Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1933 - Ivar Herlitz: Industrianläggningars kortslutningssäkerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
7 JAN. 1933
stånd, och en enkel räkning visar, att detta då måste
hava sådan storlek, att ovannämnda värde på den
resulterande effektfaktorn erhålles. För vissa typer
av apparater torde visserligen denna höjning av
effektfaktorn spela föga roll, för andra åter, och
särskilt smältskydd, innebär den en betydande lättnad.
Man har sålunda anledning att iakttaga en viss
försiktighet vid tolkningen av garantier lämnade
enligt tyska normerna.
Om alltså normernas fordringar äro ganska
blygsamma, så synas de likväl hava mötts med ringa
ståelse. Man vill endast hava de allra billigaste
apparaterna och hänvisar till, att de "gått bra" och att
kostnaderna för en god apparat bliva "orimliga".
Såsom bevis för "orimligheten" anföres ofta, att
motorskåpet kostar "nästan lika mycket som
motorn". Om man betänker, vilken betydelsefull roll
motorns skydd och manövrering spelar, torde det
emellertid vara svårt att åberopa annat än gammal
slentrian som skäl för en dylik uppfattning.
Åtgärder för vinnande av tillfredsställande
kortslutningssäkerhet.
De åtgärder, som böra vidtagas för ernående av en
tillfredsställande kortslutningssäkerhet, bliva
givetvis helt olika vid nyanläggningar och vid
modernisering eller utvidgning av äldre anläggningar.
Den viktigaste och mest rationella åtgärden är
givetvis att genom lämplig planering begränsa
kortslutningsströmmen till det värde av ca 10 000 amp.,
som enligt det föregående relativt enkelt kan
behärskas. Bäst sker detta för större anläggningar
genom att ej koncentrera all inkommande kraft till
ett lågspänningssystem, utan för huvuddistributionen
använda en mellanspänning av 3 å 6 kV, som dels,
om den väljes lämpligt i förhållande till
förekommande motorstorlekar, kan användas för direkt drift
av de större motorerna och eventuellt andra större
kraftbehov, dels nedtransformeras i relativt små
transformatorenheter för detaljdistribution vid
lågspänning (jfr fig. 2). För en 500 V anläggning
väljas exempelvis transformatorer å l 000 kVA med
en hög kortslutningsspänning, ca 10 %, som även
vid oändligt stort nät begränsar strömmen till
omkring 10000 amp. Vid första påseende förefaller
J ö 6~ kl/
Fig. 2. Principschema för en kortslutningssäker industrianläggning.
Fig. 3. 600 kVA transformator med påbyggd kabeländmuff.
detta vara en dyrbar anordning, men vid någorlunda
vidsträckt distribution skall man ofta finna, att
transformatorkostnaden uppväges av den mindre
kabelkostnaden. Vid ca 75 m ledningslängd erhålles
sålunda en l 000 kVA transformator med 3 eller 6
kV kabel för samma pris som en 500 V kabel för
samma effekt.
För att systemet skall fullt komina till sin rätt,
böra kablarna utan någon som helst instrumentering
föras direkt till transformatorn, som utföres helt
kapslad med påbyggda kabeländmuffar och därvid
icke behöver något särskilt transformator- eller
apparatrum utan kan uppställas var som helst
ute i fabriken. Hittills vanlig praxis att av
säkerhetsskäl fordra en frånskiljare mellan inkommande
kabel och transformator har förorsakat en viss
tveksamhet rörande detta system, men med moderna
transformatorer, som i driftsäkerhet torde stå fullt
i nivå med kablar och därtill hörande ändmuffar,
borde några betänkligheter icke behöva hysas. Ett
exempel på en dylik transformator visas i fig. 3.
Såsom lågspänning antogs här ovan 500 V. Om
emellertid den lågspända distributionen genom
lämplig transformatorplacering kan begränsas till små
avstånd, är troligen 380 V att föredraga, särskilt med
hänsyn till smältskydd, vilkas brytförmåga sannolikt
stiger starkt med sjunkande spänning.
För de minsta motorerna är det dock även med
detta system ofta oekonomiskt att införa
kortslutningssäkra motorskåp. I stället insättas i de
utgående ledningarna smältskydd, som genom lämplig
dimensionering i förhållande till motorskåpen vid
låga normalströmmar kunna bilda ett fullt
tillfredsställande skydd för dessa.
För större motorer åter insättas motorskåp med
full kortslutningssäkerhet. Den ringa merkostnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
