Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 410 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 11 nov. 1933 - Notiser - Nya elektriska handverktyg - Professorsporträtt till tekniska högskolan - Trollhättans sista utbyggnad, av G. Malm - Forskningsverksamheten vid ingenjörsvetenskapsakademien - Energiproduktionen tredje kvartalet 1933

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Slipmaskin, monterad i hållare å supporten till en svarv.

tjocklek). Vikten utgör 1 500 g. Rätt använd, ger den
ett så gott snitt utan grader, att efterputsning ej är nödvändig.

Slutligen ingår i serien en polermaskin, avsedd för
arbete å lackerade ytor. Polerskivan erhåller via en
vinkelväxel hastigheten 1 200–1 500 v/min.

Professorsporträtt till tekniska högskolan. Måndagen
den 6 november överlämnades i kollegierummet i
tekniska högskolan ett porträtt av professor Wilhelm
Palmær, utfört av Ivar Kamke och skänkt till högskolan
av vänner och förutvarande elever. Bland de vid
högtidligheten närvarande märktes, förutom professor Palmær
jämte familj, förutvarande preses i tekniska högskolans
styrelse presidenten Lindstedt. Professor Collenberg
skildrade i ett anförande professor Palmærs gärning
som lärare och vetenskapsman, och direktör Nauckhoff
talade å industriens och forna elevers vägnar samt
överlämnade tavlan till lärarekollegiet, å vars vägnar den
mottogs av högskolans rektor, professor Kreüger.

Porträtt av professor Wilhelm Palmær, utfört av Ivar Kamke.

Trollhättans sista utbyggnad. Från
generaldirektör Gösta Malm har Teknisk tidskrift
mottagit följande inlägg i denna fråga:

"I Teknisk tidskrift nr 43 för den 28 oktober
1933 finnes ett kort referat av vattenfallsstyrelsens
framställning om påbörjandet av vissa
arbeten i samband med Trollhätte kraftstations
sista utbyggnad. Referatet avslutas med några
reflexioner, anknutna till en vision om
utvecklingen vid Trollhättans kraftstation.

För oss i vattenfallsstyrelsen är det svårt
att följa med referenten i hans framtidsflykt.
Vi hava nyligen byggt om turbinerna på 7 st.
av nu befintliga 13 maskinaggregat och fått
upp effekten till 17 000 turbinhkr per aggregat
samt verkningsgraden till i medeltal 90 %.
ökningen av kraftstationens effekt har
erhållits till mycket billigt pris, då det enda, som
behövt ske, är utbyte av en jämförelsevis ringa
del av maskineriet. Vinsten av dessa nyss ombyggda
turbiners utbyte mot större enheter måste bliva
minimal, då någon nämnvärd ökning av verkningsgraden
knappast kan väntas, och stora byggnadsarbeten samt
generatorutbyte m. m. skulle tillkomma. De nyombyggda
turbinerna få därför säkerligen en ganska lång livslängd.
I vad mån ett fortsatt utbyte av turbinhjulen i övriga 6
aggregat kommer att löna sig, är för närvarande svårt
att säga. På grund av vattenvägarnas dimensioner är
man för närvarande kommen till gränsen för utbytet.
Om vi tänka oss två nya aggregat på vartdera 50 000
hkr vid Hojums varp, ett utfört omkring 1940 och det
andra ett par år senare, varvid Trollhättans
kraftstation kommer upp till en sammanlagd turbineffekt av ca
300 000 hkr, så se vi den framtidsdröm realiserad,
var över vi anse det vara mödan värt att spekulera.

Stockholm den 1 november 1933.                         G. Malm.

Självfallet kan en ansvarig statsmyndighet i sina
byggnadsplaner ej sträcka sig längre, än att den med
någorlunda säkerhet kan överblicka förhållandena.
Teknisk tidskrift önskade emellertid i berörda referat av
olika anledningar ge uttryck åt den uppfattningen, att
lika väl som industribyggnader, samfärdsmedel och
andra vår tids både vardagsvaror och tekniska
underverk äro underkastade en hastig utveckling är detta fallet
även med kraftverken, vilka förvisso ej komma att bliva
beståndande som minnesmärken över nutida
ingenjörskonst utan vilka liksom allt annat äro underkastade
åldrandets lag och därför tid efter annan kräva modernisering.

Forskningsverksamheten vid ingenjörsvetenskapsakademien.
Ingenjör Otto Stålhane har nyligen meddelat
i dagspressen att han kommer att frånträda sin
befattning som föreståndare för IVA:s elektrovärmeinstitut.
Från akademien föreligger också ett meddelande,
att verksamheten vid elektrovärmeinstitutet nedlagts
fr. o. m. den 1 november. Däremot fortsätter
verksamheten vid ångvärmeinstitutet under ledning av ingenjör
H. Edenholm, vid kolningslaboratoriet under ledning av
ingenjör H. Bergström och vid cementlaboratoriet
under ledning av ingenjör D. Werner och kandidat S.
Giertz-Hedström.

Energiproduktionen tredje kvartalet 1933. Svenska
elektricitetsverksföreningens energistatistik utvisar, att
energiproduktionen fortsatte att stiga under tredje
kvartalet. Det rapporterade totalvärdet var för juli
322 mill. kWh mot 249 mill. kWh 1932, för augusti 352
mill. kWh mot 304 mill. kWh 1932 och för september
343 mill. kWh mot 319 mill. kWh 1932. 12-månaders
medelvärdet har även fortsatt att stiga och uppnådde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>