Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
11 NOV. 1933
Fig. 16. Schematisk bild över brytningen i skivor.
som när man hugger på en tappglugg. Sedan stiger
man ett par salvor till lagom höjd och skjuter Linder
taket så mycket man vågar, utan att det kommer i
ras. Denna stigort har en lutning av 45-50 grader
och går i rät vinkel mot skivorten. Alltså ungefär 4 m
över skivortens botten göres genomslag till
framförliggande brytningsrum (fig. 16). Genom detta
genomslag tages vägen då den slutliga borrningen skall
utföras, som skall bringa svinryggen i ras. Efter
skjutningen drages malmen ned i orten och skrapas
till stört schaktet. Då fyllnadsberget börjat komma;
motas detta genom att sätta in stockar mellan
bockbenen i orten. Nu göres en uppskjutning i motsatta
sidan av orten, de innersta bockarna skjutas ned och
taket kommer i ras. Sedan malmen är utskrapad och
brytningsrummet fyllts med det grova fyllnadsberget
skjutes i raset mellan gråbergsskuten för att få fram
den inblandade malmen.
Förutsättningarna för denna metod äro:
1) En regelbundet stupande malm, som ej är så lös
att "top-slicing", (dvs. skivbrytning, där skivans
höjd är lika med ortens höjd) behöver tillgripas.
2) Malmen bör vara medelhård och falla sönder fint.
Den bör dock ej ha alltför lätt att rasa.
3) Ett hårt fyllnadsborg, som faller sönder i grova
stycken och ej bildar mycket mylla och alltså är
lätt kontrollerbar.
Borrningen är huvudsakligen uppåtriktad och
utföres med handmaskiner, s. k. auger drills, monterade
på en luftmatningscylinder. Malmen rasar av sig
själv till skivorten och skrapas till störtschaktet. 15
hkr elektr. skrapspel med 105 cm breda hackskrapor
ombesörja transporten till störtschaktet, fig. 12.
Varje stigort är som förut nämnts tvårummig och
tätt timrad. Skivbrytarna behöva ej lämna sina
arbetsplatser för att frakta timmer, men hjälpa till att
hissa upp dem med skrapspelen.
En skivort (sublevel), 10 meter över utfraktsriivån,
är förbunden med alla stigorterna samt till
ovanliggande etage medelst en 22 grader lutande rutschbana
i liggväggen. Denna är avsedd för alla transporter,
först och främst för timmer.
Å varje skiva (sublevel) är störtschaktet täckt med
ett 20 cm galler, gjort av gammal räls. Skut, som ej
gå igenom, slås här sönder av skrapföraren.
Gråbergsbitar, som kunna följa med, plockas åt sidan
vid gallret i högar, som sedan sändas ut separat.
Brytningsmetod U, sublevel open stoping.
Sedan malmen är tillredd, som synes av fig. 5,
tillgår brytningen på följande sätt:
Början göres i den översta "sub"-en, se fig. 17,
genom att strossa ut malmen kring en centralt belägen
stigort, driven med ca 50 graders lutning och med
nedre ändan mynnande i störtschaktet. Vid 50
graders lutning rinner berget av sig själv ned i
störtschaktet. När strossen är färdig, dvs. går från ligg
till häng, så borras 3,5 meters takhål med början vid
störtschaktet. I dessa brännas gryta, varefter de
laddas kraftigt med 60 % gelatindynamit och skjutas,
varvid den lösskjutna malmen störtar ned i schaktet.
Därefter borras och skjutes hål längre och längre
från störtschaktet, enligt siffrorna på fig. 17, tills
uppskjutningen till slut gjorts över hela strossen
fram till hängen. Man står hela tiden under det säkra
lätt kontrollerbara taket och borrar. Takhålen taga
ned ca 2/3 av hela malmskivans tjocklek och eftersom
takstrossen fortgår mot hängen, rasar till sist även
den ovanliggande malmen och genomslag fås till det
öppna rummet ovanför.
Samma operation upprepas omkring samma
störtschakt å underliggande "subs" tills malmen är delad
i två delar. Från och med nu brytes malmen
baklänges åt båda hållen med utgångspunkt från den
förut utsprängda öppningen (fig. 13). Början göres
i orten närmast över gallerorten, där malmen
ut-strossas och botten trättas ut ovan ett par tappstigar.
Sedan strossas undan för undan i de ovanliggande
orterna (subs) så att själva brytningsfronten i en "sub"
är något fore den ovanliggandes. Vanligen försöker
man hålla överhänget under 3 m. Brytningen i varje
"sub" går alltså till så att först göras sidostrossar
tvärs över malmen, sedan borras från dessa hål både
uppåt och nedåt och malmen skjutes sedan ned i de
Malm
Liggvågg
Fig. 17. Tillredning för "open stoping".
förutnämnda trattarna. Malmen brytes sedan på
detta sätt bakåt med en front, som är diagonal emot
strykningen och med fotändan först.
Då malmen är mycket oregelbunden till bredden
och höjden ej är tillräcklig, blir det nödvändigt att
bryta ned malmen i störtschakt på 10 m avstånd från
varandra, för att kunna hålla en jämn produktion.
Detta tillgår på samma sätt som förut beskrivits då
man startar malmbrytningen.
Malmen som brytes enligt denna metod håller upp
till 40 % skut, dvs. de manganhaltiga kvaliteterna.
På grund härav äro gallren anordnade på den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
