- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
377

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 14 okt. 1933 - Tidskriftsnytt inom de mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Vattenfallsstyrelsens riksdagspetita

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hissen vid bottenvåningen. Detta sker med en
fotoelektrisk cell, som justerar inställningen på 12,7 mm
när. Linan är en 8 X 19-trådig 17,5 mm lina, som
är 62 % starkare än den normala 15,9 mm linan.
(Power, h. 8, s. 395.)

I Berlin-Charlottenburg har nyligen utförts den
första tyska automatiska anläggningen för
ljussignalering i gatukorsningar. Genom kontakter liggande
i gatan tvärs över de fyra gatuhalvor, som leda till
korsningen, sker signaleringen medels fordonsvikten
så snart ett tryck på kontakten av 45 kg utövas. Då
trafiken är fri i en viss riktning, så laddas en
kondensator tills en parallellkopplad glimlampas
tändspänning uppnås. Denna lampas urladdningsströmkrets
slutes och hålles sluten av en reläkontakt, då
ett fordon i den spärrade riktningen passerat
kontakten i gatan, varvid urladdningsströmmen ger impuls
till omkoppling av signalen. Varje kontaktslutning på
de fria gatuhalvorna urladdar kondensatorn en viss
kvantitet, som beror på hur länge kontakttrycket
varar, dvs. på fordonets hastighet, varigenom den
fulla uppladdningen därmed fördröjes. Till ett visst
maximalvärde kan sålunda trafiken hållas i gång
obehindrat. Vid svag trafik får däremot varje
fordon på motsatta gatuhalvan så fort frisignal, att det
ej först behöver stanna och inget fordon behöver
därför stanna i onödan. Hittills ha 200 W lampor
använts för signalljuset, men genom förbättring av
ljusutbytet kan man nu använda 60 W lampor,
vilket betyder en besparing av mer än 2 000 kWh per
år och anläggning. (Elektrotechnische Zeitschrift,
h. 31, s. 753.)

Siemens Schuckert Werke har konstruerat ett nytt
system för omkoppling av dubbeltariffmätare utan
användning av ur genom att överlagra det normala
periodtalet med en högfrekvent signalström för 200–600
p och 2,3–6 % av normalspänningen. Vid
inkoppling av högfrekvens av visst periodtal reagera
vissa reläer för in- eller urkoppling eller omkoppling
av vis-sa mätare. (W. zur Megede, Siemens-Zeitschrift,
h. 4, s. 165.)

Hos Ford i Detroit finnas 350 special-stumsvetsmaskiner
och 540 special-punktssvetsmaskiner, av
vilka de senare per dygn åstadkomma 3 . 106 svetsar
och de förra 2 . 106. Därtill komma 320 gassvetsare
och 200 bågsvetsare. En ny 175 kVA typ utför per
s automatiskt 6 punktsvetsar på 1 mm tjock jämn
överplåt och 1,6 mm underplåt med vårtor. Ett
vridbord för plåtarna medger 100 svetsningar per minut
med 6 punkter. Trycket uppgår till maximalt 7 t.
En annan 85 kVA typ svetsar två 13 mm tjocka
plåtar med vårtor på 4 s med ett tryck av 2 700 kg.
(K. Ruppin, TZ für praktische Metallbearbeitung,
h. 15/16, s. 258.)

SSW tillverkar en svetsautomat, bestående av en
utbytbar kolelektrod, som automatiskt tändes och
regleras, så att en bestämd båglängd hålles.
Riktningen av bågen regleras med en magnetspole,
inställbar med hänsyn till det material, som skall
svetsas, och den strömstyrka och svetshastighet, som
önskas. Tillsatstråden kan även matas automatiskt.
Apparaten är särskilt användbar vid fabrikation av
behållare o. dyl., och man kan svetsa stumt upp till
8 mm plåt utan fasad fog. Upp till 12 mm kan
svetsas med V-fog. Däröver sker svetsningen från
bägge sidor. (C. Ritz, Siemens Zeitschrift, h. 4, s. 150.)
                                                        Frithiof Holmgren.

NOTISER


Vattenfallsstyrelsens riksdagspetita. Vattenfallsstyrelsen
har den 30 september resp. 2 oktober till k. m:t
ingivit framställning om medel avsedda att utgå av
anslag för kapitalökning under budgetåret 1934–1935.
Sammanlagt begäras för arbeten vid kraftanläggningar
och regleringsföretag 4 425 000 kr. samt för
distributionsanläggningar m. m. 2 000 000 kr.

För bedömande av behovet av lånemedelsanslag för
fortsatta arbeten för nyanläggningar har styrelsen
lämnat en redogörelse angående förbrukningen vid
styrelsens nät under det sista året. Härvid anföres, att
kraftförbrukningen under budgetåret 1932–1933 utgjort 1 668
mill. kWh mot 1 601 mill. kWh budgetåret 1931–1932,
1 596 mill. kWh budgetåret 1930–1931 och 1 703 mill.
kWh budgetåret 1929–1930. En markerad ökning har
alltså inträffat under det senast tilländalupna
budgetåret. Förändringen framstår än tydligare, om
förbrukningen under 12-månadersperioden 1/9 1932–31/8 1933
betraktas. Under denna tid uppgick kraftförbrukningen
vid styrelsens nät till 1 707 mill. kWh.

Vid centralblocket visar den s. k. allmänna
distributionen en anmärkningsvärd ökning, vilken dock delvis
torde bero på vattenbrist i denna del av landet. Denna
vattenbrist har framförallt påverkat leveranserna av
reservkraft, för vilken ökningen uppgår till mer än
100 %. För järnvägsdriften har tillkommit en
betydande ökning, väsentligen beroende på södra
stambanans elektrifiering. I storindustriens
kraftförbrukning ha ganska små förändringar inträffat.
Försäljning av kraft till elektriska ångpannor har betydligt
minskats och på sista tiden helt upphört, då tillgänglig
kraft kunnat försäljas till högvärdigare ändamål.

I Norrforsområdet har en ganska betydande ökning
av storindustriens kraftuttagning skett, väsentligen
beroende på förbättrat läge inom massaindustrien. I
Porjusområdet har särskilt gruvdriftens prekära läge
medfört ytterligare försämring. Krafttillgången inom de
båda sistnämnda områdena har varit god och ej
påverkats av vattenbrist.

Vid bedömande av behovet av nyanläggningar får,
säger styrelsen, ej förbises, att mycket talar för, att
detta år kommer att följas av ännu ett par år med låg
vattentillgång, ehuru väl sannolikt detta år och
nästkommande vinter komma att markera bottnen i
vågdalen. Det är dock naturligtvis icke rimligt att rätta
nybyggnadsbehovet efter den brist på vattenkraft som
uppkommit under ett exceptionellt år. För sådana
förhållanden finnes det stora ångkraftverket i Västerås.
Allra minst kan det ifrågasättas vattenkraftutbyggnader
för att tillhandahålla tillfälliga kunder hjälpkraft.

Det föreligger, enligt styrelsens mening, ej heller
anledning att för närvarande göra annat än att i
beräknad takt fullfölja de pågående arbetena på
kraftanläggningarna vid Vargön och Malfors samt
veckoregleringsarbetena i Göta älv och Motala ström. Dessutom
föreslås vissa arbeten av mindre omfattning för ökning av
effekten av Trollhättans kraftstation samt vissa
rensningar i Göta älv i samband med Vänerns
huvudreglering. Det har också befunnits lämpligt att på grund av
den rådande situationen även med anslag av lånemedel
komplettera ångkraftverket i Västerås, särskilt för att
möjliggöra den stora pannans eldning med kol.

Under det förflutna budgetåret hava de för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free