Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 52. 30 dec. 1933
- Nya arbetsuppgifter för ingenjörer, av Olof Kärnekull
- I statlig och kommunal tjänst, av Sven Lübeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
områden inom produktionslivet, där ingenjörerna varit
ledare, och framgångsrika ledare, av den tekniska
utvecklingen. Att ingenjörernas tjänster med samma
framgång även skulle kunna tagas i anspråk inom
andra områden, därom är jag förvissad. Den frågan
kommer emellertid att belysas i de följande anförandena.
Vi veta, att varje nytt uppslag till arbete motses
med spänning av ett betydande antal ingenjörer.
Men då krisen kommer och arbetstillfällena
inskränkas, då är det som regel för sent att slå in på nya
arbetsuppgifter. Den viktigaste frågan torde därför
icke heller vara att anvisa arbetsuppgifter, nya
tjänster, ty förutsättningarna för att dessa tjänster skola
kunna fyllas är att ingenjörerna besitta sådana
kunskaper, som kvalificera dem för de anvisade arbetena.
Vi kunna således icke undgå att samtidigt även
omnämna utbildningsfrågan. Jag skall inskränka mig
till ett omnämnande, ty jag, ämnar icke nu mera
ingående behandla frågan, men jag önskar påpeka,
att den kurs i Affärsteknik, som i dag öppnats, är att
betrakta som ett första, ehuru mera tillfälligt försök
att ordna en sådan utbildning för ingenjörerna, och
kursprogrammet bör ju även giva en antydan om, i
vilken riktning det ansetts lämpligt för ingenjörerna
att komplettera sina kunskaper speciellt på det
affärstekniska området.
I STATLIG OCH KOMMUNAL TJÄNST.
Landshövding Sven Lübeck.
Ett effektivt och klokt utnyttjande av våra stora
naturtillgångar är ett första villkor för vårt lands
fortsatta framgång. Då dessa naturtillgångar även
lämna råvaran till flera av de viktigaste grenarna
av vårt näringsliv, kräves det för deras ekonomiska
nyttiggörande teknisk och ekonomisk omtanke,
avseende även utnyttjandet av våra vattenfall,
flottleder och andra kommunikationsmedel. Som mål
måste uppställas en stegrad förädling av våra
råvaror i den mån upprätthållandet av naturliga
handelsförbindelser medgiver.
Att härmed följer ett stadigvarande och ökat
behov av ingenjörer är uppenbart och ligger i
utvecklingens egen natur i en så tekniskt betonad tid, som
den vi leva i. Gäller detta produktionen, den
enskilda och den allmänna, så gäller det ej mindre
"allmän tjänst" i övrigt, så visst som "det allmänna" är
beroende av att näringslivet utvecklas i sunda banor
och pliktigt att med förstånd söka överblicka och
stödja denna utveckling. Väl tekniskt rustat måste
"samhället" under sådana förhållanden vara.
Denna fråga behandlade f. ö. redan 1919 års
sakkunniga för Chalmersska institutets omorganisation,
där jag hade nöjet samarbeta med denna avdelnings
ordförande och ur vars utlåtande jag hämtar
följande: "Teknikens ökade betydelse för hela
samhällslivet har även medfört behov i stor omfattning av
teknisk arbetskraft inom områden, där tidigare som
regel juridisk eller merkantil utbildning ansågs
medföra den erforderliga kvalifikationen. Detta gäller
inom skilda grenar av statsförvaltningen, städernas
och kommunernas förvaltning – – – där i mån av
teknikens framsteg även behovet av tekniskt skolad
personal stegras".
Ett par allmänna synpunkter må först beröras.
En politiskt betingad ökning av allmän drift, på
bekostnad av den enskilda företagsamheten, medför
givetvis ökat antal ingenjörer i allmän tjänst, men
därifrån må här bortses, så ock från den ökning som
vinnes genom att det allmännas organ utför arbeten
i egen regi i stället för genom entreprenörer. Skulle
arbetsmöjligheterna för ingenjörerna absolut taget
ökas i sådana fall, så torde det bero på en sämre
hushållning med arbetskraften, men att på denna väg
skapa arbete kan tydligen icke anses förenligt med
vår tids krav på rationell ledning.
Rationaliseringen – eller rättare den av kända
skäl stegrade rationaliseringen – inom svensk
enskild verksamhet skall giva vårt näringsliv större
stadga, större konkurrenskraft och nya
utvecklingsmöjligheter, och kommer därför att medföra ett större
behov av ingenjörer, goda ingenjörer. Detsamma
gäller i tillämpliga delar även i det allmännas
tjänster och arbeten.
Men rationaliseringen skall ske med urskiljning
och måtta, det till synes bästa i form av monopol,
karteller o. d. blir som erfarenheten visat lätt nog
det godas fiende och kan fresta till hämmande, i och
för sig icke önskvärda statliga åtgärder. – I
förbigående må här betonas hurusom statens plikt att i
svåra kriser stödja näringslivet i regel endast skall
avse sådant, som i "normala" tider är livsdugligt;
där skall stödet givas under former, som icke
förrycka en naturlig utveckling av ett fritt näringsliv.
Gå vi så att överblicka de arbetsuppgifter för
ingenjörer, som redan nu förekomma i det allmännas
tjänst, äro dessa att finna inom: försvarsväsendet,
samfärdseln, elektrifieringen, kommunikationerna,
vidare inom den allmänna inspektionen, undervisningen
och centralförvaltningen. Inom samtliga dessa
områden öppna sig också möjligheter till nya
arbetsuppgifter för ingenjörer.
En ökad användning av ingenjörer är ju i första
hand tänkbar på sådana områden, där utvecklingen
av tekniken kan anses vara en naturlig förutsättning
för verksamhetens ekonomiska bedrivande eller,
såsom inom försvaret, för dess effektivitet. Detta
gäller sålunda vid järnvägarnas elektrifiering,
vägbyggandet och vägtrafikens organiserande samt inom
flygväsendet och ifråga om tekniska försvarsanordningar.
Men även ifråga om tekniskt sociala eller
kontrollerande uppgifter samt för teknisk
undervisning och allmän upplysning förefinnes ett ökat
behov av tekniskt kunniga. Vad jag i detta fall
särskilt vill peka på är behovet av ingenjörer för
inspektionstjänst, såsom för en vidgad elektrisk
inspektion, yrkes- och brandinspektion m. m. – Inom
båda de här nämnda områdena kan man säga att
ingenjörens tjänster äro nödvändiga.
Inom den centrala förvaltningen kunna
ingenjörernas tjänster utan tvivel tagas i anspråk i ökad
omfattning för tekniskt-organisatoriska uppgifter, bl. a.
i ledande allmänna förvaltningar. I detta fall torde
man emellertid närmare kunna beteckna behovet som
önskvärt och i vissa fall tänkbart, därför att det i
sista hand blir beroende på ingenjörens egen
förmåga att göra sig gällande i fri tävlan med andra
yrkeskategorier – juridiskt, kommersiellt, socialt
utbildade.
Huvudsaken är emellertid att i varje särskilt fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0476.html
