Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 30 dec. 1933 - I statlig och kommunal tjänst, av Sven Lübeck - Inom svenskt försäkringsväsende, av Sven Nerell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt man kommer på sin plats, och därmed
uppställer sig en svår fråga, nämligen: vad sorts ingenjör
är det, som bäst lämpar sig för resp. tjänster? Det
finnes ju många slag att välja på, men kompetensen
beror som bekant icke enbart på högre, lägre eller
rent fackligt betonad teoretisk utbildning, utan
jämväl på erfarenheten och personligheten. Vi vilja ju
gärna tro att till ingenjörer fostras praktiska, rådiga
män, vilka ej minst i tider som dessa, då åtskilligt
virrvarr råder, skola bliva skickade att verka för
ordning och reda i näringsliv och allmän förvaltning.
Här framträder då den ofta dryftade frågan om att
ordna ingenjörsutbildningen så att den lämpar sig
jämväl för förvaltningstjänst o. d. – En liten men
viktig detalj är, ej minst i konkurrens med jurister,
att ingenjörerna tyvärr icke nog vårda sig om
svenska språket och ett logiskt framställningssätt i tal
och skrift.
– I Tyskland har man åtminstone vid en teknisk
högskola en fackavdelning för "förvaltningsingenjörer"
och i såväl Tyskland som England ordnar man
systematiska föreläsningar eller kompletterande
kurser i tekniskt-organisatoriska, ekonomiska,
socialekonomiska och sociala ämnen, något som ju även
hos oss förekommer.
Detta spörsmål dryftades även av 1919 års
sakkunniga för Chalmersska institutets organisation.
"Teknikens hastigt stegrade betydelse, säga de
sakkunniga, för näringslivet i dess olika former,
därigenom även för landets administration och sociala
liv, har redan länge föranlett krav på, att den
tekniska undervisningen må upptaga ökat utrymme för
ämnen avsedda att belysa näringslivets och hela det
svenska folkhushållets verksamhet och framtidsuppgifter
på grundval av eller i samband med tekniska vetenskaper."
Av visst intresse för omhandlade fråga är också
att riksdagen år 1918 med anledning av en motion
hemställde till kungl. maj:t om utredning och
förslag angående inrättandet av en professur i statistik
och folkhushållslära vid tekniska högskolan. I
yttrande häröver framhöll lärarekollegiet rörande
statistikens betydelse för ingenjörsverksamheten,
hurusom varje ingenjör i såväl offentlig som enskild
tjänst, som sökte på självständigt sätt angripa
honom mötande uppgifter, ofta under sin verksamhet
råkade på problem, för vilkas lusande en god
statistisk underbyggnad vore av största betydelse.
Beträffande folkhushållslära uttalade lärarekollegiet, att
den lämpligast borde byggas på den nuvarande
undervisningen i nationalekonomi, utvidgad i vissa
avseenden, och skulle undervisningen bl. a. omfatta en
kurs i Sveriges näringsliv, en framställning om
konjunkturläran och konjunkturbedömningens
problem, en kortare framställning av bankväsendet samt
av arbetarrörelsen, arbetsmarknaden och
socialförsäkringens viktigaste spörsmål. Jämte statistik och
folkhushållslära borde på de olika fackavdelningarnas
läroplaner upptagas handelsteknik (med bokföring)
och industriell ekonomi, rättskunskap samt teknisk hygien.
Det väsentliga är till sist att ingenjörerna söka
lojalt och aktivt medverka i en utveckling, som
strävar att göra det bästa av landets tillgångar, till
största möjliga välstånd och trevnad för dess
medborgare i vidaste kretsar. Detta kräver god,
mönstergill ordning i allmän och enskild förvaltning, det
kräver en viss "planhushållning" – låtom oss icke
vara rädda för ordet, men i handling visa, att ej minst
ingenjörerna alltfort kunna verksamt bidraga till en
planmässig utveckling under sporrande fria former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
