uppskattas
merkostnaden för motor sprit i jämförelse med bensin
utgöra 9 mill. kronor. Denna merkostnad skulle
bensinfirmorna dock icke kunna uttaga enbart vid
försäljningen av lättbentyl (25 % motoralkohol +
bensin), då denna därigenom skulle bliva alltför dyr,
utan kostnaderna anses sannolikt behöva fördelas å
bensinförsäljningen i dess helhet.
Det principiellt och måhända till sina verkningar,
om det realiserades, mest ingripande förslaget av de
sakkunniga avser hela brännoljeimportens
monopolisering och inrättandet av ett statligt monopolföretag.
Såsom motiv för detta uppseendeväckande förslag
åberopa de sakkunniga icke den ifrågasatta
tvångsinblandningen av motoralkohol i bensinen, vilken
åtgärd ej förutsätter ett monopol för att kunna
genomföras. Fastmer är det bensinbeskattningen och
brännoljebeskattningens för vägändamål framtida
ordnande som föranlett förslaget. Det anses bliva
förenat med betydande svårigheter att – i den mån
utvecklingen fortsätter i samma riktning som hittills
– låta avgörandet av vad som är skattepliktig olja
handhavas av myndigheter utan nästan kontinuerlig
tillgång till teknisk expertis på området. Oljeimport
av skilda slag från olika fyndorter med båtar som
komma och gå oregelbundet och anlöpa än den ena
än den andra svenska oljehamnen förmenas bliva
mycket vansklig att övervaka och beskatta utan att
ett importmonopol föreligger.
Vissa allmänna resonemang om prisutvecklingen
på oljemarknaden och de större eller mindre
förutsättningarna för det svenska importintresset att
kunna hävda sig med eller utan importmonopol vid
mera utpräglat samarbete mellan de större
världsfirmorna på oljemarknaden föras även av de
sakkunniga, självfallet utan att mera bestämda slutsatser
kunna dragas.
En rätt stark kritik ägnas de svenska oljefirmornas
verksamhet. Deras kapitalinvesteringar ha varit för
stora och inneburit slöseri – låt vara med utländskt
kapital – och detaljhandelsorganisation kräver
omfattande rationalisering och förenkling.
De sakkunniga föreslå att de stora importfirmornas
hela verksamhet i Sverige inlöses – undantag göres
dock för de fabriksanläggningar i Nynäshamn som
äges av firman A. Johnson & Co. Staten övertager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0361.html
