Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
8 APRIL 1933
Sammanträden.
Under året hava hållits 9 st. sammanträden, nämligen
gemensamma den 20 maj, å rest. Strömsborg, och den
16 sept. samt 9 dec., å föreningens lokal, kemiaftnar den
15 jan. och 11 mars, å rest. Gillet, samt aen 11 nov., å
föreningens lokal, samt bergsaftnar den 12 febr. å rest.
Gillet, den 8 april, å Sveriges kontoristförenings lokal,
och den 14 okt. å föreningens lokal. I samband med
majsammanträdet besöktes Kooperativa förbundets
glöd-lampsfabrik Luma vid Hammarby och i samband med
septembersammanträdet myntverket och Gustav II
Adolfsutställningen i Nordiska museet.
Föredrag.
1. "Något om jästsyntes" av överingenjör H. Brahmer.
2. "’Square-setting, resumé över iakttagelser och rön vid
försök därmed i Svärdsjö gruvor" av bergsingenjör
Sven Thorne.
3. "Något om förtennade materials korrosion" av civil-
ingenjör Sven Brennert.
4. "Nya resultat och framsteg inom cellulosatekniken"
av professor Erik Hägglund.
5. "Något om Hofors bruks gruvdrift och dennas
rationalisering" av bergsingenjör H, Löwenhielm.
6. "över elektriska ljusbågs- och
ljusbågsmotstånds-ugnar samt deras effektfaktor" av tekn. dr A.
Wejnarth.
7. "Guld- och silverbergsbruket i västra Sumatra" av
bergsingenjör Olof Eklund.
8. "Något om de rostfria stålens nuvarande
användningsområden" av professorn greve Bo Kalling.
9. "Kväveindustriens läge jämte intryck från besök vid
Leuna- och Moscyce-verken" av ingenjör Otto Cyrén.
10. "Några vattenkatastrofer vid svenska bruk",
bergs-historisk relation av bruksdisponenten fil. dr Carl
Sahlin.
Kommittéer.
A. Avslutade under år 1932.
1. Ledamöter av kommitté för avgivande av yttrande
rörande förslag till "Anvisningar angående skydd mot
yrkesfara vid uppfordringsanordningar för
personbefordran i gruvor och stenbrott": professor B. G.
Markman och disponent J. Kempe. En ledamot av
kommittén tillsattes därjämte av Svenska
elektroingenjörsföreningen.
2. Nämnd för uppgörande av förslag till val av
avdelningens styrelse och funktionärer år 1933: förste
byråingenjör H. Carlborg, ingenjör Otto Cyrén, fil. dr B.
Groth, bergsingenjör Assar Grönwall, direktör Sigurd
Nauckhoff och civilingenjör G. Odqvist.
3. Avdelningens representanter i föreningens
biblioteksnämnd: civilingenjör Alfred Billberg och professor
Gunnar Wallquist.
B. Fungerande vid årsskiftet.
1. Bestyrelse för XIII allmänna svenska kemistmötet år
1933: överingenjör H. Brahmer, civilingenjör O.
La-quist, civilingenjör W. Hellgren, fil. dr B. Groth,
professor B. Holmberg, professor Erik Hägglund,
professor O. Kullgren, direktör S. Nauckhoff, civilingenjör
H. Bergström och civilingenjör K. Cederquist (1932).
2. I kommitté (I. V. A.) för följande av utvecklingen av
frågan om mycket höga ångtryck representeras
avdelningen av professor Carl Benedicks (1924).
3. Avdelningens representant i föreningens
fönsterglaskommitté: direktör Albert Ahlin, Stockholm (1925).
4. Avdelningens representant åren 1931-1933 i
Svenska nationalkommittén för kemi är direktör Ejnar
Rodling med docent Evert Norlin som suppleant.
Ekonomi.
Vid årets ingång hade avdelningen av tidigare anslag
från föreningen till godo en summa av kronor 539: 35,
varjämte under året åtnjutits vanligt anslag med 500
kronor. Av dessa medel har under året förbrukats
kronor 579: 03, vadan vid årsskiftet återstod ett saldo,
avdelningen tillgodo, på kronor 460: 32.
Stockholm den 31 december 1932.
Alf Grabe.
Harald Carlborg.
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
bergsvetenskap sammanträdde till ordinarie möte
fredagen den 10 febr. 1933 kl. 19,30 å föreningens lokal.
Sammanträdet, till vilket ett 40-tal ledamöter infunnit
sig, öppnades av avdelningens vice ordförande,
professor Gunnar Wallquist, som hälsade de närvarande
välkomna till årets första bergsafton. Till att jämte ordf.
justera dagens protokoll utsagos bergsingenjör Bror
Orton och civilingenjör Ivar Rennerfelt. I avdelningen
inträdde resp. invaldes civilingenjörerna S. J. Tage
Johansson, Stockholm, Walter Améen, Säffle, och John
Munck af Rosenschöld, Stockholm, bergsingenjörerna K.
Wilhelm Sidenvall, Höganäs, och Erik Norlindh,
Stockholm, samt ingenjör Einar Tanderz. Vid
sammanträdet förelåg berättelse över avdelningens verksamhet
under år 1932 och lades till handlingarna.
Ingenjör KJELL LUND höll ett med mycket intresse
mottaget, av skioptikonbilder illustrerat föredrag om "Nya
metoder ovan och under jord i Sultitelma", vilket
kommer att tryckas i Teknisk tidskrift. Delvis i
anslutning-hart ill visade civilingenjör ROBERT ENGSTRÖM en av den
tyska firman Lurgi upptagen film rörande kisrostning
och elektrisk gasrening enligt firmans metoder.
Under den efterföljande diskussionen framhöll
professor G. BRING, att ingenjör Lund redan på ett tidigt
stadium vågade det djärva greppet att gå in för
flo-tationsanrikning av Sulitelmas svavelkis och har lyckats
såväl häruti som i att vinna avsättning för
flotations-sligen. Exemplet började redan få efterföljd, såsom vid
Outokumpu i Finland. Tal. önskade upplysning om,
dels huruvida försök blivit gjorda att driva
kulkvarnarna med större hastigheter än de normalt
använda, och dels på vad sätt selektiv flotation av
svavel-och magnetkis försiggår.
Till svar meddelade ing. LUND, att försök gjorts med
en hastighet hos kulkvarnarna av 31 minutvarv mot
normalt ca 25, utan att nämnvärd effektökning erhållits.
Beträffande den andra frågan kunde tal. ej lämna
annat svar än att det vid Sulitelma använda
förfaringssättet och reagenskombinationen givit det goda
resultatet, att svavelkisen floteras först och därefter
magnet-kisen. Prof. BRING framhöll, att även på andra håll
erfarenheten visat, att där kulkvarnsgodset är relativt
fint någon ökad avverkning ej erhålles genom ökning
av varvtalet.
Bergsingenjör B. ORTON konstaterade, att det av
föredraget syntes uppenbart, att svavelkis med stor
framgång torde kunna konkurrera med svavel för
cellulosafabrikation. Föredraget vore sålunda ett nytt, kraftigt
stöd för ökningen av den inhemska
svavelkisproduktio-nen - även den i Skellefteå-distrikten.
Talaren och även andra hade i dagspressen fäst
uppmärksamheten på de möjligheter att minska importen
av svavel och svavelkis, som f. n. uppginge till ett värde
1931 av 10 500 000 kr. och samtidigt minska
arbetslösheten, som kunde nås genom exploatering av
Västerbottens svavelkisfyndigheter. Detta gällde användning
av högprocentig svavelkis.
Talaren frågade, om det var möjligt, att med de
moderna svavelkisugnarna med fördel använda även
lågprocentiga kiser och i så fall huru lågprocentiga.
Ing. LUND meddelade såsom sin åsikt, att visserligen
hade de moderna kisrostningsanläggningarna ökat kisens
användbarhet i jämförelse med nativt svavel, men så
lågprocentig kis som t. e. 34 % S torde dock i normala fall
derna svavelkisugnarna med fördel använda även
låg-ningsgasen blir för fattig på S02.
Efter förhandlingarna supé och samkväm. H. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
