Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
11 MAKS 1933
.Fig. 7. De fria kastbanoma för olika kulskikt vid den hastighet, då
det yttersta kulskiktet under hela omloppet följer cylinderväggen.
halvcirkeln och trisextrisen, är lika med hälften av
den omslutande cirkelns area. Antalet kulor, som
löpa utefter cirkelbågen i ett skikt vilket som helst
beräknas på följande sätt:
Om D är diametern för cirkeln genom kulornas
medelpunkter i ett skikt närmast cylindern och d
kuldiametern, vore antalet möjliga kulor runt hela
cirkeln
– stycken.
d
Den båge av cirkeln, som inneslutes mellan
kastparabelns skärningspunkter med densamma är 4
gånger så stor som utkastningsvinkeln. Således om
4 a
utkastningsvinkeln är «, blir cirkelbågens storlek –
& n
för ett kulskikt vilket som helst. För att man skall
erhålla längden på bågen för ett visst skikt
multipliceras bågmåttet med förhållandet mellan sinus för
det ifrågavarande skiktets utkastningsvinkel a och
sinus för det yttersta lagrets med diametern D
utkastningsvinkeln <&.
Antalet kulor utefter cirkelbågen i ett inre lager
vilket som helst blir nu
n D 4 a sin a
d 2 n sin 0
2 D a sin a
d sin <Z>
Av White utförda experiment ha visat, att denna
formel stämmer, förutsatt att det ej är för mycket
kulor i cylindern.
White påpekar att förutsättningen för alla
beräkningar han utfört är, att tillräcklig friktion finns för
att kulorna omedelbart vid nedslaget ’skulle antaga
samma hastighet som cylindern. Stora kulor hade
svårare att följa med i rotationen. När han endast hade
vatten i cylindern måste varvtalet upp 3 å 4 gånger
.så högt för att vattnet skulle följa med i rotationen.
Kvicksilver lyckades han ej på något sätt få med i
rotationen även vid de högsta varvtalen n - 600.
Även omtalar White att det skulle vara fördelaktigt
att köra kvarnar med så högt varvtal, att den yttersta
kulraden roterade med runt, så man skulle undgå
slitning på själva infodringen. De största kulorna
höllo sig alltid utefter själva cylinderväggen. När de
genom nötning minskade trädde andra större kulor
automatiskt in i deras ställe. En annan praktisk
anmärkning är att vattnet ej bör stå för högt i kvarnen,
då krossningsverkan förringas i hög grad därigenom.
Man borde sörja för att utloppen finge tillräckligt
stora diametrar.
Någon särskild beräkning av erforderligt
kraftbelopp för rotationsarbetet meddelar ej White. (Forts.)
SQUARE-SETTING.
RESUMÉ AV IAKTTAGELSER OCH RÖN VID ETT FÖRSÖK MED
SQUARE-SETTING I SVÄRDSJÖ GRUVOR 1929-1930.
Av bergsingenjör SVEN G. THORNE.
(Forts. fr. sid. 12.)
d) Malmareans storlek och
konfiguration.
Man brukar i U. S. A. i allmänhet icke använda
större byggnadsenheter än 50-70 m i längd och 8-10
m i bredd. Räcka icke dessa mått för det tilltänkta
brytningsområdet, uppdelas detsamma antingen
medelst pelare, eller med byggnadsenheter av
special-förstärkta square, vilka dessutom ständigt hållas väl
fyllda.
Vid malmer som äro bredare än 4 m och hava en
relativt regelbunden formutbildning, beräknar man
squaredimensionerna så stora, som övriga inverkande
faktorer kunna medgiva ur hållfasthetssynpunkt.
Vid malmbredder under 4 m, samt vid malmer
med en mera oregelbunden konfiguration å det brytvärda partiet, måste längden å de tvärsgående
kapporna noga beräknas såsom medeltalet, vilket giver
minsta längden å de blindkappor som stötta ena
ändan mot sidoberget.
Det visar sig nämligen, att blindkapporna hava
större benägenhet att lossna ju längre de äro, samt
att lossnande blindkappor i en hel del fall äro
upprinnelse till stora genomgående ras.
e) Tillgång på lämpligt fyllberg.
Denna faktor kan i vissa fall spela en mycket stor
roll vid planeringen av square-setting.
Vid påbörjande av brytningen inom en fyndighet,
där tillgång på varp från föregående
brytningsperioder icke finnes, kan det löna sig, att taga första
etagens squaresystem så mycket bredare än den brytvärda malmen att tillräckligt fyllberg erhålles vid
brytningen. Detta särskilt i fyndigheter där
sidostenen närmast malmen är särskilt svag ur
hållfasthetssynpunkt.
Är den brytvärda malmens formutbildning mycket
oregelbunden, veckad eller omstjärtande anses det
även fördelaktigt, att taga squaresystemen vidare än
malmbredden och då använda sidoberget som
fyllberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
