- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
56

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Sam Malmfors: Järnverken som kraftförbrukare - Otto Stålhane: Elektriska ugnar för järnindustrin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

TEKNISK TIDSKRIFT

l APRIL 1933

faktorer - mest kanske på den tillverkningsmetod,
som för tillfället är den ur ekonomisk synpunkt
gynnsammaste. De elektriska hyttorna ha ju tidigare
varit mycket bestämmande för kraftförbrukningen.
De elektriska stålugnarna synas f. n. leda
utvecklingen - och framtiden..., ja kanske blir det de
elektriska svampugnarna.

Om de ekonomiska betingelserna finnas för en lö-

nande järnframställning, så finns det säkerligen plats
för en ökad produktion inom vårt eget land. Jag
vill erinra om, att vi f. n. tillverka omkring en halv
million ton göt per år. Vi importera emellertid
nästan lika mycket järn utifrån. Huru stor energi
kraftverken i framtiden komma att leverera för järn-
och stålframställning, kan sålunda bliva föremål för
gissningar inom mycket vida gränser.

ELEKTRISKA UGNAR FÖR JÄRNINDUSTRIEN.1

Av OTTO STÅLHANE.

Inledning.

Den elektriska ugnens debut inom järnindustrien
sammanföll med sekelskiftet, och man måste säga, att
den var lyckad. Ej så, att de mycket långt gående
förhoppningar man till en början fäste på detta nya
redskap i järnmetallurgiens tjänst helt gått i
uppfyllelse - ännu lång tid framåt komma de stora
kvantiteterna av ordinärt järn och stål att framställas med
hjälp av kol och andra bränslen, men en mycket
beaktansvärd del av produktionen, särskilt av högvärdigare material, kommer helt visst att läggas över på
de elektriska ugnarna, och degelugnen kan väl redan
anses ha praktiskt taget ersatts av elektrougnarna.
Vad järnets och stålets termiska efterbehandling
beträffar har den elektriska ugnen slagit igenom på ett
sätt som man från början knappast kunde ana - på
detta område dröjer det säkerligen ej länge förrän
de eldade ugnarnas epok övergår till historien.
Elektriska ugnar för sådan efterbehandling äro
numera utförda för så många ändamål och så ofta
beskrivna och avbildade, att desamma med hänsyn till
utrymmet här skola förbigås. Den efterföljande
framställningen kommer därför endast att behandla
elektriska ugnar för reduktion och smältning.

Man trodde till en början, att de vattenkraftrika
länderna genom den elektriska ugnens frammarsch
skulle få en privilegierad ställning gent emot de i
detta avseende mindre lyckligt lottade länderna, och
icke minst i vårt land såg man däri en möjlighet att
bibehålla den framstående plats bland de järn- och
stålproducerande länderna som Sverige sedan
gammalt innehaft, men från vilken det glidit tillbaka med
oroväckande hastighet. Men även denna
förhoppning skulle visa sig vara en chimär. En nådig
försyn hade ej lämnat de med vattenkraft sämre
utrustade länderna lottlösa, utan i ersättning försett
dem med rika förråd av fossila bränslen av olika
slag, stenkol, brunkol, oljor, naturgas etc., och de
senaste årtiondenas utomordentligt snabba utveckling
inom såväl ångkrafttekniken som elektrotekniken
gav dem så småningom möjlighet att generera
elektrisk energi till samma låga pris och i minst samma
omfattning som de vattenkraftrika länderna. Och ej
nog därmed. Vattenkraftländerna komma på grund av
utvecklingen undan för undan i ett allt sämre läge.
Helt naturligt tillgodogjorde man sig allra först de
lättast utbyggda och närmast belägna fallen, så att,

i Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 20 jan. 1933.

när man nu undan för undan måste bygga nya
kraftverk, får man tillgripa de mera svårbyggda och
avlägset belägna fallen. I motsatt riktning verkar dock
den omständigheten, att energiprisen komma att
automatiskt sjunka, i och med att kraftanläggningarna
bli bättre utnyttjade än tidigare varit fallet.

Vad ångkraftländerna beträffar komma de däremot
i ett allt gynnsammare läge. I de stora
industriländerna slopar man undan, för undan de många smärre
oekonomiska ångkraftverken och koncentrerar i
stället energialstringen till i omedelbar närhet av
bränslelagren förlagda, jättelika kraftverk, där varje
maskin-aggregat representerar en effekt av samma
storleksordning som våra största svenska vattenkraftstationer, varigenom man kommit ned till energipris,
som ingalunda ligga våra efter. Och därtill kan
räknas med ytterligare besparingar genom de stora
möjligheter till utveckling inom ångpannetekniken, som
nu börja komma in i perspektivet. Ser man på
ritningarna till ett modernt ångkraftverk, faller det
genast i ögat, vilken missproportion som råder mellan
ångpannorna och de maskinaggregat till vilka de
leverera ångan, tydande på en oproportionerligt låg
effektkoncentration hos ångpannorna. Man ser
emellertid som sagt möjligheter till en långt gående
utveckling även av dessa, och det är ingen utopi, om
man säger att om 10 å 15 år har man sannolikt fått
ned ångpannornas linjära dimensioner till hälften,
kanske en tredjedel av vad de nu äro, varvid
möjligheterna till största delen ligga på
förbränningsområdet. Härigenom kommer priset på
ångkraftenergien att kunna ytterligare sänkas. Ej så tillvida,
att något väsentligt är att vinna genom ökning av
verkningsgraden hos ånganläggningarna, ty
därutinnan synes man redan ha börjat närma sig
möjligheternas gräns, utan besparingsmöjligheterna hänföra
sig till anläggningskostnaderna, som ännu kunna
avsevärt nedskäras.

Men ej nog härmed. Mycket talar för att de stora
ångturbinerna med sina dyrbara
ångpanneanläggningar inom en ej allt för lång tid komma att
ersättas av gasturbiner på mycket stora effekter, drivna
med i gasgeneratorer alstrad gas, framställd invid
bränslelagren av till större eller mindre del
mindervärdigt, för andra ändamål osäljbart bränsle, vilket
resulterar i en ytterligare sänkning av
produktionskostnaden för energien.

Jag har rullat upp detta perspektiv som en
bakgrund för den följande redogörelsen angående vilka
möjligheter de elektriska ugnarna ge oss, i avsikt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free