- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
457

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 23 dec. 1933 - Notiser - Arbetsledareinstitutets årsavslutning - Normalbestämmelser rörande avloppsväsendet - Glesumsystemet för alstring av högspänd likström - Elektrostatisk generator för 10 mill. V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högtstående staterna på att de i dessa stater sedan länge
tillämpade principerna vinna insteg också i andra
länder. Den nuvarande ekonomiska situationen har
medfört, att en omläggning i arbetsorganisationens
verksamhet synes bli nödvändig. På senare tid har man
börjat sysselsätta sig mera med nuet än med framtiden;
särskilt i fråga om medel för arbetslöshetens
bekämpande ha ofta hänvändelser skett till Genève.
Organisationens framtid beror också på den anslutning den i
framtiden kan vinna. Japan har som bekant i år
utträtt ur N. F., men kvarstår i arbetsorganisationen,
medan Tyskland anmält sitt utträde ur såväl N. F. som,
efter 2 års uppsägningstid, ur arbetsorganisationen.

Härefter gav arbetsledareinstitutets föreståndare, fil.
dr Gösta Ekelöf, en redogörelse för institutets
organisation och för dess treåriga verksamhet. Hittills ha
anordnats femton centrala kurser med sammanlagt 375
deltagare från 159 företag. Genomsnittligt har varje
kurs haft 25 deltagare, men de senaste kurserna ha haft
betydligt större tillslutning än de tidigare.

Direktör Gunnar Jacobsson tog därefter till orda. Han
redogjorde för industriförbundets insatser i fråga om
utbildningen av arbetsledare och gav uttryck för
behovet av förstärkt statsbidrag, om verksamheten skall
kunna fortgå i nuvarande omfattning.
Arbetsledareinstitutet har stor betydelse för industriens
rationalisering, en process, som ännu ej är avslutad. I fråga om
industriens livsbetingelser framhölls lönenivåns
betydelse, och det gäller härvid ej endast arbetarnas löner
utan även tjänstemännens, vilka även de måste
reduceras. Kursdeltagarna, varav förmodligen flertalet f. n.
ej åtnjuter någon lön alls, mottogo med till synes
bibehållen fattning såväl denna rekommendation som de
betyg dr Ekelöf därefter utdelade.

Normalbestämmelser rörande avloppsväsendet. För
revidering av hittills gällande reglemente och särskilda
föreskrifter angående avloppsledningar inom fastighet
tillsatte Svenska kommunaltekniska föreningen år 1932
en kommitté, bestående av ingenjören hos hälsovårdsnämnden
i Stockholm Ivar Ericsson, byggnadschefen i
Karlstad E. Björkman, avdelningschefen vid Malmö
vattenlednings- och kloakverk Alfred Jerdén samt
vattenledningsingenjören vid Norrköpings byggnadskontor G.
Östman. Kommitténs förslag förelåg vid föreningens
möte i Borås i år och har nu av styrelsen antagits och
utgivits under titeln "Reglemente för avloppsverk jämte
ordningsstadga och särskilda föreskrifter angående
avloppsledningar inom fastighet" (Svenska
kommunal-tekniska föreningens handlingar 1933 nr 9).

De nu utgivna bestämmelserna avvika från tidigare
gällande reglemente dels däri, att detta utvidgats till att
gälla avloppsverket i dess helhet, dels genom att
ordningsstadgan utbrutits ur själva reglementet. Orsaker
härtill ha bl. a. varit, att den nya stadsplanelagen
innehåller vissa bestämmelser angående bidrag från
fastighetsägarna till kostnader för avloppsledning i gatan
samt att avloppsledningarna i många städer
kompletterats med pumpverk och reningsanläggningar.

Bland nyheterna i reglementet märkes en paragraf,
enligt vilken staden fritager sig från skador som kunna
förorsakas genom uppdämning i stadens ledningar,
samtidigt som anvisningar lämnas om på vad sätt dylika
skador kunna undvikas eller minskas.

De särskilda föreskrifterna angående
avloppsledningar inom fastighet förete endast några
detaljändringar, bl. a. avseende ritningar, golvbrunnar,
fettavskiljare samt slam- och bensinavskiljare. Vidare har
lera underkänts som tätningsmedel vid lergods- eller
betongrörsledningar. Slutligen hava bestämmelserna om
de liggande ledningarnas dimensioner förtydligats.

Bestämmelserna åtföljas av följande bilagor:
ritningsbeteckningar, normalritning över källarplan, över
fettavskiljare och över slam- och bensinavskiljare.

Glesumsystemet för alstring av högspänd likström.
En med stort intresse motsedd demonstration ägde
lördagen den 16 d:s rum å tekniska högskolan i närvaro
av kronprinsen, prins Gustaf Adolf, högre ämbetsmän
och en stor skara intresserade vanliga människor.
Demonstrationen gällde det av civilingenjör Baltzar von
Platen uppfunna systemet för generering av högspänd
likström, för vars exploatering bildats a.-b. Glesum i
Stockholm med greve Folke Bernadotte som styrelseordförande.

Systemet har av uppfinnaren utarbetats i samråd
med professor Emil Alm, vilken, som det framgick,
handhaft den konstruktiva utformningen. Då i sinom
tid Teknisk tidskrift kommer att publicera, en
vetenskaplig redogörelse för systemet skall här endast anges
dess innebörd i princip. Det bygger på kommutering av
på vanligt sätt alstrad och upptransformerad
växelström medels en kommutator av speciell konstruktion,
vilken medger en exakt strömvändning med
användning av 500 à 1 000 gånger, högre
kommuteringsspänningar är de hittills brukliga. Detta har varit möjligt
genom att låta det oundvikliga kommuteringsfelet
påverka ett relä för förstärkning av felimpulsen, så att
man får en mot felet proportionell justeringsström,
varigenom kommuteringsspänningens storlek kan
finjusteras, så att felet alltid hålles under en viss gräns. Den
konstruktivt mycket enkla kommutatorn kan inslutas
i en tryckbehållare, varigenom lamellspänningen kan
ökas i proportion till trycket.

I ett inledningsföredrag redogjorde greve Bernadotte
för glesumsystemets framtidsmöjligheter inom olika
områden: kraftöverföring, elektrisk järnvägsdrift, radio
och röntgen. I fråga om kraftöverföringen ligger
fördelen i den lägre linjekostnaden såväl vid luftledningar
som vid kablar. I detta sammanhang anfördes en
kalkyl för en projekterad kraftöverföring mellan Norge
och Tyskland, vilken utvisade, att kostnaderna för den
elektriska delen av anläggningen skulle kunna
reduceras med 110 à 120 mill. kr. genom överföring av
högspänd likström medels kabel.

För järnvägselektrifiering saknar systemet f. n.
aktualitet i Sverige, men det förefaller sannolikt, att det
skulle ställa sig fördelaktigt för järnvägsdrift. Inom
radiotekniken skulle systemet innebära en påtaglig
vinst genom att det ersätter de i drift dyrbara
rörlikriktarna. Samma förhållande torde även gälla
röntgentekniken, ehuru detta användningsområde ännu ej har
blivit föremål för undersökning.

Sedan ingenjör von Platen redogjort för systemets
principer och professor Alm i korthet utvecklat dess
konstruktiva utformning, förevisades ett par utförda
anläggningar, dels en omformare för omvandling av
lågspänd likström till högspänd, varvid spänningen i ett
steg höjdes från 220 V till 55 000 V, dels en för
radiostationer avsedd likströmsgenerator för 30 kW och
10 000 à 12 000 V.

Elektrostatisk generator för 10 mill. V. Vid Massa
chusetts Institute of Technology har dr R. J. Van de
Graaff nyligen konstruerat här avbildade generator för
åstadkommande av mycket höga spänningar, ända till
10 mill. V. Avsikten härmed har varit att bereda
atomforskarna bättre möjligheter än de hittillsvarande att
utföra atomsprängningsförsök (jfr Teknisk tidskrift 1929,
s. 361). Anmärkningsvärd är även den jämförelsevis
höga effekt, generatorn kan lämna. Den uppgår f. n.
till 20 kW men kan om nödvändigt mångdubblas.

Till följd av sina jättelika dimensioner har generatorn
inhysts i en luftskeppshall. Generatorn utgöres av
två likadana enheter, vardera bestående av en ihålig
aluminiumsfär av 4,5 m diameter, vilande på en av
textolite tillverkad isolerande pelare av höjden 7,5 m
och diametern 1,8 m. Pelarna äro monterade på tunga
vagnar, löpande på räls med spårvidden 4,2 m. Vardera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free