Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 45. 11 nov. 1933
- Insänt: Idiotikon, av Uno Åhrén
- Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är en fråga som är väl värd att diskuteras just nu.
Jag vill dock inskränka mig till följande korta
reflexioner.
Kan det vara orätt att de unga arkitekterna om de
önska göra den mesta möjliga nytta i samhället? Nej
– det är vi väl överens om? Kan man då klandra
dem för att de icke förhålla sig lugna och ”neutrala”
inför de genomgripande omvälvningar, vilka världen
f. n. genomgår? Ja, i den mån deras politiska
ställningstagande grundar sig på lösa stämningar och ett
tanklöst medlöparskap i dagens höger- eller
vänsterrevolutionära kampgrupper, i stället för på ett så vitt
möjligt inträngande studium av vårt samhälles sociala
och ekonomiska struktur och en därpå grundad kritik.
Nu är det emellertid så, att en växande grupp
arkitekter och ingenjörer finner, dels att det icke längre
går att stå likgiltig inför vad som nu sker i världen,
dels att det är föga förtroendeingivande att vilja lösa
samhällsproblemen i ett uppagiterat känslorus. (Vi
nazister vädja hellre till känslolivet än till
förståndet.” Hitler i intervju av Rosita Forbes aug. 1933.)
Man känner, i enlighet med sin tekniska inställning,
behov av kunskap om de faktiska sociala och
ekonomiska krafter som verka i samhällslivet. En sådan
strävan bör enligt min mening icke misstänkliggöras.
En annan sak är, att det finns politiska analfabeter,
som gärna vill vara ”revolutionära” men glömmer det
där med kunskapen. De dömer sig därmed själva.
När ing. Hylander nu låter sin ironi spela över den
konstlat skrivna ledaren i Byggmästaren, tycker jag
därför, att han tar på saken litet för lätt, om han menar att
det skall vara ett angrepp på ”arkitektrevolutionärerna”
och inte bara ett kärkommet tillfälle att skriva ett
spirituellt kåseri.
Uno Åhrén.
Arkitekt Åhrén har i näst sista stycket av sin insändare
förträffligt karakteriserat arten av den propaganda
som närmast föranledde kåseriet ifråga.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Ordinarie stämma hålles å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, onsdagen den 15 november 1933 kl. 19,30
(precis). Ärenden: 1) Inval. – 2) Förslag från
styrelsen om ändring av stadgarnas §§ 2, 4, 21 och 22
angående inträde och ledamotsavgifter (Sv. T. F:s handl.
258). – 3) Styrelsens förslag till föreningens budget för
år 1934. – 4) Utseende av valkommitté om sju ledamöter,
varav föreningens ordförande väljer två och föreningen
fem. – 5) ”Kemiska föreningar med variabel
sammansättning”, kort redogörelse för nyare undersökningar av
docent Gunnar Hägg. – 6) ”Lämpligt och olämpligt
i vanligt och tekniskt språk”, föredrag av fil. dr Ruben
G:son Berg. – Supé och samkväm.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknoloföreningen, håller ordinarie sammanträde på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 17
november 1933 kl. 19,30 precis. Ärenden: 1)
Protokolljustering. – 2) Inval. – Förslag till 3) och 4) infört
i föregående häfte. – 5) Fastställande av sammanträdesdagar
under år 1934. – 6) ”Om kvicksilverströmriktarens
fysik och teknik”, föredrag av civilingenjör U. Lamm. –
Supé och samkväm.
Avdelningen för Väg-och vattenbyggnadskonst håller
årsmöte å föreningens lokaler, Brunkebergstorg 20,
måndagen den 13 november 1933. Program. Kl. 17,30
(precis) 1) Protokolljustering. – 2) Inval. – 3) Inkomna
skrivelser. – 4) Avdelningens ordinarie sammanträdesdagar
år 1934. – Förslag till 5), 6 och 7) infört i föreg,
häfte. – 8) ”Elektriska och andra geofysikaliska
metoders användning inom väg- och vattenbyggnadsfacket”,
föredrag av bergsingenjör Karl Sundberg,
verkställande direktör i a.-b. Elektrisk malmletning. – Omkring
kl. 19,00. Gemensam middag (pris för middagen med
Sandwiches, gås, dessert, snaps och pilsner, rödvin, kaffe
och betjäning, kr. 5:75). Nachspiel
Avdelningens för Skeppsbyggnadskonst ordinarie
höstsammanträde äger rum i Stockholm å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, lördagen den 25 november 1933 kl.
2,30 e. m. Program: 1) Val av justeringsmän. –
2) Inval. – 3) Förslag av styrelsen att ändra
arbetsordningens § § 1 och 2 avseende utvidgning av avdelningens
verksamhet att även omfatta flygteknik. – 4) Meddelande f rån
valkommittén. – 5) Val av styrelse för år 1934. – 6) Val
av ledamöter och suppleant i föreningens styrelse för år
1934. – 7) Val av klubbmästare och vice klubbmästare
för år 1934. – 8) ”Omfattningen av svetsningen inom
skeppsbyggeriet”, föredrag av civilingenjör
K. Ringdahl. – 9) ”Försök angående vindförhållanden vid
fartygsbryggor”, meddelande av professor I. Malmer. –
10) ”Moderna metoder för bärgning på stora djup”,
föredrag av civilingenjör B. Domeij. – Efter
sammanträdets slut (beräknad tid kl. 6,15 e. m.) serveras
gemensam middag (à ca kr. 4:50) i föreningens lokal; därefter
samkväm, varunder mariningenjör H. Qvistgaard kåserar
över ”Minnen från Fylgias långresa 1932–1933”.
Örebro ingenjörsklubb håller årsmöte i klubbens lokal å
Grand hotell lördagen den 11 november 1933 kl. 7 e. m.,
varvid bl. a. förekommer: Styrelse- och revisionsberättelse
för det gångna verksamhetsåret, fastställande av års- och
inträdesavgifter för nästa år samt val av: ordförande, v.
ordförande för staden och kassaförvaltare, klubbmästare,
revisorer och referenter samt föredrag av överingenjör Oscar
A. Hellman, Västerås: ”Moderna arbetsmaskiner och
arbetsmetoder inom verkstadsindustrien.” – Supé och
samkväm.
Skånska ingenjörsklubben sammanträder på Kungsparkens
restaurang i Malmö fredagen den 17 november kl. 7 e. m.
Sekreteraren lämnar ett kortfattat referat över en teori
för förklaring av vissa kvävningsolyckor vid grävning av
brunnar. Aftonens huvudföredrag hålles av överingenjören
Teodor Björgerd om ”Kraftverk och
överföringssystem vid Sydsvenska kraftaktiebolaget”. Efter
förhandlingarna sedvanlig supé och samkväm.
Tekniska föreningen i Eskilstuna sammanträder tisdagen
den 14 nov. 1933 kl. 19 å Stadshotellet (hallen), varvid
förutom inval och övriga föreningsärenden förekommer
föredrag med ljusbilder av disponent, friherre C. Hermelin,
Pukeberg: ”Om glas och glastillverkning.” – Supé
och samkväm i salongerna (pris för gåssupé inkl. kaffe 3 kr.).
Jämtlands läns tekniska förening sammanträder å
Grand hotell i Östersund lördagen den 25 november 1933
kl. 19,30, varvid bl. a. förekommer val av styrelse för år
1934 samt av ledamöter i valnämnden, av revisorer för
1933 års förvaltning, fastställande av årsavgift för 1934,
fråga ang. föreningens ev. inträde som medlem i
Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare samt
föredrag av distriktslantmätare Gösta Jonsson om
”Moderna mätningsmetoder”. – Efter sammanträdet
gemensamt samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0424.html
