- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
15

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 FEBR. 1933

BERGSVETENSKAP

15

Vid 5:te sulan, varest mangansuperoxiden ej mera
uppträdde och där utbytet medels kvicksilver
plötsligt sjönk, upphörde man med amalgamering. Av
det ständigt konstanta förhållandet mellan Au och
Ag i amalgamet framgår, att intet fritt silver finnes.
Huvudsakligen finnas nu ädelmineralen guldsilverselenider, och det i de högre zonerna förekommande
AuAg-alliaget torde uppstått genom
manganföreningars inflytande på seleniderna. Som redan i
början nämndes, cyanideras numera all malm från
gruvan.

Lebong Soelit, vilken fyndighet har samma
strykning som Redjang Lebong (Sumatrariktningen) har
sin brytning mest i cementationszonen men även
något i den oxidiska zonen. I denna gruva finnas
sulfider av Fe, Cu, Pb och Zn samt oxid-, sulfat- och
hydratföreningar av Mn och Fe. Utom det fria
guldet hålla sulfiderna ca 2 till 3 % Au. Genom
amalgamering utfås ca 50 % av guldet i malmen
men blott 10 % av silvret. Efter amalgameringen
cyanidbehandlas malmen. I oxidationszonen finnes
ett alliage av guld och silver, där guldet
förekommer såsom skal om en silverkärna. Det kallas av
malajerna "mas toea", dvs. gammalt guld eller
mörkt guld. Oxidationszonens
AgMnS-oxidför-eningar, vilka mest bestå av mineralet argentit men
som dock ej äro cyaniderbara, kunde förbehandlas
med svavelsyra, varefter silvret gick att lösa med
cyan. Det mesta silvret i gruvan är emellertid
bundet vid selen. Det lyckades Caron att genom en
billig oxiderande röstning få silvret i cyaniderbar form
med utvinning av ca 95 %. (I denna gruva kunde
ferrisulfatets lösande inverkan på guldet studeras i
oxidationszonen.)

I fyndigheterna Mangani och Roempoet Pait sker
brytningen i primära zonen. Åtminstone äro alla
guld- och silvermineral enligt den kände mineralogen
Schouten i Delft att betrakta såsom primära. Allt
godset från gruvan har från början cyaniderats.
Manganmineral förekomma rikligt, rätt mycket pyrit
samt något Cu-, Zn- och Pb-sulfider. Ädelmineralen
äro mest argentit och fritt guld, diskrasit (antimonsilver) m. fl. silverföreningar, något fritt silver samt
elektrum. Malmgången har en typisk "manganhut"
med wad och limonit, och då ovannämnda
silvermineral samt guldet även kunna bildas supergent, har
jag svårt att vara ense med Schouten i hans
uppfattning, att alla ädelmineralen äro av primär natur.
Även har det visat sig, att den svarta - "oxidiska"
- malmen från de högre zonerna lakar betydligt
sämre än den ljusa sulfidiska malmen från de
verkligt primära nivåerna. När godset från fyndigheten
Roempoet Pait tillkom (1924-25), vilket är ännu
rikare på limonit, wad o. d. än malmen från Mangani,
gick utbytet ned så starkt, att det erfordrades en ny
metod för malmens bearbetning. Efter flerfaldiga
försök såväl i Holland som annorstädes uppbyggdes
schaktugnar för klorerande röstning. Tyvärr blev
man endast rik på erfarenhet men ekonomiskt
ungefär en million kr. fattigare. Nästa försök gjordes
1929 med flotationsanläggning, vilken uppfördes efter
ingående undersökningar samt särskilda studier å
området i Amerika. Den synnerligen enkla och
relativt billiga anläggningen levererades av
Metallurgi-cal Engineering Corporation, Salt Lake City, och
kom i funktion i slutet av 1929. Efter försök dels

att endast flotera den svårcyaniderbara, svarta,
oxidiska malmen, dels hela malmen osv., stannade man
vid, att låta hela godset gå igenom flotationen och
cyaniderade därefter avfallet. En del svårigheter
måste ju övervinnas, då några kemikalier, vilka
erfordrades i flotationen, inverkade dåligt på
cyanidprocessen, och tvärtom, samt att flokationen gick
långsammare med floterat slam än förut osv.

Cellerna se ut som fig. 12 anger, med en
järnringstrumma och på denna fastgjorda längsgående
trälister. Sex stycken sådana flotationsrum kopp-

Tillopp

Fig. 12. Flotationscell vid Mangani.

lades antingen parallellt eller i serie, beroende på
slammets tjocklek, vilken måste hållas konstant.
Genom flotation kunde ca 100 000 ton malm
bearbetas per år. Som flotationsmedel användes det
amerikanska patentpreparatet aerofloat och något kresol,
tillsamman ca 0,1 liter per ton gods. Dessutom
tillsattes i små mängder blysocker, zinksulfat,
vattenglas, soda och cyannatrium, vilka verkade var på
sitt sätt, t. e. mot deflokation, mot pyritflotation (tryckte sulfiderna), för att hålla slammet
neutralt osv. Kemikaliekostnaderna för flotationen
av godset belöpte sig på ca 0,2 gr Au per ton malm
(70 öre). Vi arbetade med en väteionskoncentration
motsvarande 7,8 pH eller s. a. s. neutral lösning. För
bestämmande av pH-värdena användes American
Cyanamid Co:s metod med 5 stycken färgindikatorer,
som medger en mycket praktisk, snabb och
effektiv kontroll. År 1930 höll rågodset vid Mangani ca
7,3 g Au och ca 270 g Ag per ton. Genom flotationen
utvanns 50 % av silvret och 65 % av guldet, och en
koncentration erhölls från l till ca 300 beträffande
Ag samt l till ca 400 beträffande Au. I
koncentraten från flotationen var det 76 kg Ag och 2,7 kg Au
per ton. Dessa koncentrat såldes med fördel direkt.

Totala utvinningen vid Mangani var, innan
klorerande rostningen infördes: 92 % för guld och 61 %
för silver, med röstning 80 % och därunder för guld
samt ca 50 % för silver, med flotation och cyanidering utvanns 95 % av guldmängden och 69 % av
silverinnehållet.

Att silverutbytet fortfarande blev dåligt berodde
på att oxidiska Ag-mineral förekomma, vilka dels
äro svåra att cyanidera, dels svåra att flotera och
även nästan oangripbara av kvicksilver.

Det har i Sumatra visat sig, att man med cyanidering, amalgamation eller flotation eller några av
dessa metoder i förening kan med gott resultat få ut
guldet och utvinna det till ca 95 %, hur
komplicerade malmerna än äro och oberoende av malmens
mineralogiska karaktär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free