Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 49. 9 dec. 1933
- Om konservering av födoämnen, av Anders Wiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 49 ÅRG. 63 9 DEC. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Om konservering av födoämnen, av civilingenjör Anders Wiberg. – Thure Wawrinsky †. –
Ekonomisk översikt. – Notiser. – Sammanträden.
OM KONSERVERING AV FÖDOÄMNEN.
Av civilingenjör Anders Wiberg.
Betraktar man de statistiska uppgifterna över den
svenska konservindustrien, finner man, att
försäljningsvärdet av inhemska konserver har ökats snabbt
under de senaste 25 åren. Av utvecklingstendensen
att döma har man ej att vänta någon direkt
stagnation under de närmaste åren, med andra ord,
konservindustrien befinner sig fortfarande i snabb
utveckling. Detta bekräftas även av förhållandet i
andra länder. Man behöver ju ej räkna med den
nuvarande amerikanska konservförbrukningen, 55
burkar per individ och år, som en norm dit vi skola
komma, men differensen mellan vår förbrukning av
ungefär 8 burkar per individ och år, och den
amerikanska är väl stor. Även i övriga europeiska
länder är konservförbrukningen större än i Sverige, det
land, som torde komma U. S. A. närmast härvidlag är
England.
Statistiska uppgifter över den svenska konservindustrien.
| 1906 | 1913 | 1924 | 1930 |
| Totala produktionsvärdet i kronor . . . | 676 947 | 3 443 310 | 9 712 600 | 15 097 205 |
| Fisk- och skaldjurskonserver, | | | | |
| produktionsvärdet i kronor . . . | – | 2 666 397 | 7 137 000 | 9 997 677 |
| Grönsaks- o. fruktkonserver, | | | | |
| produktionsvärdet i kronor . . . | – | }776 913 | } 2 575 500 | 3 073 866 |
| Kött- och fläskkonserver, | | | | |
| produktionsvärdet i kronor . . . | – | } | } | |
| Antalet anställda . . . | 141 | 841[1] | 1 018 | 1 532 |
| Antalet utnyttjade hästkrafter . . . | 24 | 211 | 534 | 974 |
Man ser vidare av statistiken att de konserver, som
dominera i Sverige, äro fisk- och skaldjurskonserver.
Utan att ha några direkta siffror kan man fastslå, att
bland dessa konserver utgöra sill- och
ansjovisinläggningarna den allra största delen. De övriga
fisk- och skaldjurskonserverna bestå av sådana produkter
som fiskbullar, kaviar, räkor, kräftor, makrill, lax etc.
Tillverkningen av köttkonserver har visserligen
ökat, men ej till den grad som fallet varit med de
andra konserverna. Den svenska köttkonservindustrien
har huvudsakligen varit avsedd för tillverkning
av armé- och skeppsproviant. Man kan ej
vänta, att ett köttproducerande land som Sverige,
utan större samhällen och tättbefolkade bygder, skall
vara någon större förbrukare av köttkonserver.
Däremot torde vi ha förutsättningar att kunna
exportera en del konserver, vilket får anses vara enda
förutsättningen för en ytterligare utvidgning av vår
köttkonservindustri.
De konserver, som under de senaste åren
genomgått den snabbaste utvecklingen, äro
grönsakskonserverna, vilka för Sveriges vidkommande till stor del
äro identiska med ärterna. I samband med det allt
mer ökade intresset för färska grönsaker har även
intresset för de konserverade grönsakerna stigit, och
man har här att vänta en betydligt ökad
konsumtion utöver den som redan nu inträffat.
Slutligen ha vi frukt- och bärkonserver, som ännu
ej rönt större framgång, när det gäller
fabrikstillverkade konserver. Att konsumtionen av dessa
produkter är stor och råvarutillgången utomordentlig, är
uppenbart. Man behöver endast tänka på den
svenska hemkonserveringen av dessa produkter, de
massor av bär, som finnas i våra skogar, samt den alltmer
tilltagande fruktodlingen, för att inse, att på detta
område en inhemsk konservindustri kan göra en
verklig insats.
Ansjovis och sillinläggningar äro specifikt
svenska varor. De ha uppkommit och utvecklats i
Sverige och börja nu allt mera att även upptagas i
utlandet. I samband härmed kan nämnas att den
svenska konservindustrien exporterar ungefär 10 % av
sin produktion, samt att exporten till stor del utgöres
av ansjovis och sillinläggningar. Att dessa varor
rönt en sådan framgång, sammanhänger intimt med
det svenska smörgåsbordet, men därtill kommer, att
de ur konservsynpunkt äro verkligt förnäma
konserver, delikatesser, som i smakhänseende stå betydligt
över den färska varan. De ha således vid sidan om
sin uppgift som konserver, födobevarare, genom en
Linder lagringstiden genomgången mogningsprocess,
blivit förädlade födoämnen, med särdeles specifik
smak och äro således närmast att jämföra med
sådana produkter som ost, vin och öl. I samband
härmed vill jag framhålla, att den nuvarande
beteckningen för sill m. fl. inläggningar är vilseledande,
officiellt kallas de för konserver, tillverkaren
benämner dem inläggningar, men båda benämningarna äro
missvisande. I ena fallet är beteckningen för
omfattande, i andra fallet för speciell. Jag skulle därför
vilja föreslå, att vi använda den gängse utländska
beteckningen halvkonserver för sådana produkter, som
[1] Fiskberedningsanstalterna medräknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0449.html
