Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 AUG. 1938
BERGSVETENSKAP
59
gande konsument redan år 1920.
Export och import voro år 1932
resp. 90 000 och 150 000 ton.
Importens fördelning på de
olika varugrupperna är i stort
sett följande. Tackjärnsimporten,
som utgör huvuddelen av den
glest streckade ytan på
diagrammet, visar en kraftig stegring med
kulmen 1929 med 90000 ton; den
är sedan 1928 större än exporten.
Ferrolegeringar importeras
endast i obetydlig mängd.
Kvantiteten gjutna rör var 1931 28000
ton, och den har fördubblats
sedan 1920. Av valsat stång- och
fason järn ha de tunga
dimensionerna (vikt över 60 kg/m)
7-dubb-lats under 10-årsperioden och
utgjorde 1930 37500 ton. Den
största importrubriken är
stång-och fasonjärn av lättare
dimensioner; den har ökat från 60000 ton år 1920 till
118000 ton år 1930 för att därefter åter minska
kraftigt.
Den nödvändiga importen av tunga dimensioner,
som icke tillverkas i Sverige, för med sig en import
av stora kvantiteter stål som kan valsas inom landet.
Kallvalsade och dragna stänger är en relativt
obetydlig importvara. Rälsimporten kulminerade 1924
med 80 000 ton för att senare minska till en
obetydlighet. Dels hava järnvägsbyggnaderna praktiskt
taget upphört och dels har ett av de svenska
stålverken med framgång upptagit konkurrensen på den del
av marknaden som finnes kvar. Förtent plåt
köpes i ständigt stigande kvantiteter - 13000 ton
1932. Övrig plåt företer mycket varierande
importvärden och kulminerade 1930 med närmare 100000
ton. Grovplåten, som är viktigast i denna grupp, går
i största utsträckning till varven och reexporteras
sedan i form av fartyg. Av smidesjärnrör
importerades 1929 ca 30000 ton, därefter har importen gått
tillbaka på grund av konkurrenskraften hos våra
rör verk.
Lågkonjunkturen förorsakade redan 1930 ett
kraftigt fall av exporten, medan däremot importen
kulminerar detta år och egentligen först under 1932
tvingas ned. Det visar sig att endast 3
varugrupper, nämligen plåt, grovt fasonstål och gjutna rör
förorsakat denna kulmen 1930 och att de båda
sistnämnda fortsätta att stiga även under 1931. De
grova balkarna och rören torde utan tvivel till sin
största del åtgå till pågående stora kommunala
arbeten. Det är troligt att mycket stora poster stål av
annat slag importeras av dessa institutioner.
Produktion.
Utvecklingen av den svenska produktionen av
tackjärn och valsat handelsfärdigt järn och stål
framgår av fig. 3. I den sistnämnda kurvan ingår jämväl
mindre kvantiteter smitt stål och järn samt ämnen
valsade för försäljning. Kvantiteterna för båda dessa
kurvor äro avsatta från O-linjen och sålunda icke,
som i föregående diagram, adderade.
Produktionen av tackjärn är stadd i ganska
regelbundet fallande. Utan tvivel är vårt relativt dyr-
Fig. 3. Produktion av tackjärn och valsat handelsfärdigt stål och järn.
bara masugnsbränsle orsaken till detta förhållande.
Medan världsproduktionen av tackjärn steg från 60
till 90 mill. ton mellan 1918 och 1930 har den
svenska produktionen minskat med 37 % under samma
tid.
Produktionen av valsat handelsfärdigt stål uppgår
till ungefär samma kvantitet år 1918 som 1932 och
tendensen är mera stabil. Det bör emellertid
ihågkommas att den nivå som kurvan ligger på är
mycket låg i förhållande till stålverkens utbyggda
kapacitet. För valsverkens del ha inga siffror
publicerats, som kunna bestyrka detta förhållande. Av
smältugnar och härdar var emellertid antalet
igång-varande i % av antalet befintliga vid årsskiftena:
1929/1930 1932/1933
Lancashirehärdar ............ 34 % 14 %
Bessemerkonvertrar ......... 43 " 36 "
Martinugnar ................ 53 " 32 "
Degel- och elektriska ugnar .. 45 " 51 "
Härav kan man draga den slutsatsen att
stålverkens produktionsförmåga är närmare dubbelt så
stor som toppvärdena för 1929 eller bortåt 800000
-l 000 000 ton färdigvalsat. En hel del av de
stillastående ugnarna torde representera rätt så moderna
anläggningar.
Världspreduktionen av stålgöt har under åren
1918-1930 ökats med 50 %, medan den svenska
blott ökat med 16 % under samma tid. Det visar
sig att vår procentuella andel i världens
stålproduktion minskats särdeles kraftigt under krisåren 1919
till 1922 och att Sverige efter denna tid något så när
kunnat hålla sin position. Lågkonjunkturen efter
1929 har ej på långt när blivit så kännbar som den
tidigare. År 1923 är uppdelad på 2 hal vår s värden
och det djupa hacket representerar en långvarig
ar-betskonflikt.
Diagrammet visar att tackjärnsproduktionen efter
1929 går ned under kurvan för färdigvalsat stål -
ett förhållande ’som på världsmarknaden inträdde
redan omkring 1914. Det förbrukade stålet
återkommer i marknaden i större och större kvantiteter i
form av skrot. Detta förhållande bör så småningom
skjuta vår ömtåliga bränslefråga något i bakgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
