Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 MARS 1933
BERGSVETENSKAP
21
f) Tillgång av virke, virkespris samt
möjligheten att lagra virke.
Dessa tre faktorer kunna spela en mycket stor roll
vid avgörande om square-setting eventuellt kan
tillgripas inom ett gruvdistrikt.
God tillgång på virke, stabila priser och
möjlighet till att förhindra prisuppskörtande spekulation
äro absolut nödvändiga förutsättningar för att kunna
reflektera på square-setting.
Möjligheten att lagra virke under tillfredsställande
omständigheter spelar en mycket stor roll, då det
gäller att åstadkomma bärkraftiga square-byggnader.
Hållfastheten hos virke fällt under olika årstider
varierar högst betydligt, varför lagringsmöjligheter
måste finnas. Kostnaden för virkets fällande och
framtransport till förbrukningsplatsen varierar även
mycket med årstiderna.
Square-setting-metodens för- och nackdelar.
Fördelar:
1) Kort förberedelsetid innan kontinuerlig
malmfångst kan erhållas.
2) Stor okänslighet för varierande bredd å den
bryt-värda malmen.
3) Medgiver en mycket hög malmprocent samt
synnerligen goda möjligheter till differentierande
brytning av olika malmkvalitéer.
4) Medgiver stor säkerhet även under de svåraste
omständigheter.
5) En påbörjad ’square-setting brytning kan om
förhållandena så påkalla utan större svårigheter
omläggas till igensättnings- eller i vissa falla
magasinsbrytning.
Nackdelar:
1) Metoden är dybar i utförande, varjämte den
fordrar en mängd mekaniska hjälpmedel såsom
spe-qialmaskiner för byggdelarnas tillverkning,
hasplar för virkestransport samt specialverktyg för
underlättande av uppsättningen.
2) Metoden fordrar, för att kunna komma till sin
rätt, att den handhaves av en skicklig
arbetarstam, under kunnig ledning, som noga följer dels
arbetets gång, dels de utförda squarens tillstånd.
3) Utbrytningen av en fyndighet medelst
square-setting måste drivas hårt, då virket endast
har en viss begränsad livslängd. Genom
impreg-nation kan man visserligen höja denna för vitala
delar, men detta ökar kostnaderna högst
avsevärt.
4) Metoden i nu skisserade utförande med trä som
konstruktionselement har en viss olägenhet
såsom varande eldfarlig i särskilt torra gruvor med
starkt oxiderande malmer.
Square-setting-metodens användning i Svärdsjö gruvor.
Gynnsamma lokala förhållanden.
Utöver förut nämnda synpunkter som föranledde
beslutet om att tillgripa square-setting som
hjälp-brytningsmetod, förefunnos vissa förhållanden på
platsen som hade en stor betydelse.
Kompanigruvan var belägen invid sjön Toftan,
varigenom allmän flottled framgår, trafikerad av
Almungen-Hos j ö flottningsförening, vari A.-b.
Zinkgruvor var medlem.
Denna faktor hade ur prisbildningssynpunkt en
mycket stor betydelse, i det att de stora skogsbolagen
i god tid fixerade de priser, till vilka virket köptes
på flottleden.
Dessa priser avsågo då prima sågtimmer och
innefattade 1929-30 en stark differens mellan furu- och
grantimmer, i det att det senare var 20-25 % lägre
i pris.
Svärdsjögruvorna voro till skillnad från flertalet
sulfidgruvor starkt basiska, beroende på dels stora
dolomitmassiv, dels frånvaron av större mängder
oxiderande svavel- och magnetkiser. Gynnade av
denna basiska karaktär hade i de äldre gruvrummen
utvecklat sig en enastående svampflora och däribland
särskilt en typ, som på kort tid förstörde furuvirke.
I forna tider användes nämligen enbart furutimmer
i dessa gruvor, varigenom svamparna kunnat
acklimatisera (s ig.
Grantimmer hade förut ratats men visade sig nu
högst betydligt motståndskraftigare mot
svampangrepp.
Vid square-setting kan man utan större svårighet
använda kvistigt, vresvuxet och långkrokigt timmer.
Detta är även betydligt starkare ur
hållfasthetssynpunkt.
Inlandssågarna, som separatflottade sitt virke förbi
Kompanigruvan, hade intet emot, att till A.-b.
Zinkgruvor försälja grantimmer, särskilt av förutnämnda
mindre sågvärdiga kvalitéer. Gruvbolaget hade
där-viå endast att emottaga det utsorterade timret i sina
bommar.
Den prisreduktion som därvid kunde uppnås var
högst avsevärd och uppgick i vissa fall ända till
30-40 %.
Därjämte undgick gruvbolaget alla extra
kostnader vid avverkning, flottning, sjunkningsprocent
m. m.
Bönderna i trakten hade även stort intresse av att
till gruvbolaget sälja utsorteringar ur sina
drivningar, varigenom de kunde få bättre priser å
huvuddelen av sitt virke.
Genom läget vid flottleden var gruvbolaget även
skyddat mot prisförhöjande spekulation.
Byggnadssystemets utformning vid Svärdsjö gruvor.
De faktorer som måste beaktas vid beräkningen
av square-setting-systemet voro följande:
a) Malmens spf. vikt var relativt låg, den mekaniska
hållfastheten ganska god, varemot en farlig
för-klyftning uppträdde inom södra delen av
malmen, som där bestod av rel. groft, ljust zinkblende
och mikrofin blyglans i en finkornig dolomit.
b) Sidostenen var närmast malmen mycket lös och
släppig samt visade en utpräglad förklyftning i
mycket stora vertikala skivor stående på
horisontella glidskölar.
c) Malmen hade en fältstupning av ca 60° i södra
delen till 80° i norra delen åt SSV.
Sidostup-ningen var obetydlig, 80-85° åt VSV.
d) Malmarean varierade som synes mycket starkt.
se fig. 1. Södra delen bestod som nämnt av ljust
blende i dolomit, mellersta området, mitt för
gamla gruvan, bestod av en kompakt
stjärnfor-mig malmstock av relativt groft mörkbrunt
blende med grov blyglans. Från en kärna av
helren sulfidmalm i själva korsningen tunnade
metallhalten ut åt alla sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
