Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 MARS 1933
BERGSVETENSKAP
23
gående elektrisk borrmaskin med rotationsomkastare,
vilket visade sig vara nödvändigt för arbete i rått
virke.
Sedan byggdelarna färdigställts i såghuset,
transporterades de ut till en upplagsplats intill gamla
Kompanigruveschaktet.
Här upplades de olika detaljerna i travar, och
sågaren var ansvarig för, att en viss lagerkvantitet
av de gängse ’sorterna alltid funnos färdiga.
De olika byggdelarnas dimensioner voro följande:
Förare} längd 187° mm av 8~10" D virke med vankant
Dynor " ca 600 ." " 5"X (8-10") " " "
Kappor " 1850 " " 8" X (8-9") "
Mellanbitar " 1670 " " 7" X (6-7") "
Täckning " 1800 " " 4"x(4-6") "
Virkets transport från tager titt
uppsättningsplatsen.
Det gamla Kompanigruveschaktet hade rensats,
inbyggts med stegväg samt försetts med en enkel
uppfordringsanläggning, bestående av en trebent
bryt-skivebock, maskinhus med ett elektromotordrivet
muff sp el samt en spelningskorg för virke.
Spelningskorgen var utförd av vinkel- och
plattjärn och rymde 12 st. stolpar.
Från 100 m nivå i Kompanigruvan fanns
telefonförbindelse med såg- resp. maskinhuset.
Gruvbygg-nadsförmannen beställde i god tid ned det virke,
som behövdes utöver de lager som funnos i gruvan.
Sågar en och hjälparen inlastade det beställda
virket och spelade det ned till 100 m-nivån.
I gruvan arbetade l gruvbyggnadsförman, l
gruv-byggar e skiftbas samt 4 gruvbyggare. Dessa
arbetade på två skift tre och tre.
De mottogo virket ur spelningskorgen,
transporterade det på speciella virkes vagnar ,fram till det
byggnadsområde eller transportschakt, där det skulle
användas.
Inbyggnadens utförande.
Sedan malmarean utstrossats till ca 3,5 m höjd,
inlades efter ett noggrant utmätt system
erforderligt antal syllar, som sågats av prima virke.
Syl-larna höllo minst 5" X 10-12".
Inläggningen gjordes med noggrann kilning,
varefter sylta påfylldes och nedstampades. På särskilt
utsatta punkter vid korsningar och större bredder
sprintades syllarna fast i malmsulan.
Med spännsnören uppritades ett noga inmätt
rutnät på syllarna, varefter 3" X 3" tapphål urstämdes
till ett djup av 2".
På syllarna upprestes och intappades därefter
stolparna, som i bottensystemet voro försedda med
3’’’ X 3" X 2" tappar i bägge ändar. Härefter restes
och fastsprinta’des erforderligt antal följare.
På stolparnas och följarnas fria ändar intappades
dynor, varefter bärverket av tvärsgående kappor och
längsgående mellanbitar inlades.
Sedan kappor och dynor ihopbultats medelst
14" X 1/2// bult med stora hakbrickor, vidtog
inspän-ningen av blindkapporna mot häng- resp. ligg
väggarna.
Blindkapporna kilades med motställda kilar av
extra torrt virke, som senare svällde i den fuktiga
luften.
Sedan erforderligt antal lämpligt placerade tapp-
Fig. 8. Inbyggnadsperiod.
fickor, steg- och hisschakt inbyggts, kunde
täckningen påläggas, varvid endast de delar av den,
som följde häng- resp. liggväggarna hakades fast i
bärverket.
För att skydda tapphålen i bärverket för nästa
stolpserie inlades före täckningen lämpligt
dimensionerade tappar av V X8" bräder.
Fig. 8 giver en god bild av huru inbyggnaden
skedde i ett smalt gruvrum.
Fig. 9 visar ett avsnitt av färdiginbyggda square.
För att förstärka squarebyggnaden å utsatta
punkter användes diagonalsträvor av 6" X 6" virke.
Malmbrytningens utförande.
Sedan ett brytningsområde på 40-50 m längd
blivit inbyggt och försett med täckning, kunde
påsk j utningen börja.
På det ställe där första uppskjutningen skulle ske,
lades dubbel täckning och ovanpå denna 1/2"
mangan st ål sp låtar av 1X3 m yta.
Skotten ställdes så, att berget kastades fram under
de icke påskjutna partierna för att tjäna som skydd
för täckningen.
Vid den fortsatta påskjutningen användes så gott
som uteslutande vertikala borrhål till förhindrande av
alltför hårda påfrestningar på squarebyggnaden.
Efter ett intensivt experimenterande beslöts att
använda massiv korsborr, såsom givande de bästa
hon-effekterna och minsta olägenheterna för
maskinborrarna. Dessa använde då alltid lungskydd.
I de fall då gråbergspartier uppträdde nedskötos
dessa separat, varvid täckningen öppnades, så att
berget direkt övergick till fyllberg.
Fig. 9. Square-system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
