Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Julius Gelhaar: Om kalciumkarbid och kalkkväve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 APRIL 1933
KEMI
29
reagerar endast med joniserat kväve, eftersom det
länge varit bekant att bland annat nickel har
förmåga att jonisera gaser vid högre temperaturer.
Karbidens reaktion med kväve skulle alltså vara ett
glödelektriskt fenomen.
Det nickelrör som användes blev en gång förorenat
därför att ett skepp med glödande kalkkväve välte
i röret. Det rengjordes nu med saltsyra, torkades
och glödgades innan någon ny azotering utfördes i
detsamma. Vid den första azotering som därefter
utfördes, erhölls eå dåligt resultat att försöket ej
fullföljdes. Först det tredje försöket gick normalt.
Därefter utfördes några försök, som alla gingo med så
stor hastighet, att det var svårt att avläsa desamma.
För 1100° låg reaktionskonstanten omkring 2. Efter
dessa försök var röret så oxiderat att det var
oanvändbart. Ett nytt rör anskaffades, men dylika
hastigheter kunde aldrig erhållas med detsamma.
Sannolikt ligger väl förklaringen till detta fenomen
även i en olika förmåga att jonisera kvävet.
Denna teori vinner vidare stöd av förändringen av
reaktionshastigheten med temperaturen, av vissa
tillsatsers förmåga att påskynda reaktionen samt av
tillsatser till kvävet som nedsätta dess joniseringsgrad
och alltså dess reaktionsförmåga, för vilket skall
redogöras närmare i det följande.
Temperaturens inflytande på reaktionshastigheten.
Att reaktionshastigheten stiger med temperaturen
är utan vidare självklart. Vid tillsats av vissa
re-aktionspåskyndande ämnen kan man iakttaga en
långsam kväveabsorption hos karbiden redan vid
600°. Enbart vanlig råkarbid reagerar mycket
långsamt vid 800°, men reaktionshastigheten stiger fort
med temperaturen. Några ingående undersökningar
häröver äro ej utförda. Som tidigare nämnts kunna
de följande försöken ej heller göra anspråk på någon
större grad av noggrannhet eftersom
temperaturmätningarna kunnat variera åtminstone med 20° under
ett försöks gång; ett fel som vid hög temperatur kan
vara av rätt stor betydelse.
I det följande anges reaktionskonstantens variation
med temperaturen för de olika försöken, varvid
medtagits försök upp till 1150°. Som senare skall visas
inträder ett nytt förhållande över denna temperatur.
De följande avse uteslutande försök i nickelrör. Bäst
undersökt är en karbid från Alby, som använts till
ett stort antal försök, av vilka en del återfinnas på
fig.ll.
Temp. k
800..................... 0,0001
900..................... 0,004
1000 ..................... 0,038
1050 ..................... 0,14
1150..................... 1,11
Ingen tillsats till karbiden. Vid 800° hade efter 5
timmar endast 0,3 % av karbiden azoterats, under
det att vid 900° uppgick densamma till 11,2 %’.
Därest nu reaktionshastigheten är proportionell mot
kvävets joniseringsgrad, så är det förut bekant att
gasers jonisering är beroende av temperaturen enligt
följande numera allmänt antagna formel.
- b
i = Al T2 e~T amp/cm2
där i är strömstyrkan i amp. för en ström av
elektroner, som flyter mellan den upphettade kroppen
(katoden) och en närbelägen elektrod (anoden).
A och b äro konstanter. T absoluta temperaturen och
e basen för nät. logaritmer. Är nu
reaktionshastigheten proportionell mot i, så kan man sätta
b
k = AT* e~ T
där A är en annan konstant.
Är nu k bestämd vid två olika temperaturer, så fås
b
k= A Tt-Ti
/c2 = A T22e T
och genom division
k2 T
^K-i) samt
In
k2 T i
b =
I det följande skall göras några försök att av det
tillgängliga materialet verifiera denna teori.
Sättes enligt ovanstående
ÄJ = 0,038 T\ -
&2 = 0,14 T, -
så erhålles b = 37 900
Sättes däremot
k = 0,14
1,11
k2 =
T2 =
l 273
1323
l 323
l 423
Fig. 11. Azotering av karbid, utan tillsats,
vid olika temperatur.
Fig1. 12. Azotering av karbid vid olika
temperatur. Tillsats: CaF2.
Fig. 13. Azotering av karbid enl. försök
22-25 vid olika temperatur. {Tillsats: CaF2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
