Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 OKT. 1933
BERGSVETENSKAP
79
Kolfält. Flöts (kol + lera) ca 1,1 m, ortbredd 6 m, pelare
4 X 4 m, avstånd mellan fältorter 50-75 m.
Fig. 12. Brytningsmetoder i Skromberga.
Lerfält. Flöts (kol + lera) 2,0-2,5 m, ortbredd 3 m pelare 4 X 4 m.
och visas schematiskt å fig. 12. Denna metod är
förut använd och har vid mekaniseringens införande
endast obetydligt modifierats:
Från linbaneorten (dubbelspårig) utdrivas åt båda
sidorna rätvinkligt riktade fältorter på var 50:e-
75:e meter. Från dessa uppdelas de så avgränsade
partierna med tvärorter, vilka riktas mot flötsens
stigande, så att vattnet självrinner utåt. Allt efter
flötsens tjocklek (jfr profilen fig. 13) och takets
beskaffenhet väljes avståndet mellan tvär orterna till
7 resp. 10 meter och ortbredden till 3 och 6 meter.
Om under denna drivning alltför stora takras
uppstå, göres med en smalort från en bredvidliggande
tvärort en kringgående rörelse omkring det svaga
partiet (se fig. 12 till höger om kolfältets linbana).
När tvärorterna slagit igenom till nästa fältort,
vändes brytningen tillbaka med genomslag av de 4 meter
tjocka väggarna, så att efter brytningens slut
återstå 4X4 meters pelare.
/ lerfälten göras orterna blott 3 meter breda. De
efter brytningen kvarstående pelarna äro i regel
tillräckliga för att uppehålla taket. Stämpling
erfordras endast i undantagsfall. Vidare brytes ej
alltid leran till fullt djup, ty den k var satta är av
mindre homogen beskaffenhet (Konsuls lerfält).
Med detta brytningssätt lämnas den framtida
möjligheten öppen att komma in överallt i nu utbrutna
områden och taga ut resten. Därvid ställes man inför
de tvenne alternativen att antingen sätta markytan
i ras (god åkerjord eller tätt bebyggda samhällen)
eller att från dagen nedfrakta fyllnadsmaterial.
Dylikt kan nämligen icke erhållas i tillräcklig
kvantitet vid kol- och lerbrytningen.
I Konsuls kolfält är flötsmäktigheten (se fig. 13) så
ringa, att en ränna i sulan måste skjutas upp för
vagnarna. Ortbredden tages här ut till 6 meter,
vilken är den största, om arbetet skall fortgå
någorlunda ostört. Kraftig stämpling är nödvändig. Vid
den återgående brytningen uttagas stämplarna
successivt, varvid en skiva om ca l meters tjocklek av
taksandstenen nedstörtar. Den därovan liggande
s. k. järnhallen (rostinfiltrerad sandsten) är däremot
av betydligt större hållfasthet, varför den i
allmänhet brukar sitta uppe. Anledningen till att propsen
uttages är icke blott för att spara på virke, utan
fastmer för att förhindra ras eller sättningar i
markytan. Med uttagandet av stämplarna genast efter
brytningen har l:o bergtrycket ännu ej hunnit
söndersmula pelarna, när den nedstörtande
undertakskivan lägger sig runt om, stödjande nedre delen
av dessa, och 2:o betyder frånvaron av
undertakskivans vikt en ej föraktlig del av bergtrycket, enär totala
taktjockleken i detta fält endast är 4 till 10 meter.
Mekaniseringen av brytningen har införts med
erfarenheter, vunna i Höganäs. Samma
tryckluft-drivna maskintyper användas som där. I rörnätet
äro dimensionerna 4"-2" i fasta ledningar och l"
i tvärorterna. Totala rörlängden är 4 700 meter.
Anläggningskostnaden för kompressor, luftnät och
arbetsmaskiner uppgår till 36 200 kr.
Maskinbrytningens och de större vagnarnas
införande 1931 har givit en synnerligen vacker
effekt-ökning. Jämföras siffrorna för 1928 och 1932 i
effekttabellen i slutet av denna uppsats, blir resultatet
effektökning för kol 2-faldig
,, " lera 5- "
" " kol och lera 3- "
Till detta goda resultat ha även förändringar i
organisationen av brytningsarbetet med nytt
ackordsystem och fixerad arbetstid bidragit. Brytningen
är liksom i Höganäs uppdelad på förskrämmare och
lastare. Yrkeskategorien dragare finnes däremot
icke numera i Skromberga, utan lastarna, som
vanligen arbeta en i varje ort, utfrakta materialen själva.
Sch.Konsuls
Kolfält Lerfält
42
3
E3 681
Sch.Siöcrcrnas
Lerfält
45 107
125 193
190 255
Fig. 13. Profiler från Skrombergagruvornas undre flöts. A =
stenkol, kval. A. B = stenkol, kval. B. K = Klinkerlera. S -
Sandsten. Sk = kolhaltig lerskiffer. Siffror betyda lagermäktighet i
cm (medelvärden).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
