Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 30 dec. 1933 - Notiser - Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935 - Borrning för undersökning av betongens beskaffenhet i vattenbyggnader - Taxor för lastbilar - Försök med vindkraftverk - Gasverksföreningens årsbok - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rubrik upptagas ett anslag å 25,3 mill. kr., vilket belopp
beräknas utgöra järnvägens emotsebara fordran hos
bolaget vid 1934 års slut.
Borrning för undersökning av betongens beskaffenhet
i vattenbyggnader synes glädjande nog mer och mer
komma till användning. De metoder som därvid
förekomma äro vanligen lufthammarborrning och
stålsandborrning. Vid lufthammarborrning observerar man
borrets sjunkning och undersöker det från borrhållet
uppkommande borrmjölet. Metoden är enkel och relativt
prisbillig men har ett ganska begränsat användningsområde,
enär borrningen vid större djup avsevärt
försvåras. Stålsandborrningen, som avser besiktning och
undersökning av upptagna kärnor, har däremot ifråga
om möjligt borrningsdjup knappast någon begränsning.
Ehuru denna borrningsmetod utan tvekan är den som
säkrast leder till resultat, är det viktigt, att man icke
okritiskt bedömer betongens kvalitet av det upptagna
materialet. Ett slående exempel härpå kan anföras från
en undersökning sommaren 1932 vid statens kraftverk
i Älvkarleby, där i ett speciellt fall endast en mindre
del av den borrning, som utfördes i betong under
vattenlinjen gav kärnor; en händelse som för övrigt blev
anledning till uppseendeväckande notiser i dagspressen
om "torrsaxbetong". Genom upphuggning av en nisch
i betongen in till den del av borrhålet, som att döma
av det upptagna materialet borde vara sämst,
konstaterade man emellertid med tillfredsställelse, att man
åtminstone på denna punkt hade att göra med en mycket
god betong.
För att i fortsättningen lättare kunna besiktiga
hålväggarna konstruerades ett periskop, bestående av ett
mässingsrör, som i nedre ändan var försett med ett
vertikalt fönster, innanför vilket placerats en snett ställd
spegel och under denna en stark elektrisk lampa. Röret
utfördes i längder om 2,25 m, som hopsattes medelst
en fullt vattentät förskruvning. Med tillhjälp av detta
instrument blev det slutligen konstaterat, att betongen
ingenstädes skadats i sådan utsträckning, att någon
reparation behövde företagas under de närmaste åren.
Senare har instrumentet förbättrats i en del avseenden
för att ytterligare underlätta besiktningen, och vidare
har en speciell kamera konstruerats, som medgiver
fotografering av betongen i borrhålet. Sålunda hava
fotografier tagits bl. a. vid anslutningen mellan berggrunden
och betongen på avsevärt djup under borrhålets vattenyta.
Redogörelse beträffande utseendet av upptagna
borrkärnor och resultatet av den beskrivning av borrhålets
väggar som utfördes med periskopet finnas refererade
i G. Westerbergs rapport till första internationella
dammkongressen.
Att man även på annat håll inser nödvändigheten av
att besiktiga borrhålens väggar framgår av en artikel
i Engineering News Record för den 21 september i år,
sid. 342, där ett periskop av liknande konstruktion
beskrives, ehuru endast avsett att användas över vatten
och för mindre djupa hål. G. S. Lalin.
Taxor för lastbilar. I dagarna ha civilingenjören Tore
Svennberg och trafikbilägaren Johan Carlsson utgivit
ett förslag till taxor för lastbilar i yrkesmässig trafik,
vilket bygger på en utredning av kostnaderna för
godstransporter med lastbilar och järnväg, utförd av
civilingenjörerna Svennberg och B. Jakobson och i utdrag
publicerad i Teknisk tidskrift 30 sept. 1933.
Taxeuppgifterna äro sammanfattade i tvenne tabeller,
den ena upptagande fraktpris i öre pr ton för tider
mellan 20 och 105 min. samt för vägsträckor mellan 2!
och 52 km, den andra upptagande fraktpriset i öre pr
100 kg för tider mellan 1/2 och 10 timmar samt
vägsträckor mellan 1/2 och 30 mil.
Försök med vindkraftverk. V. D. I.-Zeitschrift (16
december) redogör efter amerikanska källor för försök
att medels Flettnerrotorer utnyttja Magnuseffekten för
elektrisk energiproduktion. I en försöksanläggning i
West Burlington, N. Y., har man studerat vindtrycket å
en försöksrotor av 27,5 m höjd och 8,5 m diameter. Den
drives av en elektromotor och kan erhålla
periferihastigheten 20,8 m/sek. Vid denna hastighet och 4,2 m
vindhastighet uppmättes vindtrycket å rotörn till ca
3 500 kg. Anläggningen har hittills dragit en kostnad
av 140 000 dollar. Man projekterar nu en anläggning,
bestående av 20–100 retorer, rörligt uppställda på
skenor, så att de genom vindens inflytande kunna röra
sig på en cirkelformig bana. Denna rörelse skall medels
kuggväxlar överföras till axeln å den generator som
skall inbyggas vid varje rotor.
Gasverksföreningens årsbok. Andra delen av
gasverksföreningens årsbok 1933 har i dagarna utkommit,
innehållande bl. a. föredrag, hållna vid årsmötet i Gävle
och det extra mötet i Stockholm. Sålunda har direktör
S. E. Sieurin behandlat användning av Vägtjära på
svenska vägar, i en uppsats, varav bl. a. framgår, att
Sverige år 1932 förbrukade endast 51 % av gas- och
koksverkens tjärproduktion, medan man exempelvis i
Norge och Danmark kommit därhän, att dessa länder
numera måste importera tjära för sina vägar.
Gasverkens service behandlas beträffande gasen av förste
ingenjör A. Danielsen, medan kamrer Y. Bengtsson
redogör för koksservicen. Ingenjör S. Samzelius redogör
för torra gasklockor och ingenjör E. Grimlund för
gasklockebränder och gasklockeexplosioner, varvid bl. a.
lämnas en förklaring till den i år inträffade svåra
explosionen av en torrklocka i Neunkirchen. Ingenjör
T. Wilner redogör för den av statens provningsanstalt
utförda undersökningen av driftverkningsgraden hos
olje- och stenkolseldade pannor samt lämnar en
statistisk sammanställning över arbetarantalet för driften
vid några mindre och medelstora gasverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>