Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEKNISK TIDSKRIFT
14 OKT. 1933
Sorteringsverket.
Huvudprodukten, lerorna, krossas i en envalskross
av samma typ som användes i Höganäs. Den siktas
däremot icke här, ty allt skall, som förut nämnts,
utläggas i fria luften för vittring. Endast en kross
är erforderlig för de tre lersorter, som samtidigt
erhållas från Siöcrona, Produktionen är ju så ringa,
att lerorna kunna sorteras upp vagris vis i grupper,
som växelvis tippas i krossen. A-kolen bli ej av
större kvantitet, än att de efter en vanlig
handsåll-ning förbrukas i bolagets hushållsspisar och
värmeledningspannor. De hålla 12 % aska och 5100 eff.
v. e. B-kolen krossas först i en dubbelvalskross med
valsarna försedda med V fyrkantpinnar, varefter de
siktas på en vibrationssikt i två kornklasser:
75-25 mm - generatorkol med 44 % aska och 3 000
eff. v. e. och
< 25 mm - ångpannekol med 28 % aska och 4 000
eff. v. e.
Såväl lerorna som B-kolen samlas i smärre
plåtfickor och tappas därifrån i linbanekorgarna f. v. b.
fabrikerna.
Länshållning en.
Brytningsplatserna äro endast undantagsvis våta,
Det utbrutna områdets relativt stora areal, ca 250 har,
och ringa djup giver dock ett stort vattentillflöde i
proportion till kol- och leruppfordringen. Det
varierar mellan 4 000 och l 700 l/min, för vinter resp.
sommar och är i medeltal 2 500 l/min.
För länshållningen äro anordnade två
pumpstationer, en vid vardera schaktet. I vardera stationen
finnas två centrifugalpumpar med
nollspänningsskyd-dade motorer. Tillsynen handhaves för närvarande
vid schakt Konsul av l å 2 man (l å 2 skift), vilka
sköta denna syssla vid sidan om annat arbete vid
driften, samt vid schakt Siöcrona av l man. Arbeten
pågå nu att helautomatisera den senare
pumpstationen, varefter den endast behöver tillses en eller två
gånger i veckan i samband med smörjningen.
Vattenrummet är nämligen så stort att pumpningen kan
vara avstannad flera dagar utan olägenhet.
Ventilationen.
Luftväxlingen i gruvorna är mycket god. Flera
luftschakt ha på ett enkelt sätt kunnat anordnas.
Efter inträffat gruvras till dagen utdrages nämligen så
mycket berg och jord, att 24" lerrör kunna
uppmonteras såsom "skorsten", varefter hålet däromkring,
som brukar inskränka sig till 5-10 meters diameter,
igenfylles.
Uppfordringsmaskmeriet m. m.
Då i början av detta sekel de nuvarande
schaktanläggningarna i Skromberga byggdes, gjordes varje
schakt självförsörjande ifråga om erforderlig energi.
Vid vardera schaktet fanns därför en
ångpanneanläggning om 4 pannor, vilka levererade ånga till spel,
pumpar, linbanor och belysningsgenerator. Med
undantag för spelet hava samtliga dessa maskiner för
flera år sedan elektrifierats med kraft från bolagets
stora ångcentral i Nyvång. Förra året var turen
kommen även till den sista ångmaskinen att
nedskro-tas. Då voro nämligen ångpannorna utdömda. I
stället för att ersätta dessa med två nya ställde det
sig förmånligare att elektrifiera även spelet och för
uppvärmning och varmvattenberedning i gruvstugan
anskaffa en mindre värmeledningspanna för
lågtrycksånga. I samband härmed ombyggdes det
gamla ångpannehuset till gruvstuga, varjämte även
inreddes en lägenhet om 2 rum och kök för
pumpvakten.
Sammanfattning.
Moderniseringen av gruvdriften under åren 1929 -
1933 innefattar dels koncentration av
ovanjordsanläggningarna från 4 arbetsplatser, varav 2 samtidigt
voro belagda med tillsammans ca 35 man, till en enda
med 3 mans arbetsstyrka, dels mekanisering av
brytningsarbetet jämte förenkling av ackordssättningen,
varigenom effekten i ton kol och lera per manskift
Ökats 3-faldigt, samt slutligen elektrifiering av
gruvspelet och automatisering av den ena av
pumpstationerna.
Resultatet härav belyses förutom av förut lämnade
uppgifter av följande statistik.
Antal anställda arbetare vid resp. års utgång:
1928 1932
[Inder jord ..................... 93 15
Ovan "..................... 43 6
Summa 136 2T
Per gruvarbetsdag utförda skift:
Produktiva under jord.......... ] 9
Improduktiva " " .......... J 6
" ovan " .......... 42 16
Summa ~128 3l
Utförda skift i % av möjliga:
Produktiva under jord.......... \ 90,4
Improduktiva " " .......... J ’° 989ö
" ovan " .......... 95,2 96,6
Summa 93.7 94,9
Kolhuggarnas arbetstid och -förtjänst:
Tim. per skift .................. 6,81 7,53
Kr. " " .................. 7:72 8:54
" tim................... 1: 13 1:13
" " år .................. 2 030 1370
Effekt i ton pr manskift:
T> , T 4.. Kol ........ 1,5 3,1
Produktiva r ’ >
Lera ....... 1,1 5,8
S:a 2~^T 83
0 ,,. i . j Kol ........ 1.3 1,9
bamthga under jord L^ ....... ^ ^
S:a 24 5,5 .
Allt manskap fo1 .....~~^£
1 Lera ....... 0,6 2,1
S:a 1^6 3^2
Av denna statistik framgår, att om man endast
räknar med antalet inbesparade arbetare, 115 man, så
skulle det investerade kapitalet, 250000 kr., vara
amorterat inom något mera än ett år. Depressionen
har dock i Skrombergagruvorna gjort sig mera
gällande än i någon annan av bolagets gruvor.
Arbetstiden har kraftigt inskränkts, därtill mera för
produktiv än för improduktiv personal, varför
effektökningen för allt manskap är avsevärt sämre, än som
vid normal produktion skulle vara fallet. Vid full
drift torde effekten för allt manskap bliva:
kol ............ 1,5 ton per skift
lera........... 2,7 ", " "
S:a 4,2 ton per skift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
