Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 12
DEC. 1933
TEKNISK TIDSKRIfTP
*
BERGSVETENSKAP
-. B.G. MARKMAN.
INNEHÅLL: Moderniseringen av Höganäsbolagets gruvdrift, av bergsingenjör Gunnar Ljungberg.
kopparhytta. - Föreningsmeddelanden.
Köpings
MODERNISERINGEN AV HÖGANÄSBOLAGETS
GRUVDRIFT.1
Av bergsingenjör GUNNAR LJUNGBERG.
B
3. Bjuvsgruvorna.
rytning av kol och lera påbörjades i Bjuvsfältet
år 1872 och har sedan oavbrutet fortgått, Efter att
hava innehafts av olika ägare förvärvades det 1903
av Höganäsbolaget. Av de båda flötsarna
bearbetas för närvarande den undre endast på kol och den
övre uteslutande på lera, dock med en ringa mängd
kol såsom biprodukt, Avståndet mellan flötsarna
varierar mellan 4-7 m. Tidigare bröts även en
under bottensandstenen i undre flöts befintlig lera,
den s. k. K-leran (se fig. 1), men denna lämnas nu
alltid kvar, då tegelfabrikerna för sina tillverkningar
ej äro i behov av denna, i förhållande till
övreflöts-leran (den s. k. F-leran), mindervärdiga lera. Som
framgår av profilen finnas i undre flöts tvenne lager
av kol mellanlagrade av en bergrand. Tak- och
bottenkol äro likvärdiga med ett effektivt värmevärde
av ungefär 5 100 cal. Dessa kol kunna försäljas, och
endast en mycket ringa del går till egen förbrukning.
Mellanbergsranden däremot med ungefär 45 % aska
och ett effektivt värmevärde av endast ungefär 3 500
cal. lämnar en produkt, som är osäljbar, varför den
uteslutande användes för egen förbrukning
(generatorer och ångpannor). Den eldfasta leran
förekommer endast i övre flöts och i den SÖ. delen av fältet.
Denna F-lera är den mest eldfasta som
Höganäsbolaget har, och den användes uteslutande för
tillverkning av eldfast tegel för olika
användningsområden.
Leran har följande analys:
SiO,, ............... 51-53 %
AL,Ö, ............... 43-45 "
Fe"20, ............... 1,8 "
CaO °................ 0,8 "
MgO ................ 0,4 "
99,0 %
Smältpunkt: Segerkägla 34.
Mäktigheten kan här gå upp till 2 m. I den övriga
delen av fältet återfinnes den endast såsom en
O-12 cm bred rand tillsammans med övre flötsens
kol, vilka till gengäld äro något mäktigare. I denna
del av fältet bearbetades även tidigare den övre
flötsen på kol, men samtliga dessa arbeten lades ned i
samband med koncentrationen av brytningen, varom
mera nedan. Allt efter fabrikernas behov av eldfast
lera belägges övre flötsen mer eller mindre hårt,
varvid manskap transporteras från och till kolfältet eller
det s. k. Tibbaipsområdet.
Uppfordringskapaciteten är 200 ton kol, 200 ton
lera och 100 ton berg pr skift. Som framgår av
profilen (se fig. 1) är undre flötsens mäktighet så ringa,
att överallt i orterna en skiva i taket måste skjutas
ned för att vagnarna skola komma fram. Inne på
de egentliga arbetsområdena måste en 20-40 cm
tjock skiva av den ovan kolen liggande -sandstenen
nedtagas, och den räcker till att igenfylla de
utbrutna rummen. På grund härav måste allt ortberg
utfraktas.
Koncentration av brytningen.
Intill utgången av år 1930 funnos i Bjuv tvenne
uppfordringsschakt. Åren 1929-1930 genomfördes
en långt driven rationalisering av hela gruvdriften.
En av ’de åtgärder som då vidtogos var
nedläggandet av ett av schakten (schakt nr 2). Samtidigt
ombyggdes hela ovanjordsanläggningen vid det
kvarvarande schaktet (schakt nr 3), iså att det skulle
kunna mottaga hela uppfordringskvantiteten. I
samband med denna koncentration nedlades allt arbete
med endast kolbrytning i övre flöts, då denna visade
sig vara den minst ekonomiskt brytvärda delen av
kolfältet. Tidigare hade sålunda Bjuvsfältet
bearbetats i 3 distrikt, men numera finnas endast 2.
I detta sammanhang kan omnämnas en egenhet, som
förefunnits vid de svenska kolgruvorna. På grund
av de synnerligen olikartade förhållanden (väta,
koltjocklek, takbergstjocklek m. m.), som äro rådande
icke endast i olika distrikt utan även inom samma
7 . "tM/anAtry"
f/o/s
Ö t/re. //ö’/s.
l Tidigare uppsatser i detta äinne finnas införda i Bergsv.
9 och 10, 1933.
Oi/re f/o"/J.
L er S*//et
Fig. 1. Profiler från Bjuvs stenkolsgruva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:34 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0091.html
