Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 FEBR. 1933
BERGSVETENSKAP
11
bärverk av tvärsgående kappor och längsgående
mellaribitar.
På detta bärverk lägges en täckning av plank
eller fyrskuret virke med eller utan plåtbeklädnad.
Sedan fro^erasystemet inrests på detta sätt inom en
lämpligt stor del av fyndigheten samt erforderligt
antal tappfickor med slasar blivit inbyggda, kan
på-skjutningen för nästa sgwre-system påbörjas.
I de särskilda fall då malmtaket är synnerligen
löst och släppigt, måste man stötta detsamma med
blindstolpar eller i särskilt svåra fall med
timmerkistor innan borrningen för påskjutningen kan äga
rum.
Strax fore skjutningen borttagas de stöttor, som
äro anbringade i omedelbar närhet av skjutplatsen,
för att efter utlastning av berget omedelbart åter
inresas tills square-systemet hinner att uppsättas.
Stolpresningen måste alltid ske ytterst noga, för
att få stolparna i en absolut lodlinje, vilket är
synnerligen viktigt ur hållfasthetssynpunkt.
Upp drivningen av square-systemet kan ske efter
två olika huvudmetoder. Dels med horisontellt
malmtak varvid det på täckningen nedskjutna berget
utlastas till resp. tappfickor för hand eller med
släpskrapa. Dels med lutande malmtak varvid berget
rutschas till resp. tappfickor.
De undre squaren fyllas efterhand med fyllberg,
som erhålles dels vid brytningen genom skrädning
eller separat skjutning, dels genom tappning ur
rull-schakt från ovanför befintliga redan utbrutna och
fyllda etager.
Dimensionering.
Styrkan av ett squaresystem beror dels på det
ingående virkets längd och genomskärningsarea, dels
på det använda knutsystemet.
De virkesdimensioner som vanligen användas äro
följande:
Stolpar och f öl j ar e med 6-9’ längd av 10-18" O-virke eller 8-15" D-virke
Kappor ............... " 2-6’ " " 8-18" " " 8-15" "
Mellanbitar ......... " 3-8’ " " 6-15" " " 5-15"
Täckning ............ " 3-7" tjocklek
Knutningen -sker efter två huvudsystem nämligen:
a) Knutning med anliggningsytorna i 45° mot
bygg-delarnas längdriktning eller kombinationer mellan
45° och 90° ytor.
BUTTE MINES
Fig. 3. Bärverksknutar.
MOCTEZUMA M/NE
Fig. 4. Bärverksknutar.
b) Knutning med enbart vinkelrätt skurna tappar
och anliggningsytor.
Det förefaller som om utvecklingen gått från a
till b och detta beror troligen på, att tillverkningen
av byggdelar alltmera standardiserats samt utföres
numera helt med olika specialmaskiner, varvid det
vinkelräta systemet blir ojämförligt enklare att
utföra. Styrkan av en knutning enligt b blir avgjort
större både ur ren hållfasthetssynpunkt och med
hänsyn till motståndsförmågan mot ras av hela
squaresystem, då något square skadats genom t. e.
krossning.
Det finnes givetvis ett otal system för knutning, i det
att nästan varje gruva har sitt speciella
byggnadssätt betingat av lokala förhållanden. På fig. 3 och
4 finnes en del huvudtyper schematiskt avtecknade.
Allmänna synpunkter vid bestämning av
virkesdimensioner och knutsystem.
Av förestående torde med full tydlighet framgå att
square-setting-metoden icke kan utföras efter vissa
normalschabloner, utan man måste i varje särskilt
fall, med hänsyn till förevarande omständigheter,
utarbeta ett lämpligt system.
De lokala förhållanden som anses vara av betydelse
för beräkning av ett square-setting-system äro
följande:
a) Malmens spec. vikt, mekaniska hållfasthet och
för-klyftning.
b) Sidostenens spec. vikt, mekaniska hållfasthet och
förklyftning.
c) Malmens fält- och sidostupning.
d) Malmareans storlek och konfiguration.
e) Tillgång till lämpligt fyllberg.
f) Tillgång av virke, virkespris samt möjligheten att
lagra virke.
a) Malmens spec. vikt, mekaniska
hållfasthet och förklyftning.
Dessa tre faktorer torde vara av grundläggande
betydelse för square-setting-metodens utformning.
Vid godartade förhållanden, med en måttlig spec.
vikt, god hållfasthet och ringa förklyftning behöver
icke stor hänsyn tagas till det vertikala trycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
