Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 4 nov. 1933 - Stål- och järnnormerna, av Arvid Johansson och Gunnar Wallquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tal. anförde slutligen, att arbetet på standardisering
av järn och stål ej kommer att vara avslutat i
och med att detta förslag förts i hamn, utan man
får tänka sig, att en kommitté av mera permanent
karaktär i fortsättningen får arbeta på erforderliga
kompletteringar av normerna.
Bland de materialgrupper, som därvid närmast
böra komma i åtanke, må nämnas ångpanneplåt,
sätthärdnings- och segferdningsstål samt rost- och
eldhärdiga stål. För dessa sistnämnda och övriga
legerade stål är plats lämnad inom gruppen 6, i den
mån de icke falla inom andra huvudgrupper.
I det fortsatta arbetet måste man också räkna med
en fortlöpande övervakning av redan fastställd
standard, i det att denna måste anpassas efter teknikens
utveckling och efter den praxis i fråga om detaljer
och utföringsformer. som stadgar sig vid
bestämmelsernas tillämpning.
–––––
Ordet överlämnades därpå till professor Gunnar
Wallquist, vilken i egenskap av sammankallande
inom den av teknologföreningen tillsatta kommittén
för granskning av normförslaget redogjorde för de
synpunkter som varit vägledande vid granskningen.
Utgående från dessa synpunkter hade
granskningskommittén under sitt arbete funnit en del ändringar
i normförslaget önskvärda. Kommittén hade dock
ännu ej givit sitt utlåtande en slutlig formulering i
avvaktan på den ytterligare belysning av ämnet som
diskussionen kunde komma att ge. I samband
härmed skulle tal. som diskussionsobjekt ange vissa
tänkbara tillägg till förslaget.
I frågan om normernas benämning och
normbladens innehåll hade granskningskommittén ansett,
att normerna borde benämnas Sveriges
standardiseringskommissions stål- och järnnormer, och att
normbladen borde betecknas med SIS, åtföljt av ett
nummer i stället för förslagets SIS-FeN.
Den i förslaget använda gruppindelningen, som
helt överensstämmer med Din, hade synts
granskningskommittén i behov av en omarbetning. Av de
tio grupperna skulle dock grupperna 0, 2, 5, 7, 8 och
9 behållas oförändrade. Förbrukaresidans
representanter hade dock inom granskningskommittén hävdat
uppfattningen, att den gamla benämningen gjutjärn
borde användas i stället för tackjärnsgjutgods.
Gruppen 3, omfattande järnvägars och spårvägars
fasta material i form av räls, slip ers osv., har i
normförslaget benämnts "järnvägsmaterial", medan
granskningskommittén funnit "spårmaterial" vara
en riktigare benämning, enär den utesluter den
rullande materialen.
De tre återstående grupperna inrymma tre
stålgrupper, nämligen dels konstruktionsstål för
byggnadsändamål, dels konstruktionsstål för
maskinändamål och slutligen stål med speciella egenskaper.
Genom att konstruktionsstålen för byggnadsändamål
i allmänhet äro utsatta för statiska påkänningar,
under det att motsvarande stål för maskinändamål
mest kommer att utsättas för dynamiska
påkänningar, har man i stora drag fått en separering av
konstruktionsstålen allt efter deras ändamål. De
förra böra provas endast med statiska påkänningar,
de senare med såväl statiska som dynamiska. I
förslaget äro byggnadskonstruktionsstålen upptagna i
grupp 1, vilket synts granskningskommittén riktigt.
Denna grupp bör enligt granskningskommitténs
mening ha till huvudsakligt innehåll "materialfordringar
å olegerat och legerat stål i form av smidda
eller valsade produkter för konstruktioner,
huvudsakligen utsatta för statiska påkänningar".
Konstruktionsstålen för maskinändamål, som ju
äro dels kolstål och dels legerade stål, framför allt
sätthärdnings- och seghärdningsstål, återfinnas i
standardförslaget inom grupperna 1, 4 och 6 men
böra enligt granskningskommitténs mening
sammanföras inom en enda grupp, nr 4. Denna grupp
har i förslaget benämnts konstruktionsmaterial för
fordon, men dessa äro till övervägande del samma
stål som för maskinändamål i allmänhet, samt
sätthärdnings- och seghärdningsstål, som i förslaget
redan placerats i grupperna 1 och 6.
Gruppen 6 benämnes i förslaget "stål för speciella
ändamål samt legerade stål". Stål för speciella
ändamål äro i regel just legerade stål, och av
formuleringen kan man lätt få den uppfattningen, att alla
legerade stål skola hänföras till denna grupp, under
det att de i själva verket ha förts under flera
grupper. För att förtydliga detta bör under
huvudsakligt innehåll överallt angivas "materialfordringar
å legerat och olegerat stål". Gruppen 6 bör till
huvudsakligt innehåll hava "materialfordringar å
olegerat eller legerat stål med speciella elektriska
eller magnetiska egenskaper, stål beständiga mot
korrosion, röstning och erosion vid vanlig
temperatur, stål för höga temperaturer m. m." Det synes,
som om man i Din ej tänkt medtaga dessa ståltyper.
Granskningskommittén anser dock, att dessa
stålkvaliteter, exempelvis de rostfria och
värmebeständiga stålen, numera äro så allmänt använda, att de
böra standardiseras. I gruppen 6 intas i Din även
sätthärdnings- och seghärdningsstålen.
Granskningskommittén har ansett, att dessa stål böra stå
tillsammans med konstruktionsstålen för
maskinändamål men önskade att denna detalj skulle diskuteras.
Beträffande normbladens innehåll hade
gransk-ning^skommittén påyrkat tillägg av sådan art, att
redan nu fastställdes toleranser för halterna av vissa
ämnen, såsom kisel, mangan, krom, nickel etc. i
olegerat stål, att det angåves, vilka generella
avvikelser i sammansättningen som äro tillåtna i
det fall att i ett leveransavtal är specificerat stål
med viss sammansättning utan angivande av
analysgränserna, att ytterligare ett par
materialprovningsmetoder infördes i normerna samt att
i dessa intoges allmänna leveransbestämmelser.
I förslaget hade utmattnings- och vitskörhetsproven
utelämnats. Det förra vore enligt
granskningskommitténs mening så viktigt för provning av
konstruktionsstål för maskinändamål, att det icke
finge utelämnas, och det senare finnes föreskrivet i
vissa nu gällande materialprovningsnormer.
Det syntes kommittén, att i gruppen "allmänt"
borde intagas allmänna leveransbestämmelser, vilka
skulle kunna åberopas vid uppgörande av
leveransavtal. I samband härmed berörde tal. frågan om,
huruvida i normerna skulle upptagas dimensions- och
vikttoleranser. Denna hade ventilerats av kommittén,
som dock ej tagit ställning till densamma.
Beträffande de särskilda materialkvaliteterna
vore det önskvärt att man, särskilt med hänsyn till
varuutbytet med Tyskland, i fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
