Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 357 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 30 sept. 1933 - Kostnadsjämförelse över godstransporter med lastbilar och järnvägar, av T. Svennberg och B. Jakobson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt att de genom justeringar i taxan lätt kunna draga
till sig gods i den godsfattigare trafikriktningen.

Järnvägstransporter.

Järnvägstransporter debiteras efter en mångfald
tariffer. Dessa tariffer äro starkt differentierade med
hänsyn till
1. varans värde.
2. sändningens storlek.
3. önskad befordringshastighet.

De för vår jämförelseintressanta tarifferna äro
de ordinarie styckegods- och vagnslastgodstarifferna.
Styckegods avser sändningar från 0 till 2,5 ton och
debiteras enligt tarifferna 1 och 2 (se fig. 4).
Vagnslastgods om 2,5 till 5 ton debiteras efter tariff 3, 5–10
ton efter tarifferna 4–9 (10), laster om 10 ton och
högre enligt tarifferna 5 a–9 a samt 10–12 (13).
Specialtarifferna 13 och 14 användas för transporter av
lågvärdigt gods i fulla vagnslaster o. d. Dessutom
förekomma ett flertal smärre avgifter till järnvägen,
exempelvis täckningsavgifter, och vissa smärre
avgifter vid samtrafik, vilka dock för enkelhets skull
ej medtagas här.

Jämförelse mellan bil- och järnvägstransportkostnader.

Denna jämförelse har utförts i ett diagram, fig. 4,
med transportkostnaden i öre per 100 kg (för
erhållande av samstämmighet med tarifferna) som funktion
av transportavståndet. Kurvorna för
transportkostnader återgiva de ordinarie styckegods- och
vagnslasttarifferna 1–14 med tillägg för kostnaden för
tvenne anslutande biltransporter, varvid antagits en
bil om 2,5 ton (körsträcka 5 km, körhastighet 20 km
i tim, terminaltid 0,7 tim. per ton, utnyttjningsgral
0,5). Härvid erhålles en tilläggstransportkostnad av
54 öre per 100 kg för bägge anslutande transporterna,
Biltransportkostnaderna ha beräknats enl. följande
antaganden: v = 30 km/tim., t = 0,7 tim./ton,
[phi] = 0,65, varvid man får följande kostnader.

Grupp	I	14,1 + 1,87 s	öre/100 kg.
	II	15,1 + 1,64 s	,,
	III	15,8 + 1,51 s	,,
	IV	17,4 + 13,4 s	,,
	V	18,0 + 1,24 s	,,

En schematisk undersökning har dessutom
verkställts för en vagn i grupp V med tillkopplad släpvagn.
Ekipagets lastförmåga är 9 ton med i stort sett
samma förutsättningar som vid grupp V. Men med hänsyn
till att bensinåtgångeii stiger (30 %), olje- och
reparationskostnaderna för motorvagnen öka samt att
hastigheten blir lägre (25 km per tim.) erhålles

Grupp V + släpvagn 21,0 + 0,88 s öre/100 kg.

Fig. 4. Transportkostnader på olika avstånd vid användande av lastbil (streckade linjer) och järnväg med anslutande biltransporter (heldragna linjer).

Diagrammet torde i stort sett tala för sig själv. För
att underlätta diskussionen meddelas följande
uppgifter. Vagnar i grupperna I och II äro ännu så länge
dominerande i vårt land. Hösten 1931 uppvisade icke
mindre än 88 % av samtliga lastbilar i Sverige
tjänstevikter motsvarande grupperna I och II eller lägre
tjänstevikter. Medeltransportavståndet vid S. J. var
19.31 160 km. Av fig. 4 framgår att biltransportkostnaderna
ha samma stigning som styckegodstarifferna
mellan avstånd av 0–200 km. I övrigt ha
järnvägstarifferna lägre stigning än biltransportkostnaderna
På avstånd över 300 à 400 km kunna bilarna tydlige i
endast konkurrera med styckegodstarifferna. Vid
medeltransportavståndet 160 km hota de däremot
såväl 2,5 tonstariffen som de högre 5-tonstarifferna
4–6. Mellan 50 och 100 km kunna bilarna konkur
rera om det lågvärdiga godset tillhörande tarifferna
9–14. Vid 0–40 km dominera bilarna. Bilar med
släpvagn torde kunna konkurrera om hög var digt
vagnslastgods upp mot 500 km samt om medelvärdigt
gods vid medeltransportavståndet 160 km. Bilarnas
överlägsenhet på de kortaste avstånden och goda
konkurrenskraft på de medellånga beror till stor del
på de dryga kostnaderna för de anslutande
transporterna vid järnvägstransport. I de fall att dylika
anslutande transporter icke erfordras bli
järnvägarnas konkurrenskraft avsevärt mycket högre.

Allmänna förhållanden som inverka på valet av
transportmedel.

Vid alla samfärdsmedel inverkar en del förhållanden
som ej utan vidare kunna värdesättas i pengar,
men dock äro av så stor betydelse, att de icke ens
vid en schematisk undersökning kunna lämnas åsido.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>