Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
11 FEBR. 1933
å squaren. Ur synpunkten säkerhet mot ras spelar
även detta stor roll, i det att flertalet raserade
squaresystem bero på onormala vertikala tryck.
Under svårartade förhållanden i ovan berörda
avseende tvingas man att använda, dels låga
etagehöjder och stolphöjder, dels grövre virke, samt mindre
byggnadsenheter mellan pelare eller partier av extra
förstärkta square. Detta senare till förhindrande av
större genomgående ras.
b) Sidostenen s spe c. vikt, mekaniska
hållfasthetoch förklyftning.
Liksom föregående äro även dessa tre faktorer av
mycket stor betydelse för square-setting.
Vid godartade förhållanden speciellt beträffande
hållfasthet och förklyftning behöver utbildningen av
de tvärsgående kappornas anliggningsytor "ändträ
mot ändträ" icke tillmätas så stor betydelse som i
motsatt fall.
Under svårartade förhållanden framtvingas ofta en
efter inbyggnaden omedelbart vidtagen genomgående
gråbergsfyllning av de square, som gränsa intill
sidostenen.
c) Malm en s fält- och sidostupning.
Ju mera en malm avviker ur vertikalplanet
beträffande fält och sidostupning desto besvärligare
blir en square-setting att genomföra. Detta beror på
det stora antalet övergångsknutar som måste införas
i systemet.
Genom en del modifikationer kunna ett flertal
olägenheter elimineras. Man kan bland annat luta
squaresystemet efter malmens sidostupning, men då
blir bearbetningen avsevärt försvårad. (Forts.)
GULDSILVERBERGSBRUKET I VÄSTRA SUMATRA.
Av bergsingenjör OLOF EKLUND.
(Forts. fr. sid. 5.)
Vid all provtagning lägges mycken omsorg, och
vanligen utföres den av en ingenjör, som själv
uthackar proven. För malmreservberäkningen indelas
gruvan i fält, vilka vart och ett tillhöra ett
tvärslag. Mitt emellan de olika tvärslagen dragas de
vertikala fältgränserna, och mitt emellan de olika
brytningsnivåerna de horisontala (fig. 9). Malm- och
metallmängden för varje fält uträknas sedan med
mäktigheten och analysresultatet från respektive
tvärslag såsom grund (fig. 10).
Arbetsgruvkartorna utföras i skala l : 500.
Teodolit användes för alla huvudmätningar samt alla
fältorter, och de övriga mätningarna ske med
häng-kompass och måttband samt kartläggningen till stor
del med transportör. Kompletteringarna till
bergsinspektionens kartor göras genom avritning å väv
rr
Fig. 9. Schematisk längdprofil av fyndighet med
fältgränser för malmreservsberäkningen.
och konnektion å befintliga gruvkartor. För att få
utföra mätningar och upprätta kartor fordras
särskild statlig prövning (även för holländska
bergsingenjörer).
Vid bergborrningen i gruvorna användas dels
Flott-manns 17 kg-maskiner, dels större maskiner med
pneumatisk frammatning, dels handborrning och
dels tyngre pelarmaskiner. Bland de sistnämnda
hava Ing^ersoll-Rand alltmer vunnit terräng, och det
visade sig, att det nyaste systemet år praktiskt och
gott. I detta går spolvattnet genom ett rör, vilket
löper genom hela maskinen och ett stycke in i
borrnacken. Smörjmedlet indrives injektionsvis genom
tryckluften i maskinen. I andesit, vilken i det fall
som här avses i hårdhet nästan motsvarar
diabaserna i de svenska gruvorna, drives:
för hand i ort av 1,6 X 2,2 m med 3 skift och 3
borrare pr skift 15-25 m pr månad;
med Ingersoll-Rand i ort av 1,6 X 2,2 m med 2
borrskift å ca 8 timmar och två lastarskift 60 till
80 m i månaden. Kostnaderna för ortdrivningen
uppgå till 60 till 80 fi. pr m (135-180 kr.).
Alla arbeten i det sumatranska bergsbruket ut-
Fig. 10. Diagram för värdeberäkning av guldmalmgång.
föres av infödingar och kineser. Ungefär 90 %
utgöras av kontraktkulis från Java, vilkas kontanta
lön pr dag motsvarar ca 0,4 g guld eller 0,7 fi. (ca
1,50 kr.). Bolagens vidare utgifter för kulina äro:
de behövliga livsmedlen (ris, torkad fisk samt något
kött och grönsaker), värvningskostnader, resor från
Java och tillbaka, helgdagar, sjukvård, danserskor,
vilka även äro kontraktbundna och vanligen
värvade 3 till 5 st. pr hundra kuli. Inalles kostar
sålunda en kuli pr dag ca 0,7 g Au eller ca 1,2 fi. (ca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
