Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Starkströmselektriska radiostörningar - E. Löfgren: Starkströmselektriska förbrukningsapparater som störningskällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otooi
Ooi
Fig. 8. Diagram, utvisande styrkan av de från en symaskinsmotor
härrörande störningarna i en radioapparat, ävensom verkan av
störningsskydd med varierande data.
toden är endast tillfyllest vid små maskiner, och detta
av följande skäl. Ankarlindningen, som ju bildar
ena sidan av kontaktstället, har givetvis en rätt stor
kapacitet till maskinens stomme. Om nu denna i sin
tur har stor jordkapacitet eller rent av är jordad,
blir följden en utgående våg i förhållande till jord,
alltså vad vi benämnt en lateralvåg. För att ge
denna en flackare vågfront bör man tydligen
inkoppla kondensatorer mellan borstarna och stommen
(fig. 7 c). Finnes redan en kondensator tvärs över
mellan borstarna, räcker det vid mindre maskiner
med ensidig förbindelse till stommen (fig. 7 ö). En
dylik kondensator till stommen kan väljas helt liten,
exempelvis 0,00,5 ^ F. Även vid den fullt
symmetriska kopplingen enligt fig. 7 c kan det vara
praktiskt lämpligt att mellan de båda kondensatorernas
föreningspunkt och stommen inlägga en mindre
kondensator med hög genomslagsspänning. Därigenom
undvikes att stommen blir spänningsförande vid
genomslag i någon av de större kondensatorerna.
Ett alternativ, som ofta visat sig mycket effektivt
vid små maskiner, är att enligt fig. 7 d i båda
ledningsbranscherna införa drosselspolar med en
induktans av storleksordningen l mH. Vid medelstora
eller större maskiner kunna både drosslar och
kondensatorer bliva erforderliga (fig. 7 e och /). Man
kan därvid också bliva nödsakad att gå upp med
kondensatorns kapacitet till 2 å 4 ^F. Det torde
observeras, att vid större maskiner (särskilt för låg
spänning) kondensatorerna lämpligast placeras på
nätsidan (fig. 7 /). Hos dylika maskiner är nämligen
ankarets impedans så låg, att kondensatorerna vid
inkoppling enligt fig. 7 e icke göra någon märkbar nytta.
) TEKNIK 101
Samtliga figurer 7 a–f avse såväl shunt- som
serie-maskiner. På de senare, särskilt smärre sådana, äro
ofta borstkontakterna svåråtkomliga, och man kan
då eventuellt få nöja sig med att inkoppla skyddet i
tilledningarna till maskinen.
Då kommutatormaskiner användas på
växelströmsnät, exempelvis allehanda hushållsmaskiner, bliva
störningarna något svårare på grund av de
försämrade kommuteringsförhållandena. Av stor vikt vid
alla kommutatormaskiner är att borstar och
kommutator befinna sig i gott skick. Orena eller dåligt anliggande borstar och nedslitna kommutatorer kunna
förorsaka mycket svåra störningar. Den ofta gjorda
iakttagelsen, att mycket små maskiner höra till de
allra värsta störningskällorna, kan åtminstone delvis
förklaras därigenom, att de icke skötas med samma
omsorg som större maskiner.
För att belysa effekten av störningsskydd vid
kommutatormaskiner må här återgivas några av
radiobyråns mätningsresultat (fig. 8 och 9).
Störningar från högfrekvensterapeutiska apparater.
Ytterligare en grupp av störningskällor skall här
närmare beröras, enär de beträffande styrkan hos
störningarna och svårigheterna att avhjälpa dem stå
i en särklass. Det är de terapeutiska apparaterna för
högfrekvensbehandling som här avses, närmare
bestämt dels diatermiapparater, dels apparater för
violetta strålar.
En diatermiapparat (fig. 10) utgör i själva verket
en regelrätt gnistsändare, dock med antennen ersatt
Störsp.
Tandläkareborrmaskin
V=t 127 V~
0,5
Otoi
1,5 mH
Fig. 9. Liknande diagram som i fig. 8 för störningarna från en
tandläkareborrmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
