Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Julius Gelhaar: Om kalciumkarbid och kalkkväve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
8 APRIL 1933
\ninufcr
60
Fig. 8. Jämförelse mellan azotering i
kvartsrör och nickelrör vid 1000°. Tillsats: CaF2-
Fig. 9. Jämförelse mellan azotering i
kvartsrör och nickelrör vid lika kornstorlek.
Tillsats: CaF2.
IO
20
30
40
Fig. 10. Jämförelse mellan axoterinj
kvartsrör och nickelrör vid tillsats
10 % CaCl2.
avsevärt i storlek, blir alltså följden, att värdet på
k ständigt avtager, vilket även framgår av ett stort
antal försök. Särskilt tydligt framträder detta vid
försök enligt tabell 3, med en karbid från
Trollhättan som maldes på laboratoriet rätt grovt.
Nästan all karbid hade där en storlek mellan 0,085
och 0,210 inm,, under det att fabriksmald vara
huvudsakligen utgöres av korn mindre än 0,085 mm.
Utom kornstorleken torde kvävets förmåga att
diffundera in i kornen ha en viss betydelse, men
häröver ha inga undersökningar utförts.
Tabell 3.
Karbid från Trollhättan, mald på laboratoriet i liten
kulkvarn. Ingen tillsats. Karbiden icke siktad och
rätt grovkornig. Sållningsprov se nedan. Temp.
l 100°. Inv. karbid: 4,6895 g å 80,3 % = 3,7671 g =
= 1,6481 g N - 1,382 lit.
100
,,. absorb. N
Mm. 3
cm°
2 385 27,8 0,32642 1,6?
4 735 53,1 0,75612 1^87
5 860 62.2 0,96477 1,93
9 985 70,5 1,22083 1,36
10 1000 72,3 1,28370 1,28
20 1060 76,7 1,45628 0,72
30 l 120 81,0 1,65013 0,55
40 1177 85,1 1,93152 0,48
60 1243 90,0 2,30259 0,38
80 l 288
100 1323
140 1340
Sållningsprov:
Kornstorlek i mm %
Större än 0,210 ................. 6,2
0,125-0,210 .................... 29,5
0,100-0,125 .................... 32,5
0,085-0,100 .................... 24,0
Mindre än 0,085................. 7,0
Rörmaterialets inverkan på azoteringshastigheten.
Som i det föregående påpekats utfördes de första
azoteringarna i kvartsrör. Vid högre temperatur
bortdestillerade alltid en del kalcium till rörets
kallare delar och förstörde röret. Eftersom det blev
dyrbart i längden att anskaffa nya kvartsrör, så
anskaffades i stället ett rör av nickel. Vid jämförelse
mellan försöken visade det sig, att reaktionen gick
mycket hastigare i nickelrör än i kvartsrör. Av
försöken 2, 5 och 7 framgick att k har resp. värdena
0,092, 0,083 och 0,072 vid l 000° under det att försöket
nr 27 vid samma temperatur gav 0,20, alltså mer än
dubbelt så hastigt. (Se fig. 8.) Vid försök 3
erhölls k i medeltal till 0,36 då temperaturen var 1100°
i kvartsrör. Enligt försök 28 däremot erhölls k till
1,04 i medeltal då nickelrör användes. Enligt fig. 5
gick reaktionen i nickelrör lika hastigt vid 900° som
j kvartsrör vid l 000°, varvid karbiden i båda fallen
var försatt med 10 % CaCl9. (Jfr vidare fig. 9
och 10.)
Som i det föregående påpekats var karbiden alltid
inlagd på ett skepp av nickel, alltså även då
kvartsrör användes. För att fullkomligt eliminera en
eventuell inverkan av nickel på azoteringshastigheten,
utfördes ett försök, varvid karbiden anbringades på
ett porslinsskepp i ett kvartsrör. Karbiden hölls
under flera timmar i kväveatmosfär, under det att
temperaturen så småningom stegrades till 1200°.
Icke ens en tiondedel av den beräknade mängden
kväve absorberades. Karbiden höll efter försöket
47 % CaC2. Skeppet var mycket angripet av
karbiden.
Det var tydligt att nickelröret hade en fördelaktig
inverkan på azoteringshastigheten. Det erinrades nu
att Jacoby1 vid sina azoteringsförsök använt ett
porslinsrör, karbiden låg i porlinsskepp, men för att
giva skeppet en större stadga lades under detsamma
ett par trådar av nickel. Eschmann2 däremot
använde vid sina försök ett nickelskepp i nickelrör.
Av deras försök vid l 000° kan nu beräknas följande
värden på k.
Enligt Jacoby.
Minuter 60 120 240
k 0,041 0,052 0,046 Med. 0,046.
Enligt Eschmann.
Minuter 13 28 108 118
k 0,21 0,18 0,14 0,14 Med. 0,17.
Visserligen kan kornstorleken ha spelat en viss roll
härvidlag, men båda påstå att de använt "finmald"
karbid. Mina egna försök visade emellertid att
orsaken låg i rörmaterialet.
Eftersom nickelröret ej kunde inverka på karbiden,
antogs att dess verkan bestod i en förändring av
kvävet, så att dess reaktionsförmåga blev kraftigare.
Närmast till hands låg då att antaga att karbiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
