Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - A. G. Arnold: Vilken är den bästa hushållstaxan? Utvecklingen av amerikanska elektricitetstaxor som skolexempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 SEPT. 1933
ELEKTROTEKNIK
137
ITa&eW 1.
7520.
Grupp 1. Blocktaxa efter installerad effekt.
Kombination av Block- och Wrights
användningstidstaxa.
Grupp 2. kWh-taxa.
" " med abonnentavgift.
99 9> 99 progressiv rabatt.
99 9, " kolklausul.
Stegtaxa efter kWh.
Grupp 3. Ren blocktaxa.
Blocktaxa med abonnentavgift.
Grupp 4. Wrights användningstidstaxa.
Blocktaxa, beräknad efter rumsantal eller
golvyta.
Grupp 5. Grundpristariff efter rumsantal eller
golvyta.
Grundpristariff efter installerad effekt.
1931-32.
Grupp 1. Blocktaxa efter installerad effekt.
9, " avståndszoner.
Grupp 2. kWh-taxa.
." " med abonnentavgift.
99 99 95 med progressiv rabatt.
Stegtaxa efter kWh.
Grupp 3. Blocktaxa med abonnentavgift.
Grupp 4. Wrights användningtidstaxa.
Blocktaxa, beräknad efter rumsantal eller
golvyta.
Grupp 5. Grundpristariff efter anslutningsvärde,
" " rumsantal eller golvyta,
" ,9 installerad effekt,
samtliga med fri kWh-förbrukning.
Taxor med tredelad avgift.
Om taxor, vilka i princip äro likartade,
sammanföras i grupper, kan man särskilja fem sådana
enligt tabell 1. Grupperna äro icke vid jämförelse
mellan 1920 och 1931-32 fullständigt lika, utan
förete av ovan påpekade orsaker smärre avvikelser.
500
tota/a
1
mii/32
[-,§200-C:-]
{+,§200-
C:+}
100-
500
400
300
ymo IM/32
’ r
1
200
100
;
Q
__ J
Ifl n 1 ^ b 11 m fU rf i JJ Jl
a b c d e
i m n
Fig. 11. Former av hushållstaxor 1920 och 1931-32. a) Blocktaxa
med avståndszoner, ö) Grundpristariff efter anslutningsvärde med fri
kWh förbrukning, c) Kombination av blocktaxa och Wrights taxa. d)
Taxa med tredelad avgift, e) kWh-taxa med progressiv rabatt. /)
kWh-taxa med fast avgift, g) Blocktaxa efter rumsantal eller golvyta. Ä)
Wrights användningstidtaxa, i) Ren blocktaxa, /c) kWh-taxa. 1)
kWh-taxa med kolklausul, m) Grundpristariff efter anslutningsvärde, n)
Stegtaxa efter kWh. o) Blocktaxa med fast avgift, p} Block-taxa efter
installerad effekt, q) Grundpristariff efter rumsantal eller golvyta.
Grupperna 3 och 4 överensstämma emellertid
fullständigt. År 1920 var grupp 3, dvs. den rena
blocktaxan samt blocktaxan med abonnentavgift, den
avgjort vanligaste (se fig. 10), under det att åren
1931-32 grupp 4 med Wrights
användningstids-taxa och taxan efter rumsantal eller golvyta ställa
alla övriga i skuggan. Grupp 2 med kWh-taxorna
har som väntat gått avsevärt tillbaka, den spelar
nu blott en ganska underordnad roll. Taxor av
grupp 5, med utpräglade fasta avgifter, hava
undergått en relativt kraftig ökning, ehuru deras
betydelse även är ganska liten.
Ändringen av de olika taxeformernas inbördes
betydelse.
Vid jämförelse mellan de 13 taxorna år 1920 och
de 14 åren 1931-32 synes en tydlig
utvecklingstendens ha gjort sig gällande. Den rena blocktaxan
enligt "i" (se fig. 11) förlorar i betydelse, under det
att rumstaxan "g" går framåt. Då även Wrights
användningstidstaxa gått tillbaka, har rumstaxan
blivit den vanligaste taxan under åren 1931-32.
Den med fast grundavgift kombinerade rumstaxan
"q" har även ökat avsevärt i betydelse.
Naturligtvis fanns redan 1920 en del andra taxor, av vilka
abonnenterna själva kunde välja den för dem
lämpligaste. Härtill har emellertid vid denna
undersökning ej tagits hänsyn.
Fig. 10. Grupper av hushållstaxor 1920 och 1931-32. Grupp 1.
Blocktaxa efter installerad effekt. Grupp 2. kWh-taxor. Grupp 3. Rena
blocktaxor. Grupp 4. Maskerade grundpristariffer. Grupp 5.
Utpräglade grundpristariffer.
5trömförbrukning i kWh
.Fig. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
