Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
12 AUG. 1933
MILLIONER "
A
1918 191? l?20 1921 \92Z 1923I92H 1925 19261927 1528 1925 1930 1931 1932
Fig. 4. Järnmalmsexport pr kvartal.
Produktionen var procentuellt fördelad efter
fram-ställningssättet följande:
1929 1932
Elektrostål .................... 14,8 % 22,5 %
Bessemer ..................... 1,7 " 1,4 "
Thomas ...................... 9,8 " 9,2 "
Sur martin .................... 40,0 " 28,7 "
Basisk martin––-.............. 28,8 " 36,6 "
Lancashire .................... 4,9 " 1,6 "
100,0 % 100,0 %
Den sura martinen har sålunda förlorat avsevärd
terräng till den basiska och framför allt till
elektro-stålet. Detta förklaras av att den inhemska
förbrukningen alltmera kommit i förgrunden under
lågkonjunkturen. Välljärnets successiva undanträngande
från marknaden synes ofrånkomlig.
Det valsade och smidda materialet var procentuellt
fördelat på följande grupper år 1931:
Smitt järn och stål....................... 5 %
Ämnen till försäljning .................... 5
Stångstål ............................... 21
Vinkeljärn och balkar .................... 6 "
Räls och skarvjärn ...................... 4
Band-, söm- och annat finjärn ............ 14 "
Valstråd ............................... 18 "
Rör .................................... 10 "
Plåt ................................... 17 "
100 %
Sedan 1918 har tillverkningen av räls och rör
kraftigt stegrats, medan plåt ökat endast obetydligt.
Samtliga övriga grupper visa en svag procentuell
minskning. Inom plåt har en stark förskjutning från
tunnplåt till medium och grovplåt kunnat iakttagas.
Malmexport.
Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds
malmskeppningar äro återgivna på fig. 4. Då den
inhemska förbrukningen av järnmalm är tämligen konstant
och obetydlig i förhållande till exporten, ger
diagrammet en ganska god bild av konjunkturen för våra
järnmalmsfält. Kurvan är upprättad kvartalsvis och
visar mycket skarpa säsongvariationer. Frånsett
dessa synes känsligheten för den
internationella konjunkturen
påfallande stor. År 1928 framträder
verkan av en arbetskonflikt.
Dr ing. 0. Petersen framhöll på
Jernkontorets diskussionsmöte att
de svenska gruvfälten med de
nuvarande höga arbetslönerna icke
visat samma konkurrenskraft som
tidigare. De få därför taga
spetsbelastningarna på den
internationella konjunkturkurvan.
Konsumtion.
Fig. 5 är ett försök att
åskådliggöra förändringarna av
konsumtionen av färdigvalsat järn
och stål. Exporten har på
diagrammet avsatts nedåt från
0-linjen. Resterande produktion,
alltså för den inhemska
marknaden, har avsatts i positiv riktning.
Ovanpå denna kurva har importen avsatts, och vi få
som övre linje en kurva representerande den
inhemska konsumtionen. Om tillförlitligheten av
detta diagram kan sägas dels, att de fel som tidigare
påtalats i samband med exporten och importen här
ha adderats, dels att variationer i lagerbeståndet
göra värdena ytterligare osäkra. Det måste också
ihågkommas att i konsumtionen ligger det stål, som
våra verkstäder i förädlat skick exportera som
färdiga produkter.
Trots det ovan sagda bör en grov bild av
stålkonsumtionen erhållas av diagrammet. Den visar en viss
överensstämmelse med världsproduktionen. Av göt
tillverkades 1918 ca 80 mill. ton; denna siffra har
stegrats intill 1930, då ca 120 mill. ton uppnåddes.
Sveriges järnkonsumtion har under samma period
stigit från 280000 till 630000 ton, alltså relativt
kraftigare än världsproduktionen.
Under 1918-1920 tillverkade de svenska
stålverken ca 2/3 av denna konsumtion och kunde dessutom
exportera nästan lika mycket. Under tiden från
järnbrukskonflikten 1923 till den inträdande
lågkonjunkturen 1930 har järnhanteringens läge kontinuerligt
försämrats. År 1930 var importen i det närmaste
lika stor som produktionen för den inhemska
marknaden och exporten en relativ obetydlighet. Först
genom den svenska kronans nedgång under pari har
ett förbättrat läge för den inhemska marknaden
kunnat iakttagas. De svenska stålverken levererade
under 1932 återigen 2/3 av den inhemska
konsumtionen. På järnexporten har någon förbättring av
läget icke kunnat skönjas. Den ökade
konkurrenskraften hos vår stålindustri har mötts av motåtgärder i
utlandet.
Varifrån det stora importöverskottet för järn och
stål härleder, kan icke med exakta siffror visas. För
"’oädla metaller och arbeten därav", varav järn- och
stålvaror ingå med 55 % av värdet, ställde sig
emellertid handeln med Tyskland på följande sätt år
1931:
import export
mill. kr ....... .................... 86 27
% ur totalvärdet .................. 48 % 15 %
Sverige fyllde alltså i det närmaste halva sitt behov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
