Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 43. 28 okt. 1933
- Kommerserådet Enströms föredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommerserådet Enströms föredrag.
Efter en kort parentation över framlidne
akademiledamoten professor Walfrid Petersson och en erinran
om huvuddragen i det ekonomiska läget framhöll
talaren bl. a., att ett spörsmål, som under de senaste
åren trätt starkt i förgrunden, är tillgodogörandet av
skogens produkter. Att finna en nyttig användning
av virkesöverskottet, inklusive skogsavfallet, är
under alla omständigheter en nationell angelägenhet
av vikt. Under rådande konjunkturförhållanden har
dess betydelse ytterligare framträtt inför
nödvändigheten att å ena sidan minska importen, bl. a. av
bränsle, och å andra sidan skaffa arbete åt de många
arbetslösa. Detta har föranlett vissa statliga åtgärder.
Akademiens verksamhet.
Akademien har för sin del föranlett bildandet av
ett arbetsorgan, sammansatt av skogsmän och
tekniker, i syfte att fortsättningsvis verka för
främjandet av de strävanden på området, åt vilka 1931
års statliga skogssakkunniga givit uttryck.
Akademien har därvid varit mera direkt engagerad i
vedeldning, gasgeneratordrift av bilar samt kemisk
bearbetning av trä på brännoljor och andra produkter.
Redan för två år sedan upptog akademien till
undersökning frågan i vad mån befintliga typer av
värmeledningspannor kunna apteras för vedeldning,
och som resultat av dessa försök utgavs ett häfte
med "Råd och anvisningar för eldning av gjutna
sektionspannor med träkol och ved", som utgått i
bortåt 6 000 ex. Samtidigt upptogs från
fabrikanthåll till allvarlig bearbetning problemet att
konstruera en magasinspanna, byggd för vedeldning.
F. n. finnas åtskilliga typer i marknaden, vilka
synas på ett tillfredsställande sätt lösa problemet,
däribland även s. k. förugnar, avsedda att koppla
framför vanliga kokspannor. Till följd av en energisk
propaganda från intresserat håll torde redan nu hava
uppnåtts en icke obetydlig förbrukning av
vedbränsle. Den vidare utvecklingen kan givetvis
komma att te sig olika inne i landet och i
kuststäderna, särskilt de större. Skulle det i samband med
en konjunkturomsvängning på nytt bli "pris på ved",
kan situationen i senare fallet bli mindre förmånlig.
En del förbrukare söka därför gardera möjligheten
att alternativt använda olika slags bränsle. De
vedeldade specialpannorna synas emellertid bli av
avgörande betydelse för den framtida
bostadsuppvärmningen. Arbeten hava igångsatts i syfte att uppnå
en praktisk klassificering av vedbränsle.
Stora förhoppningar ha varit fastade vid
träkolsdrift av motorfordon förmedelst gasgenerering. I
stort sett ha nog dessa förhoppningar icke blivit
infriade. Många ha försökt sig på denna
generatordrift, lockade av de förmåner, som erbjödos genom
nedsättning i skatten och lån till anskaffningen.
Den vunna erfarenheten har emellertid bestyrkt
systemets begränsning. Den avsevärda minskningen i
motoreffekt och därmed hastighet har ännu icke
kunnat helt överkommas. Vid motorer med stor
cylindervolym och i övrigt lämpliga anordningar synes
emellertid träkolsdriften gå oklanderligt. Behovet
av täta påfyllningar och träkolets besvärliga smutsning
äro olägenheter, som endast den ekonomiske
bilägaren själv godvilligt tar på sig. Slutligen
arbetar generatorn ojämnt, om i driften förekomma
alltför många och täta uppehåll, alltså vid korta
körningar. Trots den icke obetydliga besparing i
bränslekostnad, som träkolsdriften betyder, jämfört med
bensin, synes användningen av detta system tendera att
bli förbehållet vissa speciella trafikuppgifter,
exempelvis långkörningar i egen regi. Fortsatta försök
pågå emellertid vid armén.
De nyssnämnda olägenheterna med träkolsbränslet
har man tänkt sig skulle kunna mildras genom
träkolets överförande i brikettform, och riksdagen har
anvisat medel till underlättande av tillkomsten av en
brikettfabrikation. Briketten representerar en
fördubbling av värmeinnehållet pr hl och smutsar
mindre. Men en god brikett, som icke faller sönder
och sätter igen apparaterna, något som i hög grad
beror på bindemedlet, förefaller att bli rätt dyr. Den
slutliga frågan blir huruvida den goda brikettens
fördelar måste köpas till så högt pris att besparingen i
bränslekostnad ätes upp. Häröver föreligger ännu
icke någon erfarenhet.
Bearbetningen på kemisk väg av trämaterial för
utvinnande av oljor och andra värdefulla produkter
har fullföljts på kolningslaboratoriet. Den tidigare
omnämnda här funna metoden, det s. k.
kalkförfarandet, har ytterligare genomarbetats i och för
utformning till industriprocess. Samtidigt har
hydreringsförfarandet ytterligare studerats med avseende på
möjligheterna att ur olika träprodukter få fram andra
värdefulla saker än flytande bränslen. Med avseende
på träkolningsprocessen ha ytterligare detaljproblem
upptagits till undersökning.
De inom akademiens bränsletekniska kommitté
upptagna, brett anlagda undersökningarna över
möjligheterna till intensifiering av förbränningen i
eldstäder samt rörande matarvatten ha fortsatts. Ett
försök till omsättning i praktiken av ett uppslag till
intensifiering genom ånginblåsning har av
ångvärmeinstitutet med framgång utförts vid Västerås
kraftcentral. Studier över förhållandena i överhettarerör
ha jämväl förts till praktiska resultat.
Undersökningar över egenskaperna hos stålmaterial
vid höga temperaturer ha fullföljts dels vid tekniska
högskolans hållfasthetslaboratorium, dels av
elektrovärmeinstitutet.
Intressanta mätningar av dagsljusstrålningen ha
utförts av professor S. Odén och docenten
H. Ångström, vilka försök, samtidigt som de ge för
växtbiologien värdefulla upplysningar, även lova att ge
resultat av praktisk betydelse för bostadsbyggandet.
Vid cementlaboratoriet ha fullföljts undersökningar
till ernående av förbättrade och normaliserade
specialcement. Vidare ha utförts materialundersökningar,
såsom över betongrörs beständighet (på uppdrag av
1931 års väg- och brosakkunniga). En kontrollverksamhet
har igångsatts i syfte att höja kvaliteten i rörtillverkningen.
Den under förra året bildade studiekommissionen
för svetsningsfrågor har haft händerna fulla av arbete.
Under året har tillkommit en studienämnd för
korrosionsskyddsfrågor, vilken till en början gripit sig an
med korrosionsskydd, speciellt målning, i syfte att om
möjligt bringa reda i de rätt förvirrade förhållanden,
som råda på detta område. Undersökningar äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0403.html
