Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - H. Bengtsson: Orientering över olika metoder för telegrafering på telefonkablar. Inom svenska telegrafverket tillämpade metoder för telegrafering å transformerade telefonledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
TEKNISK TIDSKRIFT
7 OKT. 1933
andra till en lokal krets. Om telegrafström ej
förefinnes och kontakttungan t. e. ligger mot den högra
anslagskontakten, äger först en strömstöt rum från
plusbatteriet genom den högra lokallindningen och
kondensatorn C. Lokallindningen är så inkopplad,
att den härunder håller tungan tryckt mot den högra
kontakten; härigenom säkerställes ett gott
kontakttryck. Allt eftersom kondensatorn laddas, upphör
denna ström, men samtidigt växer strömmen genom
den vänstra lokallindningen och motståndet R. När
sistnämnda ström får överhand, kastar den tungan
över till vänstra
kontakten. I samma
ögonblick tungan lämnar
den högra kontakten,
brytes spänningen, men
kondensatorn C
urladdas härvid genom hela
lokallindningen,
varigenom omkastningen icke
blott säkerställes utan
även påskyndas. När
tungan träffar den
vänstra kontakten,
kommer ström från
minusbatteriet att genomgå
lindningarna i motsatt led och tungan omlägges åter
till den högra kontakten. På detta sätt hålles
ankaret av lokalströmmen i vibration med en frekvens,
som bestämmes av reläets egenskaper, storleken hos
P, R och C samt batterispänningen.
Inkommer samtidigt teckenström, kontrollerar
densamma ankarets vibrationer. Antag, att i det
ögonblick, då kontakttungan ligger över mot den högra
kontakten, telegrafströmmen har sådan riktning, att
den strävar att bibehålla ankaret i detta läge. Är
det fråga om en kort impuls, motsvarande en punkt,
kommer den att omedelbart avtaga. Den växande
lokalströmmen får därför överhand och kastar
kontakttungan över mot den motsatta kontakten. Är det
däremot fråga om en längre impuls, t. e. ett streck,
växer telegrafströmmen till ett betydligt högre värde
och övervinner lokalströmmen genom den vänstra
lindningen. Ankaret hindras härigenom att läggas
om. När spänningen på avsändningssidan vid
streckets slut kastar om riktning och som följd härav
telegrafströmmen på mottagningssidan avtager i styrka,
får lokalströmmen överhand och kastar om
reläankaret. Strecken bildas således genom
telegrafströmmens övervikt över lokalströmmen.
2 KK UTJHOT5T JACKA/?
Genom att avpassa lokalströmmens styrka så, att
den nätt och jämt övervinnes av telegrafströmmens,
blir reläet mycket känsligt och i stånd att reagera
för varje liten förändring hos telegrafströmmen. Det
är sålunda ej nödvändigt, att den inkommande
telegrafströmmen kastar om riktning (på andra sidan
nollinjen). Gulstad-reläet arbetar redan för en
försvagning i strömmen. Detta förhållande belyses av
fig. 13. Med a betecknas strömkurvans nollinje, med
m och n den strömstyrka, som erfordras för att kasta
om ankaret. A i figuren anger det tecken - ett
långt streck - som ett vanligt polariserat relä skulle
återgiva, när morsetecknet––––(w) utsändes, B
samma tecken, som återgives av ett dylikt relä med
vibrationskrets. För åskådlighets skull äro i fig. 13
även utritade kurvor över strömförloppet i
lokalkretsen samt den resulterande ström, som erhålles av
kabel- och lokalströmmen tillsammans,
Reläets vibrationshastighet måste avpassas till
samma frekvens som punktimpulserna från
sändningsapparaten. Detta sker genom ändring av
motståndet R och kondensatorn C. Medelst P regleras
lokalströmmens styrka.
Det för snabbare telegrafering (fjärrskrivmaskin,
Wheatstone) nykonstruerade överdraget (typ K3)
överensstämmer i princip med det förut beskrivna
K1-överdraget med undantag för relä- och
filterutrustningen. Som sändare- respektive mottagarerelä
användes ett polariserat relä med dubbla växlingar
(av samma reläkonstruktion som å
"mellanöverdraget", jfr fig. 12).
TILL MOTTAGARE
Fig. 15. Slutöverdrag för fjärrskrivmaskin.
Fig. 16. Telegrafanläggningen å Norrköpings överdragsstation.
Fig. 14. Anordning av sändarerelä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
