Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
9 DEC. 1933
Fig. 2. Bjuvs stenkolsgruva, undre flötsen. A = fyr
mansorter. B = trappbrott. C = linjebrott.
distrikt, verkställdes en gång i månaden
lottning med gruvarbetarna om de olika
arbetspunkterna. I denna lottning deltogo förr ej
alla arbetarna, utan en kategori, s. k.
"olottade", bereddes lättare och framför allt
torrare arbeten på grund av ålder eller någon
sjukdom. Dessa "olottade" hade även större
friheter än de övriga (se Höganäs), framför allt
beträffande arbetstiden. I Bjuv voro alla dessa
arbetare placerade i övre flötsens kolfält. I
och med koncentrationen och övergivandet av
denna arbetsplats överfördes en del av dessa
"olottade" till vanliga lottade arbeten, andra bereddes
annat arbete, och slutligen pensionerades en del.
Beträffande äldre och nya brytningsmetoder
framgå dessa av fig. 2, A, B och C i NV hörnet. Om man
bortser från den egentliga smalortsdrivningen (orter
av ungefär 3 m bredd), vilken alltid måste finnas för
s. k. förberedande arbeten, linbaneorter och
huvud-utfraktsorter, utfördes enligt det gamla systemet det
egentliga brytningsarbetet på så sätt, att ungefär
12 m breda orter drevos fram med en utfraktsort
på vardera sidan. Mellan dessa 12 m-orter eller
4-mansorter, som de kallades på grund av
manskapsbeläggningen, kvarlämnades en pelare på ungefär
11 m, vilken sedan togs tillbaka. Efter införande
av maskinbrytning arbetas numera med fronter från
80-160 m bredd, varvid allt uttages på en gång.
Genom denna metod vinnes dessutom den fördelen,
att allt arbete kan koncentreras omkring en enda
linbana. Skulle dragarsträckorna till denna på
grund av belastningsförhållanden eller av annan
orsak bliva för långa, kan man genoin inläggande av
små extra linbanor i huvudutfraktsorterna ytterligare
förkorta de dragarsträckor, för vilka handkraft
erfordras. Detta var ej möjligt enligt det gamla systemet.
Mekanisering av brytningen.
Brytningsmetoden i Bjuvs kolfält (undre flöts) är
numera uteslutande s. k. linjebrytning (Breitem
Blick, Longwall). Effekten i de gamla 4-mansorterna
var ungefär 1,3 ton kol pr manskift. Under år 1928
prövades en annan metod för handhuggning,
nämligen trappbrytning (Abgesetztem Blick). Hur denna
tillgick, framgår av kartan fig. 2. Effekten blev i
dessa arbeten ungefär 1,6 ton pr manskift. I och
med införande av elektriska förskrämningsmaskiner
(1928-1929) visade sig denna metod ej längre
ändamålsenlig på grund av, att för varje trappavsats
måste maskinen köra ungefär 10 m tomkörning. Då
taket i Bjuvs gruva tillåter betydligt bredare
fronter än här erfordrades (10-20 m), rätades brottet
ut till en linje, härav namnet. Brytningssättet blir
sålunda: på var 12:te meter drives en smalort
(l-1,2 m bred), 12 å 15 m för kvarlämnande av
skyddspelare för huvudutfraktsorten, varefter
genomslag göres mellan orterna. När på ’detta sätt en
front av 80-160 m, beroende av omständigheterna,
erhållits, insattes förskrämningsmaskmen, vilken
sedan går över hela brottet omväxlande från det ena
och det andra hållet, så att ingen tomkörning
behöves. Betjänad av 2 man kan en sådan maskin
förskrämma 160 m på 8 timmar. Maskinerna äro
ked-jemaskiner på 35 hkr från Mavor och Coulson,
Glasgow, och med 1,2-1,4 m gibb (utliggare), vilken ger
ett förskrämningsdjup av 1,1-1,3 m. Se fig. 3.
Uteslutande elektriska maskiner användas. Utbyte av
huggtänder i kedjan är ett rätt tidsödande arbete,
som nedsätter effektiv körtid hos maskinen. Ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
