- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
24

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNIS K TIDSKRIFT

11 MARS 1933

Fig. 10. Skraplastning,

Malmens utlastning.

Utfrakten av malmen från brytningsplatsen till
tappfickorna skedde medelst släpskopor och hasplar
av Morgårdshammar mek. verkstads a.-b.
tillverkning. Haspelmotorerna utvecklade vid 7 kg/cm2
tryck 10 hkr.

Skraporna rymde ca l 000 kg malm.
Spelhastigheten med last hölls vid 0,3-0,5 m pr sek.
Tillbakakörningen hölls vid 0,8-1,0 m pr sek.

Anordningen med block för skraplinorna
utfördes där så ske kunde, så att de voro
manövrer-bara från spelarens plats. Detta inedförde att en
man utan svårighet kunde framdraga ända till 80
ton/skift upp till 50 m väg.

Detta förutsatte då, att alla synliga skutor skulle
vara skjutna eller knostrade.

Från tappfickorna tappades malmen i framtippare,
som voro försedda med en löstagbar framlucka.
Den itappade vikten uppgick, beroende på malmens
specifika vikt, till l 500-1 800 kg.

Från Kompanigruveområdet transporterades
malmen medelst ett ackumulatorlok den 500-700 m
långa vägen till Svartviksgruvans
uppfordringsschakt. 4-6 vagnar kunde därvid framföras, och
kapaciteten var 90-110 ton pr skift.

Ackumulatorloket var av Aseas tillverkning och
försett med Nifebatteri om 140 amp.-tim. Motorns
effekt var 5 hkr.

Uppfordringen i schaktet skedde medelst
lin-ge j drade tunnor, i vilka framtipparna tömdes.
Spelhastigheten var 1,7 m pr sek., spelhöjden 110 m och
maximikapaciteten 120 ton pr skift.

Driftsekonomiska uppgifter om
square-setting-metoden i Svärdsjö gruva.

Den tid av ca 15 månader som metoden provades
innan gruvorna nedlades i sept. 1930 har varit alltför
kort, för att få något säkert begrepp om de
kostnader som kunna beräknas pr ton med
square-setting bruten malm.

Med bortseende från ränta och amortering å de
anläggningar som erfordrades för metodens
igångsättande skulle en approximativ beräkning giva
följande resultat:

Fig. 11. Rangeringsplatsen i Mellersta området, 100 m nivå,

Virke och övrigt material..... 0,84 kr. pr ton berg

Virkets bearbetning .......... 0,66 " " " "

" uppsättning inkl. trans-

Porter ............ 1,32 " " " "

Fyllbergsspridning ........... 0,50 " " " "

Strossning av berget ......... 1,65 " " " "

Utlastning av malmen ....... 0,24 " " " "

Utfrakt " " ....... 0,22 " " " "

Uppfordring, Vägning och
transport till krossverk......... 0,38 " " " "

Reparationer ................ 0,15 " " " "

Allm. omkostnader .......... 0.86 " " " "

Summa kronor 6,82 pr ton malm i
krossverket.

Av virke beräknas åtgå ca 1,7 kubikfot pr ton
malm.

Förestående siffror äro endast att betrakta som
approximativa, men kunna ju giva ett begrepp, om
den ungefärliga kostnadsfördelningen.

Härvid bör beaktas, att dels virkesprisen som förut
nämnts voro synnerligen låga, dels att arbetslönerna
vid Svärdsjö gruvor ävenledes voro låga.

Sammanfattning.

Resultaten av square-settingförsöket i Svärdsjö
gruvor.

Något tillförlitligt fortfarighetstillstånd uppnåddes
icke på den korta tiden av 15 månader.

Square-settingmetoden som hjälpbrytningsmetod
för att snabbt komma igång med malmfångst under
svåra förhållanden har sina stora fördelar.

Men den blir dyr och fordrar fackkunnigt folk för
att kunna genomföras.

Under större förhållanden, där lämpligare
utrustning för byggdelarnas tillverkning kan anskaffas,
torde detta kunna avsevärt sänka kostnaderna.

Uppsättningen kan även betydligt förenklas genom
anskaffning av tolkar och lämpliga Pneumatiska
verktyg för anpassning av blindkapporna, som var
mycket tidsödande. Portativa Pneumatiska
lyftverktyg skulle även avsevärt kunna förbilliga
uppsättningen.

Rättelse: På fig. l, sid. 10, har den större byggnaden,
såghuset, betecknas med l i stället för med 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free