Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 DEC. 1933
ELEKTROTEKNIK
189
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll den 5 oktober 1933 kl.
20 ordinarie sammanträde på föreningens lokal.
Sedan vice ordföranden, verkstadsdirektör H. ERICSON
förklarat sammanträdet öppnat och protokollsjustering
ägt rum, överlämnades ordet till byråingenjör G.
SWEDENBORG för ett föredrag över ämnet "Något om
telefonapparaters elektroakustiska egenskaper".
Föredragshållaren framhöll, att speciellt under de
senaste åren åtskilligt arbete nedlagts av ett flertal
telefonförvaltningar och telefonfirmor å studiet av de
elektroakustiska problemen inom telefonien. Man har
utarbetat lämpliga provningsmetoder och vidare ernått
betydande framsteg med olika konstruktioner för
förbättrande av telefonapparaters effektivitet och
ljudkvalitet. En betydande insats i framåtskridandet på dessa
områden har gjorts av CCIF, som till sitt förfogande har
ett laboratorium i Paris, avsett speciellt för
telefonometriska undersökningar.
De elektroakustiska undersökningarna gå
huvudsakligen ut på bestämning av effektivitet och ljudkvalitet.
Effektiviteten undersökes genom jämförelse med s. k.
standardapparater, varvid talljud användes. En
redogörelse lämnades för CCIF:s system av
standardapparater. Främst i detta system står den primära
referensstandardapparaten SFERT (benämnd efter
initialbokstäverna i namnet "Systéme Fondamental Européen de
Réference pour la Transmission téléphonique"), vilken är
elektroakustiskt kalibrerbar och vars
transmissionsegenskaper äro noggrant specificerade. Andra
standardapparaters effektivitet i avseende på sändning och
mottagning av talljud anges med ekvivalenta
dämpningsvärden relativt SFERT. På så sätt har en internationell
grundval erhållits för effektivitetens angivande.
Talaren demonstrerade en s. k.
arbetsstandardapparat, utförd av (Siemens & Halske och benämnd SETEM
(efter initialbokstäverna i namnet "Système Etalon de
Travail utilisant des microphones
électromagnetiques") och visade härvid tillvägagångssättet vid
provning av telefonapparater. Härvid omnämndes
betydelsen av att avståndet mellan mun och mikrofon vid
användning av handmikrotelefoner väljes på riktigt sätt,
nämligen med hänsyn tagen till ett representativt
medelvärde på avståndet mellan öra och mun hos olika
personer. Vidare berördes frågan om den ljudstyrka, som
lämpligen bör användas, och kontrollen härå.
Med några bilder visades amerikanska konstruktioner
av artificiell röst och artificiellt öra, avsedda att
ersätta de mänskliga organen för besparande av tid och
arbete vid telefonometriska prov.
Sedan några exempel lämnats på resultaten av
effektivitetsundersökningar, övergick talaren till att beröra
ljudkvaliteten och omnämnde några orsaker till att
frekvensdistorsion och icke-lineär distorsion uppkomma
hos mikrofoner och hörtelefoner. För att erhålla ett
mått pä ljudöverföringens godhet användes ofta
uppfattbarhetsprov. Härvid begagnas företrädesvis s. k.
stavelseuppfattbarhetsprov. Genom ett experiment
påvisades svårighetsgraden vid dylika prov, varvid ett
antal stavelser lästes först mot en vanlig
kolkornsmikrofon, därefter mot en förstklassig mikrofon, med ljudet
reproducerat av en god högtalare. Talaren visade några
bilder av sinnrika amerikanska maskinella
anordningar, som konstruerats för att underlätta
uppfattbarhetsprovens teknik.
Härefter berördes inverkan av olika former hos
ljuduppsamlingsorganet framför mikrofonen i avseende på
talets kvalitet, och utfördes en demonstration med tal
från ett par olika telefonapparater.
Talaren lämnade några upplysningar om betydelsen
av balanskopplingen i telefonapparater. Med denna
koppling åsyftas att det avsända talljudet jämte
eventuellt förekommande rumsbuller skall dämpas ned så
mycket som möjligt i hörtelefonen. Man har i
England genom uppfattbarhetsprov med meningar funnit,
att god balans är av stor nytta för uppfattbarheten.
Genom att olika abonnentledningar ha synnerligen
varierande impedans och emedan vidare impedansen
varierar mycket vid telefonapparatens urkoppling till
olika förbindelser, är det givetvis svårt att under alla
förhållanden få god balans. Några karakteristiska
resultat av impedansmätningar för abonnentledningar
demonstrerades.
Slutligen visades en anordning för kontroll av
signalljudstyrkan och lämnades en redogörelse för resultat,
som erhållits härmed för olika typer av
telefonapparater. Anordningen består av en kondensatormikrofon,
ett elektriskt, filter, en förstärkare och ett
indikatorinstrument. Filtrets frekvenskarakteristik motsvarar
örats känslighet för olika periodtal vid viss
ljudstyrke-nivå.
Det synnerligen instruktiva föredraget framfördes
med en artikulation, som näppeligen förekommer vid
de undersökningar av tal i telefon, vilka utgjorde
huvudämnet för föredraget. Förutom av ljusbilder
illustrerades detsamma av ett flertal lyckade demonstrationer.
Mest slogo väl de uppfattbarhetsprov an, vid vilka hela
auditoriet fick medverka.
Telegrafverket samt firmorna L. M. Ericsson och
Siemens hade benäget ställt demonstrationsmaterial till
förfogande.
Ingenjör Swedenborg, vilkens föredrag torde komma
att inflyta i Teknisk tidskrift, avtackades med hjärtliga
applåder. Härefter följde en kortare diskussion, i
vilka bl. a. ingenjörerna Löfgren, Thorelli och
Swedenborg yttrade sig.
Ordföranden lämnade därpå en redogörelse för den
vidare behandlingen av det "Förslag till grafiska
symboler för elektrisk teleteknik: telefoni, telegrafi, radio
ni. m.", som föreningen i princip godkände vid
sammanträdet den 19 maj 1933.
Skriftliga ändringsförslag hade inom utsatt tid
kommit styrelsen tillhanda från 5 medlemmar. Styrelsen
hade sedan sammanfattat de viktigaste punkterna i en
skrivelse till Elektriska standardiseringskommittén till
vilken skrivelse medlemmarnas ursprungliga förslag
bifogats. Till det sammanträde i Elektriska
standardiseringskommitténs uts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
