Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 358 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 30 sept. 1933 - Kostnadsjämförelse över godstransporter med lastbilar och järnvägar, av T. Svennberg och B. Jakobson - Teknologföreningens höstutflykt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vi vilja här i korthet nämna följande ur vår undersökning.

Befordringstiden har en ganska mångsidig
inverkan. Ränteförlusterna på under transport
varande gods torde i allmänhet icke spela någon större
roll. Vid en räntefot av 6 procent och ett
varuvärde så högt som 10 kr. per kg är ränteförlusten
per dag endast ca 15 öre per 100 kg.

Vid i god tid planerade transporter torde
transporttiden icke spela någon större roll.
Järnvägstransporterna, vilka i allmänhet äro så ordnade, att
godset kan inlämnas den ena dagen vid arbetstidens slut
och är framme vid bestämmelsestationen påföljande
dag före arbetstidens början eller senare så snart
som möjligt äro i allmänhet tillräckligt snabba. Äro
transporterna däremot av mera brådskande natur,
komma de härvid eventuellt förlorade dagtimmarna
att framstå som en tidsförlust.

Under antagande att arbetsdagen sträcker sig från
klockan 8 till klockan 17 har undersökts ett antal
fall i olika avståndsrelationer vid S. J., varvid
befunnits

Avstånd, km.	20	50	100	200	400
Antal förlorade dagtimmar	3/4	1 3/4	4 1/2	7	11 1/2

Härav framgår, att vid avstånd upp mot 100 km
föga är att vinna i tid genom biltransporter. Vid
200 km däremot, vid vilket avstånd en bil med
lätthet hinner framföras under nattimmarna, vinnes i
det närmaste en hel arbetsdag. Upp mot 400 km
där biltransporten tager även en del dagtimmar i
anspråk, vinnes även omkring en arbetsdag, varvid
dock är att märka att så långa transporter, om de
skola genomföras oavbrutet med bil, tarva tvenne
chaufförer, som alternera. Således är i enlighet med
ovanstående resonemang den största tidsvinsten
genom användande av bilar att påräkna
huvudsakligen vid medellånga transportavstånd. Sker
transporten över flera olika banor, bli siffrorna i
allmänhet ogynnsammare för järnvägstransporterna.

I många fall uppkomma tidsförluster vid
järnvägstransporter därigenom, att trafikkunden har
speciella krav på ankomst- och avgångstid, vilka ej
passa ihop med järnvägens tidtabell. (Arbetets
början i en fabrik, avgångstid för en med järnvägen ej
samarbetande båtlägenhet osv.) Dylika tidsförluster
uppgå i ogynnsammaste fall till närmare ett dygn.
Härvid är det ej alltid godstågens tidtabell, som är
avgörande. Exempelvis kan godsmagasinets
stängningstid i många fall vara den faktor, som gör
järnvägsbefordran oläglig för trafikkunden. Vidare är
att märka, att järnvägsvagnar i regel skola
beställas ett dygn i förväg.

I allmänhet är det sålunda i förväg icke planerade
eller av andra orsaker brådskande transportbehov,
som med hänsyn till befordringstiden tillgodoses med
bil direkt istället för med järnväg.

Transportkvantitetens storlek. Rationaliseringen
inom industrien och övriga näringsgrenar har bland
annat följt den linjen, att lagerhållningen i stor
utsträckning nedskurits eller ock i vissa fall slopats.
Härigenom blir varutillförseln tätare med mindre
transportkvantiteter i varje sändning. Järnvägarnas
tariffsystem, vilket premierar de stora sändningarna,
kommer givetvis att medföra olägenhet för dylika
småtransporter. Bilarnas landvinningar äro således
även en följd av ändrad organisation inom andra
grenar av näringslivet.

Besvärets inverkan. När med en järnvägstransport
följer exempelvis två anslutande biltransporter,
måste trafikkunden träda i förbindelse med icke
mindre än trenne av varandra oberoende
trafikföretag. Detta medför betydligt större besvär, än det
som uppkommer om direkttransport med bil
användes. Önskar exempelvis avsändaren ensam ordna
transporten är särskilt förbindelsen med den
bilföretagare, som skall transportera godset från järnvägen
till mottagarens dörr, svår att ordna. Sålunda
är det den direkta bekvämlighet, som
"dörr-till-dörr"-transporterna erbjuda den enskilde
trafikkunden, vilken här gör sig gällande. Mot denna
enskilda fördel måste dock vägas den allmänna fördel,
som det – särskilt för de mindre järnvägsföretagen
– så betungande samtrafiksystemet erbjuder. Detta
system innebär, att man kan sända gods från ort till
ort över olika banor med fraktpriser efter
genomgående avståndsberäkning enligt S. J:s tariffer. I
detta sammanhang bör dock ihågkommas, att
järnvägarna på senare tid försöksvis ordnat utkörningar.

Emballage och förstört gods. Många exempel
visa, att godsslag, som vid järnvägs- eller
biltransport fordra en mer eller mindre dyrbar emballering,
kunna lastas på bil utan eller med ett föga dyrbart
emballage. Exempel finnas på fall, där emballagekostnaden
utgör mer än 50 procent av frakten. Trots
att vid järnvägstransporter fordras betydligt
dyrbarare emballering synes bräckaget på ömtåligare
gods vid järnvägstransport vara högre än vid biltransport.

                                        *

I stort sett äro järnvägstransporter billigare än
biltransporter. Men i speciella fall erbjuda bilarna
större fördelar, huvudsakligen på grund av
järnvägarnas tariff system. Tack vare den frihet
bilföretagen hittills åtnjutit, jämfört med järnvägarna, samt
tack vare vissa tekniska företräden äro bilarna som
transportmedel smidigare än järnvägarna, varför de
kunna draga åt sig det förmånligare godset, nämligen
det med hänsyn till avstånd, värde och jämn
tillförsel för trafikföretaget mest inkomstbringande godset.
Dessutom ha bilarna fördelen att kunna erbjuda priser,
som äro relativt oberoende av sändningarnas storlek.

TEKNOLOGFÖRENINGENS
HÖSTUTFLYKT.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>