- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
423

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 25 nov. 1933 - Den nya atommekaniken. Årets nobelprisutdelning i fysik, av O. Klein - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enligt atommekanikens lagar icke göras så liten som helst.

Att den antydda märkvärdiga situationen
emellertid icke betyder någon gräns för forskningen visar
den blomstring både med avseende på det teoretiska
och det experimentella utforskandet av fysikens och
kemiens gåtor, som följt på och gått hand i hand
med den Heisenberg-Dirac-Schrödingerska teorien.
Av rikedomen på exempel skall här blott nämnas ett,
upptäckten av den positiva elektronen, vars existens
Dirac förutsagt som en yttersta konsekvens av den
storslagna sammansmältning av atommekaniken med
den Einsteinska relativitetsteorien, som han
åstadkommit.

Werner Heisenberg, som är född i München 1901,
studerade först i München hos Sommerfeld och senare i
Göttingen hos Born. Arbetade vintern 1924–1925 hos
Bohr i Köpenhamn, där han 1926 blev lektor i teoretisk
fysik vid universitetet. Är sedan 1927 ordinarie
professor i Leipzig.

P. A. M. Dirac, som är född i Bristol 1902, kom efter
avslutad ingenjörsutbildning i denna stad till St. Johns
College i Cambridge, där han studerade atomfysik hos
Fowler. Är sedan några år professor därstädes.
Arbetade liksom Heisenberg vintern 1926–1927 hos Bohr i
Köpenhamn.

Erwin Schrödinger föddes 1887 i Wien, där han efter
avslutade studier blev docent 1914. Var under åren 1920
till 1927 professor i Stuttgart och Zürich och blev
sistnämnda år Plancks efterträdare i Berlin. Har nyligen
mottagit en akademisk anställning i Oxford.

TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.

OKTOBER 1933.


                                                        (Copyright.)
För att befordra värmeöverföringen från rökgaser
till vätskor i rör förser man de senare med
instuckna vertikala s. k. Haagrör, vilka bestå
av ett inre och ett yttre rör, det senare helt
slutet och fyllt med en viss mängd vätska. Större
delen av Haagröret bestrykes av rökgaserna. Det
inre röret står upptill och nedtill i förbindelse med
det yttre. Ångbildning sker i det yttre, och ångan
stiger upp, avger sitt värme, kondenseras och
nedfaller i det inre för att ånyo gå ut i det yttre röret
nedtill. Värmeöverföringen blir härigenom intensiv.
(H. Flasdieck, Die Wärme, h. 42, s. 683.)

Vid kolhydrering kan man föreställa sig kolet som
en högmolekylär olja, och hydreringen sker i
sumpfasen, dvs. med dels flytande, dels ångformig
produkt. Kolet finmales och utröres med olja till en
pasta, som genom katalys påverkas av vätgas vid
200 at. Hydreringen sker vid 300 à 400° och
80 % av värmet hos reaktionsprodukterna återföres
till utgångsmaterialet. Svårigheter ha uppstått med
inkrusteringar av svavel järn vid kärl väggarna, vilka
avhjälpts medelst överdrag med Zn-Fe-legering.
Tillsatsvärmet erhålles från gaseldad förvärmare av
vätefast stål med 6 % Cr. Man står nu beredd att i
mycket stor skala hydrera kol. (Die Wärme, h. 40,
s. 657.)

Professor Hemptinne i Louvain har upptäckt, att
olja behandlad med elektriska urladdningar
(elektrionolja) undergår vissa fysikalisk-kemiska
reaktioner, som gör den mera lämpad som smörjolja.
Viskositeten blir mera konstant och lägre för olika
temperaturer, vilket medger högre kompression vid
cylindersmörjning och mindre oljeförbrukning samt
mindre mekaniska förluster och större säkerhet. Man
får vidare mindre friktionskoefficient, där ej flytande
friktion äger rum, ty elektrionoljan har större
molekylarvolym. Prov med flygmotorer ha visat mindre
förslitning än med ricinolja. (Petroleum, h. 40, s. 3.)

En dieselelektrisk bogserare Lectro är försedd med
tvenne 6-cyl. Mirrless 4-takts dieselmotorer om
vardera 300 hk vid 300 v/m med direkt insprutning, som
driva var sin kompoundgenerator för 250 V.
Propellermotorn har en effekt av 580 ahk vid 120–150
v/m. Motormanövreringen sker från bryggan enligt
ett nytt konstantströmsystem. Bogseraren är den
största, som kan passera Themsen-broarna. Den
startar från 0 till full fart på 45 s och stoppar från full
fart på 30 s. Full fart framåt till full fart back
utföres på 61 s. (A. Hardy, Electrician, h. 2889/2891,
s. 444, 501.)

Flamms fartygsstabilisator består av ett vertikalt
rör anbragt innanför fartygssidan ungefär där
fartyget är bredast, vilket når ner till fartygsbottnen
och upptill är slutet av ett lock. Genom locket går
ett rör, genom vilket luft kan inblåsas. Vid rullning
inblåsas korta luftstötar i takt med slingerrörelsen
då skeppssidan lutar mot vattnet. Därigenom
accelereras vattnet i röret nedåt, varigenom trycket
mot locket blir motsatt, och en stabiliserande kraft
uppstår. På en 53 t bogserare ha prov utförts med
svängningar upp till 7°. Jämvikt nåddes efter 65 s
utan och efter 12 s med detta stabilisatorsystem.
(W. Kohrs, Schiffbau, h. 19, s. 338. Shipbuilding &
Shipping Record II, h. 16, s. 366.)

För fläktar och pumpar kan man ombord i
fartyg använda kortslutna trefasmotorer. Släpringade
lämpa sig för andra fall såsom för vridning av
propeller och kranar o. dyl. Synkronmotor lämpar sig
för kylkompressorer. Generatorerna behöva ej
kuggväxel till ångturbinerna. Motorspänning 440 V
lämplig, men kan nedtransformeras efter behov. Borstar
och kommutatorer bortfalla, och hela anläggningen
blir enklare. (F. Smith, Marine Engineering, h. 10,
s. 368.)

I augusti har vid Sutton Codfield avprovats en
traktor för lantbruk försedd med speciella
lågtrycksringar, typ Dunlop. Traktorn går lika bra på väg
som i terräng. Framhjul och bakhjul äro olika
konstruerade. Framhjulsringarna äro djupt refflade
och väga 210 kg, under det att bakhjulsringarna, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free