Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:72
TEKNISK TIDSKRIFT
9 SEPT. 1933
Utförda skift i % av möjliga:
Produktiva under jord ..........\ Q~ 96,9
Improduktiva " " ..........J ?5 94,8
" ovan " . .. ....... 95,5 98,3
Summa 94,1 98,5
Kolhuggarnas arbetstid och -förtjänst:
Tim. per skift .................. 6,84 7,76
Kr. " " .................. 6:98 9:69
., " tim................... 1:02 1:25
" " år .................. 1880 2 080
Observeras bör, att kolhuggarna nu ha 200 kr.
större årsinkomst trots genom depressionen inskränkt
antal arbetsdagar. Vid full drift skulle deras
kontanta förtjänst vara 2 770 kr. per år.
Effekt i ton pr man skift:
Produktiva *01 ........ J.» l’6
Lera ___... 0,9 2,0
S:a 2,5 5,6
Samtliga under jord fol ........ *>2 ^
J Lera .......0,7 1,4
S:a 1,9 3,5
Allt manskap TKo1 ........ J>° j’7
F Lera ....... 0,5 1,0
S:a 1,5 2,7
Den i sista tabellen visade arbetseffekten tål gott
och väl en jämförelse med effekten i moderna tyska
kolgruvor, där den för "allt manskap" trots dubbelt
tjockare och ren flöts utan bergränder, ingen
lerbrytning samt en dagsuppfordring, som är tio gånger
större än i Höganäs, ej är högre än 1,5-1,6 ton kol
per manskift. (Forts.)
NOTISER
Sveriges järnhantering första halvåret 1933.
Järnmarknaden under juli månad kännetecknades av en för
säsongen ovanlig livlighet såväl beträffande exporten
som den inhemska marknaden. Huruvida denna livlighet
redan nått sin kulmen kan knappast göras till föremål
för ett förhandsbedömande, så nära sammanhängande
som utvecklingen är med den allmänna
världsekonomiska situationen. Prisläget har däremot knappast företett
någon stigande tendens, otvivelaktigt beroende på
järnindustriens stora lagerbehållning.
Kommerskollegii statistik rörande tillverkningarna
(publicerad i Kommersiella meddelanden, 15 aug.) under
första halvåret 1933 visar en ganska oenhetlig
utvecklingstendens. Jämfört med förhållandena första halvåret
1932 visar tackjärnsproduktionen en ökning från 137 300
till 148100 ton, produktionen av smältstycken och
råstänger en minskning från 4 300 till 4 200 ton,
bessemer-götstillverkningen en minskning från 3 800 till 3 700
ton och thomasgötstillverkningen en minskning från
31500 till 17 900 ton. Tillverkningen av
kvalitetsgöt av martinmetall har minskats från 84 900 till 75500
ton, medan tillverkningen av ordinära göt ökats från
9’5 000 till 11>5 700’ ton. Degelgötstillverkningen har ökats
från 300 till 800 ton. Av kvalitetsgöt av elektrostål
tillverkades 16500 ton mot .12600 ton samma tid år 1932.
Däremot har tillverkningen av ordinära elektrostålgöt
minskats från 47000 till 46 100 ton.
Vad slutligen angår tillverkningen av handelsfärdigt
valsat och smitt järn och stål, visar denna en ökning från
197400 ton till 204-600 ton.
The Metal Industry Handbook, den kända engelska
handboken beträffande nonferrometaller, har nyligen
utkommit med årgång 1933. Boken omfattar 408 textsidor
och innehåller uppgifter angående metallernas
metallurgi, fysiska egenskaper, mekaniska bearbetning,
värmebehandling, galvanoteknik m. m. samt
handelstekniska data. Det avsnitt som omfattar de viktigaste
metallernas egenskaper har reviderats särskilt beträffande
nyare rön i fråga om aluminium, vismut, kadmium och
kvicksilver; nya sektioner, omfattande de alkaliska
jordmetallerna barium, Strontium och kalcium, ha
tillkommit. Uppgifterna angående de sällsynta metallerna
ha reviderats i fråga om dussintalet metaller; data för
rubidium ha inryckts.
I den omfattande avdelningen för normalbestämmelser
ha viktiga kompletteringar vidtagits i fråga om såväl
British Standards Institutions som American Society for
Testing Materials bestämmelser. Tabellen rörande
handelslegeringar har utvidgats och kompletterats i fråga
om de meddelade uppgifterna. Den omfattar nu ca 220
olika legeringar.
Till följd av det ökade tabellmaterialet har, för
begränsning av handbokens omfång, en del tidigare
uppsatser måst uteslutas, däribland sådana, avhandlande
korrosion m. m., vilka numera tarva omredigering.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap åtog sig, i likhet med vissa andra av
föreningens avdelningar, att den 28 juni 1933, då
deltagarna i Världskraftkonferensens sektionsmöte anlände
till Stockholm, anordna en sammankomst för att giva
vederbörande tillfälle att bekanta sig med varandra och
med svenska kolleger under enkla och kordiala former.
Det var fackgrupperna för gas,
ångvärmekonsume-rande industrier och järn- och stålindustri, som hade
inbjudits att infinna sig kl. 20,30 i Jernkontorets
lokaler, vilka med stort tillmötesgående blivit ställda
till avdelningens förfogande.
Sammankomsten öppnades med hälsningstal på
engelska, franska och tyska av avdelningens vice
ordförande, professor G. Wallquist. Civilingenjör G. W:son
Cronquist visade därefter i form av skioptikonbilder ett
hundratal av sina charmanta färgfotografier från alla
delar av landet, däribland en serie utsikter från Söders
höjder över Stockholm under olika årstider och vid
olika belysningar.
Civilingenjör Orvar Laquist presenterade därefter,
på engelska, vederbörande konferenssektioners
funktionärer, vilka glädjande nog hade infunnit sig i det
närmaste mangrant. ’»Slutligen visade intendenten Torsten
Althin Tekniska museets filmupptagning av
papperstillverkningen vid det 150-åriga ösjöfors pappersbruk i
Småland.
Jernkontorets banksal hade under de närmast
föregående timmarna genomgått en genomgripande
förändring under medverkan av N. K: s
livsmedelsavdelning och där fanns nu tillfälle för den som så önskade
att förfriska sig med sill och färsk potatis, smörgåsar,
snaps, öl från fat, whisky, punsch m. m. Vid småbord
i de angränsande rummen fortsattes sedan samvaron
till in på småtimmarna. H. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
