Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti 1933 - O. Hellman: Bakelit och bakelitprodukter, deras tillverkning och användning som isolermaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEKNISK TIDSKRIFT
5 AUG. 1933
Fig. 2. Bakelitpress.
den kvarstår till dess härdningen år slutförd.
Vanligen åtgår från 4 till 10 minuter för varje pressning
av medelstora delar. Trycket uppgår till ca 150-
300 kg pr cm2. Helst böra därför pressarna vara
anordnade för att åstadkomma ungefär samma
specifika tryck på olika stora delar.
Pressformarna tillverkas av stål och bestå av en
underdel, som fästes vid pressens undre bord, och en
överdel, som fästes i pressens övre del. Det är av
vikt, att de båda delarna ha god styrning i
varandra. Tillverkningen av dessa pressformar fordrar
god erfarenhet, och arbetet måste utföras med största
noggrannhet. Endast skickliga verktygsarbetare
kunna därför utföra dylika pressformar, vilka som
en följd härav bli ganska dyrbara. Komplicerade
formar tillverkas ofta medelst prägling, vilket tillgår
så, att den del, som skall pressas, först utföres i
stål, varefter den under starka hydrauliska pressar
tryckes in i den del, som skall bli pressform.
Beroende på den yta som önskas, kan formens yta
utföras med olika grad av blankpolering.
Uppvärmningen kan förläggas antingen i själva formen eller
utanför, genom att formen placeras på en uppvärmd
platta på pressbordet.
Olika uppvärmningssätt kunna, som förut nämnts,
användas, men den elektriska uppvärmningen torde
dock vara den bästa, då den ger möjlighet till
automatisk värmereglering för viss bestämd temperatur.
Egenskaper och användning.
Egenskaper hos delar framställda av pressmassa
variera högst avsevärt efter beskaffenheten av de
fyllnadsmedel, som ingå i massan, och dessa måste
därför väljas med hänsyn till det
användningsområde, för vilket delarna äro avsedda.
Nedanstående värden kunna anses vara
genomsnittsvärden för goda hakelitpressmassedelar.
Mekaniska egenskaper.
Böjhållfasthet 600-1000
kg/cm2 ................ Större än för bästa trä
Slagarbete 4-6 cmkg/cm2 2-3 ggr större än för
steatit
Elasticitetsmodul 40-50 000
kg/cm2 ................ ungefär lika som för trä
Brinellhårdhet 30 -50 kg/mm2 motsvarar nästan brons
Specifika vikten 1,35’-1,8. .. ca hälften av aluminium
Fig. 3 visar kurvor över hårdheten som funktion av
härdningstemperaturen, resp. härdningstiden. Av
dessa kurvor framgår tydligt, hur stor betydelse
härdningen av bakeliten har för att få fram en förstklassig
produkt. Denna sak har nog tidigare ofta ej blivit
tillräckligt beaktad, och detta har måhända varit
anledning till en viss misstro mot bakelitmaterial, som
kanske ännu finnes hos en och annan. Liksom vid all
fabrikation kan, innan tillräcklig erfarenhet vunnits,
vissa misstag förekomma, men detta får ej föranleda
alltför vittgående slutsatser.
Termiska egenskaper.
Bakelit har efter härdning ingen egentlig
smältnings- eller uppmjukningspunkt. Vid 300°C
uppträder en börjande förkolning och vid ännu högre
temperaturer försiggår förkolning. Vid beröring med
900°C varma kroppar är förkolningen förbunden
med en obetydlig låga, som upphör efter några
sekunder, om beröringstemperaturen sjunker under
000°0. Materialet kan sålunda ej underhålla låga.
Värmebeständighet.
I fullständigt härdat tillstånd tåla
pressmasse-delar med över 5 mm väggtjocklek under några
timmar en temperatur av ca 200°C och under längre tid
175° C, dock minskar hållfastheten vid en så hög
temperatur. Upp till 150°C uthärda goda
bakelitpress-massedelar utan att taga skada.
Fig. 4 visar kurvor över böjningshållfastheten, som
funktion a’v temperaturen och den tid som
värmepå-käimingarna pågå.
04 8 12 16 20
tim
20 ?4 28 30
tim
Fig. 3. Upptill vänster: Brinelltal för fenolharts som funktion
av härdningstemperaturen vid 30 min. härdningstid. Nedtill
vänster: Brinelltal för fenolharts som funktion av
härdningstiden vid 95°C. Nedtill höger: Härdningstid för fenolharts till
C-tillståndet som funktion av temperaturen (enl. Römmler).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
