- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - V. Olander: Aseas högfrekvensgeneratorer av växelfälttyp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEPT. 1933

ELEKTROTEKNIK

141

Electric Furnace Co. under de senaste åren erhållit
beställning på ett par märkliga ugnsanläggningar för
stålframställning. De äro båda av aktningsvärd
storlek, sannolikt for närvarande de största i sitt
slag i världen och synnerligen intressanta
maskintekniskt sett och icke mindre intressanta i avseende
på det sätt, pä vilket regleringsfrågan lösts. Till
dessa anläggningar har Asea förutom
apparaturut-rustningen levererat samtliga maskiner.^
Generatoreffekten är i båda fallen lika, generatorerna äro av
induktortyp, men avvika från varandra i avsevärd
grad vad utförandet beträffar.

En maskin av induktortyp kan med hänsyn till
magnetiseringssystemets anordning utformas på i
rmvudsak två olika sätt, karakteriserade av att, om
man tänker sig skrida fram över armaturlindningeri
efter omkretsen, man i ena fallet rör sig i ett till
sin riktning varierande magnetfält, men i andra fallet
i ett till sin riktning konstant fält. Den förra typen
kalla vi växelfälttyp en, den senare likfälttypen.

Til] den första av nyssnämnda anläggningar,
be-stäld av a.-b. Bofors och för någon tid sedan tagen i
drift, levererade Asea en enfasgenerator av
växelfälttyp GR 1608, dimensionerad för en effekt av
l 250 kW vid l 500 volt, l 000 v/m, l 000 p/s och
cos<^ = l; till den senare har helt nyligen
levererats en enfasig likfältgenerator, GR 1606, för l 250
kW vid l 900 volt, 740 v/m, l 040 p/s och cos y = 1.

Då ett påtagligt intresse finnes för maskiner av
detta slag, och då därjämte induktorgeneratorerna
än så länge måste betecknas som "rara" och ej så
allmänt kända blomster i den elektriska
örtagården, har förf. ansett lämpligt att lämna en
beskrivning av dessa i flera avseenden intressanta, för att
icke säga säregna maskiner, med särskild anslutning
till Boforsgeneratorn GR 1608.

Växelfälttypens elektriska utförande.

Innebörden av den nyss givna definitionen på
växelfälttyp en torde efter en blick på figurerna l
och 2 ses i klarare dager. Statorplåten, som upptar

Fig. 1. Principanordning av växelfälttypen.

Fig. 2. Färdiglindad stator till GR 1608.

både magnet- och armaturlindning, stansas i grupper
av spår symmetriskt fördelade efter periferien, I de
stora spåren inlägges magnetlindningen med
eventuellt erforderliga dämpramar och i de små
armatur-lindningen, bildande ett antal grupper av härvor, som
hopkopplas på lämpligt sätt med hänsyn till
erforderligt antal strömkretsar och uttag. Rotorn kommer
sålunda liksom hos en likströmsmaskin att röra sig
i ett magnetiskt fält av i rummet varierande
riktning. På grund av frånvaron av polluckor får det,
bortsett från den spårade rotorns inverkan, ett
ungefär trapetsformigt utseende.

Den magnetiska kretsen i rotorn lamineras
givetvis, och plåten stansas liksom hos
induktorgenera-torer i allmänhet med spår av en delning, som är
jämnt dubbla stator sp år delningen. Av de nyss
lämnade uppgifterna på Boforsgeneratorn kunna vi sluta
oss till, att dess stator måste vara stansad med 120
spår på omkretsen och rotorn sålunda med 60 spår.
Av statorspåren upptager magnetlindningen, som
utförts 8-polig, 3 spår per pol. De övriga 96 spåren
komma på armaturlindningen, 12 spår i varje
"magnetpol". Spåren för magnetlindningen gjordes
helt öppna, se fig. 2, varigenom möjlighet förefanns
att slippa ifrån arbetet med den tidsödande
stick-lindningen. Hopläggningen av de kraftigt isolerade
ledarna gjordes också utanför maskinen.
Härv-sidorna ompressades med glimmerpapper till sådan
tjocklek, att en betryggande isolering mot järn
erhölls. Spänningen på generatorn skulle nämligen
genom plötslig inkoppling av ett stort motstånd i
dess fältkrets kunna sänkas från normalspänningen
l 500 volt till 325 volt och det var med hänsyn till
de härvid uppkommande överspänningarna i
magnetlindningen, som isolationen gjordes så stark. I varje
spår ligga två härvsidor, så hopbockade och kopp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free