Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Siffer Lemoine: Akustiska problem vid studiolokaler för rundradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
3 JUNI 1933
2000 jooo
Fig’. ."">. Kurva för efterklang-stiden som funktion av frekve
sen i studio V.
Fig. 7. Kurvor för efterklangstiden i studio II, helt eller
delvis mattbelagd.
ingalunda skäl för att ej ta hänsyn till ifrågavarande
faktorer, då enkla medel därtill stå till förfogande.
Ett stort antal undersökningar rörande
efter-klangstiden vid olika tonfrekvenser ha gjorts i
studiolokalerna för rundradio. Några av dessa kurvor
återgivas här. Fig. 5 framställer efterklangstiden
i studio V. En påtagligt större dämpning med
motsvarande mindre efterklangstid inträffar vid
omkring 500 perioder och uppåt. Avvikelsen från
medelvärdet utgör vid 50 perioder 0,09 sek., vid 3000
perioder 0.13 sekunder, vilket ännu må anses
tole-rabelt. Fig. 6 visar en mätkurva från studio III.
Såsom synes, har kurvan en viss vågighet, vilket vid
närmare undersökningar befanns härleda sig från
resonans i ett bakom en av väggarna befintligt
utrymme. Kurvan har sålunda påvisat ett förbiseende
vid inredningen, vilken felaktighet efteråt enkelt
kunnat rättas till.
Av övriga mätningar, som kunna vara av intresse
i detta sammanhang, skola från studio II medtagas
några, som visa, hur mattbeläggning på golvet
inverkar. Den streckade kurvan i fig. 7 anger
efterklangstiden i studion med hela golvet mattbelagt,
den heldragna kurvan i samma figur med matta
endast i hälften av rummet. Båda dessa mätningar
äro tagna i samband med förra hösten gjorda
undersökningar angående ombyggnad och nyinredning av
denna studio.
För att få en klarare bild av den akustiska
innebörden av olika efterklangstider, uppmätta i ett och
samma rum vid olika frekvenser eller eljest, böra
desamma behandlas matematiskt. Om kurvan
uppvisar stark variation, betyder detta, att
kvalitetsdistorsion kan alstras på grund av de skilda
frekvensernas olika efterklang, olika dämpning. Enligt
erfarenheter inom radio- och telefontekniken är vid
samtidig förekomst av flera tonfrekvenser denna dis-
Fig-. (5. Kurva för efterklangstiden i studio III.
torsion icke hörbar, så länge frekvenskarakteristiken
icke avviker med mer än ca 3 decibel. Ur
efter-klangstidens kurva låter sig distorsionsgränsen i
varje särskilt fall beräknas. För studio V
exempelvis kommer distorsionen på grund av variabel
efterklang att understiga nämnda värde, och resultatet
kan ur denna synpunkt sålunda anses fullt
tillfredsställande.
Slut anm ärkningar.
Föreliggande framställning har främst haft till
ändamål att lämna en översiktlig redogörelse för
vissa studiolokalers inredning samt de akustiska
problem, vilka vi därvid haft anledning att närmare
undersöka. Förutsättningen för en kvalitativt god
upptagning och återgivning är att samtliga länkar i
den långa kedja, som bildas av studion, mikrofonen,
samtliga förstärkare på in- och utgångssidan,
överför ingslin j erna, sändarestationen själv etc., ha
fre-kvenskarakteristikor, som vare sig tagna var för sig
eller tillsamman icke förvanska tal och musik utan
transformera och överföra dem i akustiskt
naturtroget skick. Brister det blott på en enda punkt,
blir resultatet i dess helhet lidande. Vad namn man
ger dessa problem, akustiska, elektroakustiska eller
rent elektriska, är av Underordnad betydelse. Intet
får emellertid lämnas åt slumpen. Med enbart direkt
avlyssning kommer man ej heller långt. Ett exempel
på vad som kan inträffa, om så sker, erbjuder
grammofoninspelningstekniken, vilken under ett
tiotal år endast litade till det hörsel-musikaliska
omdömet. Följden blev ett stillastående, till dess att
rundradion kom med nya, förbättrade
upptagningsmetoder och då man började inse, att reproduktion
av tal eller musik innerst är ett tekniskt problem.
Vidkommande inspelningslokaler för rundradio har
behovet skapat nya mätapparater för möjliggörande
av mer ingående akustiska undersökningar. Det
torde vara ställt utom tvivel, att samma instrument,
bl. a. anordningarna för uppmätning av
efterklangs-ticl, jämväl äro av synnerligen stort värde som
hjälpmedel för akustiska undersökningar i vanliga lokaler,
föreläsningssalar, biograflokaler, konsertsalonger etc.
Ett särskilt kapitel utgör härvidlag, för att använda
elektroteknisk terminologi, "akustiskt kopplade"
utrymmen, dvs. sådana som vart och ett har sin
efter-klangstid, men genom direkt eller indirekt samband
med varandra få en resulterande efterklang av
variabelt värde. Hit höra exempelvis läktare- och
scenutrymmen, utrymmen mellan raderna på en teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
