Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - J. Österberg: Elektrovärmeutställningen i Essen 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 NOV. 1933
ELEKTROTEKNIK
173
ca 10 watt/cm2 och mängden motståndsmaterial
< l kg/kW anslutningsvärde. Enligt uppgift skulle
på grund av bättre värmeavledning ugnens
drifttemperatur kunna höjas till normalt l 100°.
En Söderbergs elektrod med en diameter av 2 200
mm tilldrog sig uppmärksamhet.
Anmärkningsvärt var, att vid alla firmors utställda
anläggningar ytterväggarna voro målade med
aluminiumfärg, och i övrigt framhölls vikten av en dylik
värmeisolering.
Hartmann & Braun A.-G.
Utställningen av instrument och pyrometrar,
registrerande punktaltemperaturinstrument,
fallbygel-temperaturregulator m. m. Betr. fallbygeltemperaturregulatorns anordning och verkningssätt etc. se
fig. 26.
Heraeus Vacuum-Schmelze A. G.
Kromnickelmotstånd av olika sammansättningar,
exempelvis 65 Ni, 15 Cr, 20 Fe, - 80 M, 20 Cr och
60 Ni, 15 Cr, 7 Mo, 18 Fe användas för en
ugnstemperatur av 900°. Vid 1050° ugnstemperatur
nedgår livslängden ända till 1/15 av den vid 900°.
En ny kromnickelsammansättning med 77.5 Ni, 20
Or, 0,,5 Fe och 2 Mn med specifikt motstånd 1,1
påstås tåla 1150° konstant temperatur.
För ugnstemperaturer intill max. 1250-1300°
användes megapyr-spiraler med sammansättningen
30 Cr, 5 Al, 65 Fe. Ehuru tillräcklig erfarenhet
ännu ej vunnits, torde livslängden sannolikt kunna
anses bliva rätt lång, enligt uppgift vid l 250°
ugnstemperatur 3-4 000 timmar. En utställd
motståndsspiral, som uppvärmts vid 1280° l 100 timmar,
visade obetydliga förändringar. Tillåten belastning
angavs vara l-1,2 watt/cm2 yta. Först vid en
temperatur över l 000° visar megapyr avsevärt
större livslängd än kromnickelmotstånd.
En viss uppmärksamhet tilldrog sig även firmans
tillverkning av bimetaller, bestående av nickel
järnsammansättningar med 36-42 % nickel för en
metall med den mindre utvidgningen och med 27 %
nickel och 5 % Mo för den med den större
utvidgningen. Användningsområdet berör temperaturer
200-400° och en utböjning vid 100 mm fri längd
av ca 0,1-0,15 mm vid 1° temperaturstegring.
Märke för
inställning -
Visare–––
Fallbygel ––––-
–––-Bärarm
Kopplingsrör
0–––-Mätanordning
Fig. 25. Glödgningsugn, system Elektro-Schalt-Werk A. G.
Utväxling–––––––-
Synkronmotor
Fig. 26. Fallbygeltemperaturregulator, system Hartmann & Braun.
Senking-Werk A. G., Hildesheim.
Firmans utställning upptog hushållsapparater och
storkök. I entrén till hall l var utställt ett
fullständigt storkök i miniatyr för 500 personers utspisning och med 18 personers betjäning i ett för
allt inklusive tvättinrättning. Firman har utfört ca
150 anläggningar. Av särskilt intresse angåvos
vara i Stuttgart och Rom utförda anläggningar för
resp. l 200 och 860 kW anslutningsvärde.
Utställningen i dess helhet gav en god bild av den
mångfald användningssätt elektrovärmet numera
fått och bådar gott för ytterligare ökade
utvecklingsmöjligheter såväl ifråga om nya
användningsområden som beträffande de maskinella
utrustningarna inom de områden, där arbetsoperationer på
elektro-värmeteknisk väg redan vunnit praktisk tillämpning.
Härvid är dock att bemärka, att användningen av
elektrovärmet för hushållsändamål framför allt är
beroende av energikostnaden. De många och stora,
allmänt kända och erkända fördelar, som
elektrovärmet på detta område medför, kunna tyvärr ofta
nog ej tillgodogöras på grund av för höga
strömkostnader. Ett önskemål är därför, att
strömleverantörerna i möjligaste mån söka stimulera intresset
för hushållselektrifieringen med därav betingad ökad
energikonsumtion genom införande av sådana taxor,
som medgiva ekonomiskt utnyttjande av den
elektriska energien.
Den ifråga om industrianläggningar ofta
förekommande uppfattningen, att elektrovärmet ställer
sig för dyrt i praktisk drift, är många gånger
felaktig. Även om den elektriska energikostnaden, i
jämförelse med kostnaderna vid andra tillämpade
värmemetoder ställer sig högre, blir den elektriska
behandlingen säkerligen ofta i verkligheten mer
ekonomisk. För industrien spela härvid många faktorer
in, såsom rationellare och enklare
produktionsförfaranden, inbesparade arbetskostnader och
framför allt den bättre kvalitet, som särskilt inom järn-
och stålindustrien erhålles genom elektriska
behandlingsmetoder. Att elektrovärmet på många områden
inom industrien kommer att helt och hållet uttränga
kol- och vedeldningen torde vara ställt utom allt
tvivel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
