Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 469 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 30 dec. 1933 - Notiser - Staten och den civila luftfarten - Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åt de sakkunniga synes jämväl böra uppdragas att
verkställa utredning i frågan om luftfartsmyndighetens
organisation. Sedan år 1922 utgöres
luftfartsmyndigheten av chefen för den byrå inom
kommunikationsdepartementet som handlägger ärenden rörande
luftfart. Med den allt livligare luftfarten hava göromålen
hos luftfartsmyndigheten stadigt ökats, så att
befattningshavaren numera praktiskt taget helt upptages av
luftfartsärenden. De övriga ärendena på byrån hava
därför fått handläggas av byråns övriga krafter. En
sådan ordning är icke längre hållbar med hänsyn till
de talrika ärenden angående automobiltrafik och
motorfordonsväsendet i övrigt, vilka även handläggas å
byrån. Olägenheten torde kunna avhjälpas inom den
nuvarande organisationens ram, men då det vill synas,
som om en utbrytning av luftfartsmyndigheten ur
departementsorganisationen skulle vara att föredraga,
torde en lösning snarare böra sökas i sistnämnda
riktning. Kommunikationsministern erinrar om de förslag
som tidigare framkommit om luftfartsmyndighetens
inordnande antingen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
eller i kommerskollegium. Oavsett vilken av dessa
eller andra tänkbara lösningar som väljes, bör den
huvudsakliga synpunkten på frågan vara, att åt
luftfartsmyndigheten gives en effektiv organisation, som
utan onödiga kostnader gör myndigheten fullt ägnad
att fylla sin uppgift, däribland också att utöva ledningen
vid det uppbyggnads- och organisationsarbete inom den
civila luftfarten, som f. n. pågår.

Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för budgetåret
1934/1935. Järnvägsstyrelsen har nu inkommit med sitt
sedvanliga förslag till beräkning av inkomsten av S. J.
för nästkommande budgetår. För innevarande
räkenskapsår, 1933, föreligga uppgifter över inkomsternas,
utgifternas och behållningens storlek för
januari–oktober, för november och december hava
förhandsberäkningar verkställts.

Här nedan lämnas i tablåform uppgifter för beräknat
och uppnått resultat för hela år 1933 samt för detta
års första och andra halvår dels för S. J. utom
malmbanan, dels för sistnämnda bana.

	Beräknade resultat			Uppnådda resultat [1]
	Hela året	Första halvåret	Andra halvåret	Hela året	Första halvåret	Andra halvåret
	Millioner kronor
S. J. utom malmbanan. Inkomster.
Persontrafik	60,6	27,8	32,8	58,8	27,2	31,6
Post	8,0	3,8	4,2	7,9	3,8	4,1
Godstrafik	77,5	37,8	39,7	77,2	36,6	40,6
Övriga inkomster	2,7	1,6	1,1	2,6	1,6	1,0
Summa inkomster	148,8	71,0	77,8	146,5	69,2	77,3
Utgifter	141,6	69,7	71,9	138,1	68,0	70,1
Överskott	7,2	1,3	5,9	8,4	1,2	7,2
Malmbanan. Inkomster
Persontrafik	0,9	0,4	0,5	0,8	0,4	0,4
Post	0,1	0,05	0,05	0,1	0,05	0,05
Godstrafik	1,2	0,6	0,6	1,0	0,4	0,6
Lapplandsmalm	5,5	2,7	2,8	4,3	2,3	2,6
Övriga inkomster	0,1	0,05	0,05	0,1	0,05	0,05
Summa inkomster	7,8	3,8	4,0	6,3	3,2	3,1
Utgifter	12,2	6,0	6,2	11,4	5,6	5,8
Överskott	–4,4	–2,2	–2,2	–5,1	–2,4	–2,7
Härtill frakttillägg	11,3	—	11,3	12,0	—	12,0
Tillsammans	6,9	–2,2	9,1	6,9	–2,4	9,3
Statens järnvägar. Överskott enl. ovan	14,1	–0,9	15,0	15,3	–1,2	16,5

Som synes kommer för statens järnvägar, exklusive
malmbanan, utfallet av årets rörelse att bliva något
bättre än vad på förhand beräknats. Förbättringen
ligger emellertid helt på utgiftssidan, vilken visar en
besparing av 3,5 mill., medan inkomsterna nedgått med
2,3 mill. kr. Denna nedgång kommer till sin huvudpart,
1,8 mill. kr., på persontrafiken, för vilken inkomsterna
under båda halvåren ligga under beräkningarna, medan
för godstrafiken första halvårets underskott till större
delen kompenserats av överskott för andra halvåret.

Vidkommande inkomsten av persontrafiken får
emellertid icke bortses från den nedsättning i taxan
för resande, som genomförts fr. o. m. 1/5 1933 och
vilken ansågs komma att medföra en kalkylatorisk
inkomstminskning med i runt tal 250 000 kr. pr månad.
Taxesänkningen har medfört en ökning i resefrekvensen
för närtrafiken, där den främst applicerade sig, men
den beräknade inkomstökningen från denna trafik har
motvägts genom minskade inkomster från fjärrtrafiken.
I fråga om godstrafiken åter föreligger en påtaglig, om
ock ej särdeles stark förbättring, vilken först
konstaterades för maj månad.

Beträffande förhandsberäkningarna av 1934 års
inkomster framhåller styrelsen, att dessa måste under
nuvarande kristider bli mycket osäkra. Resultatet av de
senaste kända sex månaderna syntes emellertid giva
vid handen att den nedåtgående rörelsen av trafiken
nått sitt bottenläge. Styrelsen har därför ansett sig
berättigad att redan för år 1934 och i ännu högre grad för
budgetåret 1934/1935 räkna med en förbättrad
inkomstgivning av såväl person- som framför allt godstrafiken.

Inkomsterna för statens järnvägar utom malmbanan
beräknas komma att uppgå till 155,4 mill. kr. och
utgifterna till 143,3 mill. kr., vadan ett överskott å 12,1
mill. kr. skulle uppstå. För malmbanan beräknas
inkomsterna till 6,3 mill. kr., utgifterna till 11,1 mill. kr.
och det kontraktsenliga frakttillägget till 12,0 mill. kr.,
varför denna bana skulle lämna ett överskott av 6,9 mill.
kr. Överskottet å statens järnvägar skulle således
komma att uppgå till 12,1 + 6,9 = 19,0 mill. kr. Då
statens järnvägars andel i riksgäldskontorets räntebörda
beräknas för nämnda budgetår till 32,0 mill. kr., skulle
emellertid det beräkningsbara överskottet uppgå till
60 % av den kalkylerade räntekostnaden. Detta
innebure tydligen, att statens järnvägar, såsom affär
betraktade, under rådande konjunkturer icke förmå bära
sina totala omkostnader, sådana som dessa i övervägande
grad bestämmas av faktorer, givna av högre hand.

Till sist berör styrelsen statens järnvägars
ekonomiska mellanhavanden med malmbolaget. Enligt
1932 års avtal mellan staten och bolaget äger detta rätt
att låta den av bolaget garanterade ränteavkastningen
å det i malmbanan investerade kapitalet innestå till år
1938. Om bolaget i likhet med vad som varit fallet för
innevarande år komme att begagna denna rätt intill år
1938 beräknas – under förutsättning att
malmtransporten icke komme att överstiga den för år 1934 av
bolaget beräknade – statens fordran hos bolaget bliva i
runt tal 59 mill. kr. Det syntes styrelsen, då ett
malmbolaget bindande avtal finnes, onödigt för att ej säga
orätt att i tider av allmän skattetunga belasta
skattebetalarna, på sätt faktiskt sker, när det låt vara
tillfälligt – om kontrahenten malmbolaget är solvent –
få indirekt vidkännas betalningen dels av räntan, ca
7 mill kr., på det i malmbanan nedlagda kapitalet, dels
den direkta driftsförlusten, ca 5 mill. kr., eller
sammanlagt 12 mill. kr., allt pr år räknat. Styrelsen yrkar
därför, att det i nästa års riksstat måtte under lämplig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>